Fem viktigaste utmaningarna för innehåll på webb och intranät

Användbarhet är den viktigaste frågan för dig som arbetar med innehåll på nätet — tätt följt av innehållets kvalitet, navigering, nyheter och sociala medier.

Det visar åtminstone den enkät jag genomförde i oktober. 136 personer svarade och även om urvalet inte var kontrollerat känner jag igen tillräckligt många av de svarande för att kunna säga att en majoritet arbetar med innehåll på webb och intranät.

Metodologiskt är det intressant att vi hittar den tydliga topp av ämnen som jag också definierar när jag genomför behovsanalyser. Det finns i alla sammanhang en liten skara ämnen eller uppgifter som är betydligt viktigare för målgruppen än det stora flertalet ämnen. Så även här.

Du hittar listan i sin helhet nedan. Några kommentarer om Topp 5:

Plats 1: Användbarhet/Usability

Utan tvekan ett positivt besked. Användbarhet rymmer inom sig visserligen flera av ämnena men det är ändå intressant att det hamnar högst. Jag tolkar det som ett uttryck för en attityd. Vi arbetar med många dimensioner av webbinnehåll men användbarheten är högst prioriterad.

Den attityden har potential att ge goda resultat. Särskilt när/om användbarhet tar steget bortom utpräglad interaktionsdesign och också inkluderar sådant som nyhetsförmedlingens syfte och resultat eller texternas kvalitet.

Plats 2: Innehållets kvalitet (skrivande för nätet, redigering, etc.)

Som man frågar får man svar, kanske någon invänder. Den som följer det jag skriver och därför upptäckte enkäten är sannolikt intresserad av just innehållets kvalitet. Det är ju min röda tråd.

Men jag tror inte att det är så enkelt. I takt med att våra sajter får mer och mer innehåll blir kvaliteten allt mer central. Det går helt enkelt inte att föreställa sig en stor webbplats eller ett normalt intranät utan väl fungerande innehållsprocesser.

När allt kommer omkring kvittar ju alla andra punkter om besökaren inte förstår eller får stöd att ta till sig vad hon kom för.

Topplaceringen är alltså fullt logisk. Den är nödvändig för bra sajter. Och därför glädjande.

Plats 3: Navigering och informationsarkitektur

”Gör det enklare att hitta”. Det är förmodligen det vanligaste önskemålet från våra besökare. Inte minst på intranät.

Igen har vi alltså en logisk topplacering.

Själv tycker jag att det är positivt att svarande som prioriterar mer traditionella redaktörsämnen högt även betonar navigering och IA. Det är ett område vi inte kan lämna över till andra yrkesgrupper. Det handlar ytterst om att nå fram.

Plats 4: Nyheter (bättre flöde, fler engagerade, etc.)

Första punkten som förvånar mig. Inte att det finns och är viktigt, inte alls. Men jag trodde inte att det skulle prioriteras så högt i en bedömning av ”de mest brännande ämnena för dig som arbetar med innehåll”.

Spännande. Ser vi en vilja att utveckla nyheterna? Jag hoppas det.

Plats 5: Sociala medier (Webb eller Intranät 2.0)

Igen är jag faktiskt förvånad. Detta är för mig en indikation på saker verkligen är på väg att hända. Sociala medier slår ju många ämnen som är konkreta utmaningar i de flesta organisationer jag stöter på: Sökkvalitet, teknikval, rollanpassning, tillgänglighet, etc.

Verkstaden ersätter snacket?

Sist på listan…

Allra sist — utan en enda röst — hittar vi ”Juridik”. Faktum är att de allra flesta av oss ligger långt från gränslandet mellan tillåtet och otillåtet. Vår omsorg om varumärket sätter hårdare gränser än lagen och därför är juridik helt enkelt inte särskilt relevant. Det är åtminstone min tolkning av resultet.

Det som däremot får mig att höja på ögonbrynen i denna ända av listan är att vi hittar både ”Ljud” och ”Video” som lågt prioriterat. Det stämmer inte med diskussionen i bloggar, nyhetsbrev och tidningar om nätet.

Jag tror att både ljud och video kan uppfattas som kul grejer. Något att testa för specifika ändamål. Men affärskritiskt är det inte och detta ser vi resultatet av i enkäten.

Hela listan

Enkätresultatet i sin helhet.

Resultat från enkät om innehåll på webb och intranät
Resultat från enkät om innehåll på webb och intranät

Bänka dig för en länkvecka

Google drar igång en ”länkvecka”. Under några dagar ska de gå igenom länkens betydelse för bra webb, och därmed underförstått bra sökoptimering.

Själv njuter jag bara av att länkens betydelse manifesteras på detta sätt (och alla andra sätt man kan komma på). Jag möter ju många, många webbredaktörer och principen att länka har drabbats av en slags paradox.

Länken är så grundläggande och naturlig att vi missar att arbeta med den strategiskt till nytta för våra läsare. Länken är osynlig som värdeskapare.

Extra guldstjärna till Google för att de faktiskt inte ens börjar med den länktyp som flest har en strategisk syn på, det vill säga inkommande länkar. Deras kortvecka börjar med interna länkar och utgående länkar. Om de sistnämnda skriver Google följande:

Outbound links allow us to surf the web — they’re a big reason why the web is so exciting and collaborative. Without outbound links, your site can seem isolated from the community because each page becomes ”brochure-ware.”

Tänk så mycket en kommersiell webbplats har att tjäna på att följa bara det lilla rådet.
Var ingen broschyr. Var en webbplats.

Ditt intranät kan lära av wikis

En wiki upplevs av många som något väldigt nytt, väldigt annorlunda. Men James Robertson argumenterar för att en wikis kännetecken ligger nära det intranät i sin helhet faktiskt borde vara.

En wiki är ju innehåll som alla kan ändra. Den som läser får också skriva — vilket i mångas öron låter som antingen meningslöst eller direkt hotfullt.

Men det kräver inte mycket fantasi för att se kopplingen mellan en wiki och vad intranät borde vara. Om det sedan i teknisk mening genomförs med just en wiki är underordnat. James Robertson hittar parallellerna:

  • Intranets were never meant to be updated by just a core group of publishers. Instead, the goal was always to have the “business own their own content”.
  • Intranets, regardless of the publishing tool used, should have a “edit this page” button available everywhere. Staff should then be provided with a simple front-end interface for updating content, without the hassles and complexities all too often imposed by CMS products.
  • The focus should be on accountability and transparency, rather than security.
  • The bottom-up ease of creating new pages in wikis should also be replicated by intranet teams.
  • Perhaps most broadly, intranet teams should aim to generate the same culture of content that wikis can achieve. That is, the sense of community and personal involvement in content, rather than the “intranet as corporate repository”.

Allt kan inte vara lika enkelt att hitta

Påminn dig själv om det uppenbara. Allt kan inte vara lika enkelt att hitta på en webbplats. Ju mer innehåll du har, desto större andel av det kommer att vara svårt att hitta. Punkt.

Jag jobbar just nu med flera innehållsprojekt där problemställningen är den samma: Besökarna klarar inte att hitta fram till det innehåll de behöver tillräckligt snabbt.

Om det finns ett klassiskt innehållsprojekt är det just detta. Sakta, sakta tycker jag mig också märka en mognad hos dem som ansvarar för att skapa ordning i oredan.

Allt mer sällan hör jag människor säga ”vi gör en cardsorting-övning” så löser det sig.

Eller ”vi sätter samman en fokusgrupp” så löser det sig.

Eller ”vi köper en ny sökmotor” så löser det sig.

Visserligen kan en sorteringsövning, en fokusgrupp eller en upphottad sökmotor ibland vara nödvändigt och värdefullt. Men insikten sprider sig att lösningen/problemet går djupare än så.

Nu tror jag inte att den insikten är särskilt besvärlig. Det är ganska enkla mekanismer det handlar om. Vi måste

  • våga prioritera
  • våga radera.

Vi kan nog vara överens om att en förstasida med 50 länkar är svårare att överblicka och gå vidare från än en förstasida med två länkar. Och det gäller oavsett hur väl länktexterna, puffarna och menyvalen är formulerade.

Volymen skapar bristen. Ju fler sidor som vi vill leda fram till desto svårare blir det, oavsett ifall vägen fram är navigering eller sökning.

Därmed blir metoderna uppenbara. Prioriteringen måste bli ännu tydligare — och jag skulle aldrig arbeta med något annat än en statistiskt säkerställd prioritering. Vi måste ha ordentlig på fötterna i de internpolitiska diskussionerna.

Dessutom, vilket är den jobbigaste delen, är det nog dags för många att göra en städning. En storstädning. Bort med osthyveln, fram med motorsågen. Alla de rapporter vi får från organisationer som valt bort hela sektioner på sina intranät och webbplatser vittnar om samma sak. Det blev enklare att sköta och enklare att hitta.

Läs också The need for ”lean” intranets.

Skriv en bra titel för ditt småföretag

Höstruschen har börjat. Men ett snabbt tips för den lilla firman — glöm inte bort att berätta vad du gör i titeln på din hemsida.

Det här är ju sökoptimeringens grundkurs men search engine land motiverar på ett bra sätt varför det är viktigt att ha med följande tre delar i titeln(?) på din startsida.

  1. Företagsnamn
  2. Typ av verksamhet
  3. Ort eller annan geografisk bestämning

Spontant — efter många misslyckade försök att hitta exempelvis hantverkare via Google — tror jag att alldeles för många missar #2.

Din nyhet ska nå fram på 120 tecken

Jag ogillar strikta gränser för bra innehåll. Men PR Squareds argument att det du har att säga, ska du kunna få fram på drygt 120 tecken är faktiskt vettigt. Det är mikrobloggarnas möjligheter som slår igenom.

Mikrobloggar som Jaiku och Twitter har inte tagit plats i svenska företags marknadsföring. Än. Men internationellt finns det många exempel på professionell PR med hjälp av mikrobloggtjänster.

Den brittiske premiärministerns kansli har en Twitterkanal och Dell gjorde häromdagen Twitter till en helt integrerad del av en viktig produktlansering. Bara för att nämna två exempel.

När — inte ”om” — denna utveckling fortsätter, blir det tydligt att innehållet måste anpassas för de väldigt speciella förutsättningar som en mikroblogg ger. PR Squared (notera: SMR betyder Social Media Release):

Make sure the “Summary” section of your SMR is 140–characters or less.

That way, you can get the full news out in a Twitter-friendly mode.  Since you are hoping for “re-tweets” of the news, keeping that summary to well-under 140–characters is advisable.  Including a link to the SMR is also a must-have.

Speciella förutsättningar, skrev jag. Och det är det i viss mån. Det tillgängliga utrymmet är extremt litet. Men för alla som skrivit i sammanhang där det är konkurrens om uppmärksamheten (pressmeddelanden, webbtexter) är det kända jaktmarker.

Vi vet att det går undan. Det går bara ännu mer undan i mikroformat.

70 % av intranätet städades bort

Det är enkelt att publicera nuförtiden. Men svårt för enskilda redaktörer att radera, uppenbarligen. Delta Airlines gjorde en övergripande städning och tog bort 70 (!) procent av allt innehåll på sitt intranät.

Jag har hört siffror som dessa i andra sammanhang men då oftast som anekdoter. Från konferensen IBF i Boston är det därför intressant att namngivna personer/företag ger konkreta siffror på vad en storstädning kan innebära.

We heard a few compelling figures from presenters on the amount of intranet content they ditched in an attempt to improve search. Susan West from Delta Airlines said their clean-up initiative deleted a whopping 70% of intranet content, while Helen Galasso who heads up Coldwell Banker’s CBWorks intranet said her cleanup eliminated 50% of content.

Kopplingen till sökfunktionalitet är viktig. Det finns ingen sökmotor i världen som kan hantera nätplatser där det mesta är skräp. Sökresultaten kommer att bli nedsmutsade med irrelevant innehåll.

Clearly the solution to poor enterprise search is not just about the engine, but mostly about content quality, and partly about information structure and meta data.

Hur svarar du på samvetsfrågan för ditt intranät? Hur mycket är digitala sopor?

Migrera ditt innehåll smart

Till sist ställs alla webb- och intranätredaktörer inför ett av våra svåraste överväganden. Hur ska innehållet migreras från det gamla till det nya? Lätt blir det aldrig men du kan förenkla processen genom att lägga upp arbetet rätt.

KM Column går igenom detta potentiellt mödosamma och, ärligt talat, ofta tråkiga inslag i utvecklingsprocessen. Men det är viktigt. Lite paradoxalt är det allra enklaste sättet sällan att rekommendera — nämligen att automatiskt föra över allt innehåll.

För det första är det komplicerat. Själva anledningen till innehållsmigrationen är ju att er tekniska plattform byts eller att ni gör en fundamental omdesign. Det är inte säkert att det ens går att säga ”element A på det gamla intranätet är lika med element B på det nya”.

För det andra är migrationen ett utmärkt tillfälle att gå igenom allt, verkligen allt, innehåll. En automatisk process undanröjer denna möjlighet.

Så ett mått av manuellt arbete är enligt min erfarenhet både bra och nödvändigt.

Däremot kan det vara värt tiden att fundera på om delar av innehållet kan föras över automatiskt, exempelvis produktinformation, pressmeddelanden, kalenderhändelser… allt som är hårt strukturerat redan från början och som ni har haft god löpande kvalitetskontroll för.

9 tips för att flytta webb- och intranätinnehåll

Oavsett manuellt vs. halvautomatiskt ger KM Column konkreta tips för processen.

  • Migrera aldrig sajten oförändrad
  • Börja med att städa
  • Gör en detaljerad innehållsplan
  • Migrera bara bra innehåll, självklart
  • Se till att varje sida har en ägare
  • Var försiktigt med att outsourca jobbet — du behövs
  • Ge bra stöd till innehållsansvariga
  • Minimera tiden då sajten tycks ”stå stilla”
  • Anslå tillräckligt med tid för migrationen

Styr ditt intranät också när läsaren blir redaktör

I takt med att allt fler intranät får inslag av användarskapat innehåll utmanas publiceringsrutiner och -organisation. Första steget mot en ny, annorlunda modell är att se de olika dimensionernas möjligheter och brister. Alla modeller har bådadera.

Svaret på hur man driver sitt intranät när samarbeten och medarbetarskapat innehåll växer har nog ingen. Inte än, inte i betydelsen att det finns etablerade och beprövade modeller.

IBF gör däremot kartan tydlig när de beskriver för- och nackdelar med fyra typmodeller utifrån dimensionerna centralstyrning vs. medarbetarinflytande och push vs. pull.