2 kommentarer på “Besökarnas engagemang kräver webbredaktör”

Besökarnas engagemang kräver webbredaktör

Det är en ”sanning” att på sajter där besökarna kan bidra är det ändå väldigt få som gör det. Men måste det vara så? Steve Outing pekar förtjänstfullt på hur också den sociala webben kräver en webbredaktör.

Media Culpa har hittat den gamle redaktörsräven Steve Outings ”Talk, Why Don’t You” (pdf). Det finns ju mycket skrivet om den sociala webben men allt för lite som understryker behovet av ett redaktionellt förhållningssätt till det innehåll som besökarna skapar. Du måste använda det, helt enkelt.

Här några av Steves uppmaningar och mina reflektioner:

  • Stöd och uppmuntra kommentarer. Kanske självklart men ändå underskattat. Folk skriver inte för att de kan, bara.
  • Låt besökarna få reda på när nya kommentarer gjorts. Vi har en tendens att se vår sajt som världens mittpunkt. Men faktum är att det är lätt att glömma kolla en diskussion man deltagit i om det gått några dagar. Varför inte epost- eller RSS-prenumeration på diskussioner?
  • Involvera nyckelpersoner i diskussionen. De allra flesta vill bli lyssnade till. Oavsett om de berömmar, kritiserar, undrar eller påstår något — effekten är betydande om den som kan påverka är med och pratar.
  • Ha en samtalsledare. Låt besökaren se att det finns någon som faktiskt är intresserad hos er.
  • Visa det bästa som besökarna bidragit med. Detta är ju exempelvis tidningarnas knep. De ger inskickade foton stort utrymme och visar därmed att andras bidrag kan uppmärksammas.
  • Skriv ett nyhetsbrev med det bästa från besökarna. Såväl diskussioner som andra bidrag kommer sannolikt att fyllas på om du — en redaktör — gör jobbet med att gallra guldkornen ur materialet.

SVT öppnar på YouTube

Från olika källor: SVT har till sist skaffat sig en plats att sända TV på YouTube. På tiden.

Som vanligt när det gäller mediebetraktelser säger Martin Jönsson det bäst.

Självklart är det för tidigt att recensera verksamheten, mer än att det generellt är positivt att SVT insett att de inte kan diktera villkoren för tittarna, utan att de måste ha en mer öppen atiityd. Det viktigaste är att SVT inser att det inte går att ha en Youtube-kanal som något slags filial till pressavdelningen, med enbart trailers för kommande program. Youtube-satsningen kräver ett aktivt redaktörsskap: någon som snabbt kan hitta godbitarna i den dagliga produktionen och lägga ut dem.
Annars gör ju tittarna det själva. och då går lite av poängen förlorad, för SVT:s del

Det enda jag vill lägga till är att inte bara YouTube utan hela den sociala webben kräver ett aktivt redaktörskap. Webbredaktör — res på dig.

Extra tydlig typografi – ingen såg

Överdriv inte. Gör aldrig, aldrig misstaget att låta viktig information se ut som annonser.
Så kan man sammanfatta en fallstudie som Jakob Nielsen presenterar.

Putting the answer to a typical user’s main question in big red type at the top of your homepage would guarantee high usability, right? Wrong — at least for the U.S. Census Bureau’s homepage, where 86% of users failed to find the country’s current population when it was presented in large red numbers.

Webbredaktörens bästa trick: Var konkret

Fakta övertygar. Detaljer skapar trovärdighet. Konkretion lockar. Därför är förmågan att vara konkret det enskilt viktigaste tipset om att skriva för webben som du kan få.

Copyblogger funderar kring det äldsta och ändå mest relevanta tipset för bra webbtexter. Jag har ändrat mycket i mina skrivkurser genom åren men just denna insikt är tidlös.

”Performance statistics and exact details are ideal examples of specificity in case studies, headlines and testimonials. They draw your eye, create curiosity, produce an aura of authenticity, and show attention to detail. For most people, specifics equate to cold hard facts, while general statements and “guesstimates” can damage credibility.”

Självklart finns det situationer där du inte kan nämna några detaljer. Copyblogger ger exempel på det också. Men kom ihåg — den risk du löper i vardagen är inte att bli för specifik. Det är att du blir otydlig.

1 kommentar på “Tre nyanser av webbstrategi”

Tre nyanser av webbstrategi

Det finns något delvis tilltalande i bilder som Jeremiahs bild nedan. Förenklat men tydligt, på något sätt, även om tre cirklar som går in i varandra knappast är höjden av kreativitet.

Dock. Tanken är god och värd att fundera över. Har du koll på affären, användarna och tekniken? Om inte saknas det onekligen en dimension i din webbstrategi.

Ditt innehåll överallt. Är du beredd?

När varenda webbredaktör vant sig vid tanken på användarskapat innehåll är det dags att bita tag i nästa genomgripande förändring på webben. Principen med ”mitt innehåll på min webbplats” går en snabb död till mötes. 

Ok, har du läst mig och andra betraktare av webben ett tag är detta ingen nyhet. RSS som verktyg för syndikering är ett exempel på hur innehåll kan konsumeras på andra platser och i andra sammanhang än där det publiceras.

Men jag har tillräckligt många kontakter med webbredaktörer och informationsdirektörer för att kunna slå fast att detta fortfarande känns obekvämt för många.

Steve Rubel ger en snabb inblick i vad han kallar ”Klipp-och-klistra”-eran och tre råd för hur du ska förhålla dig:

  • Tänk webbtjänster, inte webbplatser
  • Koppla samman människor
  • Gör allt innehåll portabelt

Innehåll regerar

Att innehåll är viktigt på webben har sagts så många gånger att det blir tjatigt. Tjat eller inte — innehåll är viktigt och blir än viktigare, visar undersökning.

När den öppna dörren nu är inslagen finns det en del intressanta frågetecken, tycker jag, i den undersökning som internetbrus skriver om. Är det exempelvis rimligt att innehållets betydelse ökar på kommunikationens bekostnad, som siffrorna antyder.

I denna tid av Facebook, MySpace och allt? Vi kommunicerar mindre via nätet?

Internetbrus diskuterar samma invändning. Något enkelt svar finns nog inte. Åtminstone inte utan en gedigen metodologisk genomgång av undersökningen. Men det som slår mig är att vi ser allt mer av en slags symbios mellan innehåll och kommunikation.

Kolla exempelvis branschtidningen Resumé. Den erbjuder ju rimligen innehåll. Men varje litet element av innehåll, det vill säga artiklarna, öppnar också för kommunikation. I kommentarerna uppstår ofta en intensiv diskussion mellan läsarna och är en Resumé-konsument då där för innehållet eller kommunikationen?

Att sen diskussionen på just Resumé har en tendens att bli banal/pubertal är en annan sak…

Slutsats? Ingen knivskarp än så länge, men kanske att själva tanken på att skilja på innehåll och kommunikation börjar bli omodern. Innehåll blir allt oftare underlag för kommunikation, kommunikation på nätet blir innehåll för de som inte deltar men ändå kan läsa det.

Låt andra tala om hur bra du är

Vi litar mer på andra än på dig när vi ska bedöma hur bra du är. Enkelt, mänskligt och därför viktigt inte minst på din webbplats. Copyblogger ger oss fem tips för hur du ska lyfta fram andra kunder.

  1. Redigera inte för mycket. Det ska kännas äkta även om språket därmed inte alltid blir perfekt.
  2. Använd citat på rätt plats. Inte bara i största allmänhet på en fristående sida utan i sammanhang.
  3. Bemöt invändningar. Låt kunden/vittnesbäraren prata om det som måhända bekymrar läsaren.
  4. Fuska inte. Även om vi bortser från den moraliska dimensionen är falska eller konstruerade citat inte lika bra.
  5. Uppmuntra detaljer. Ju mer specifika omständigheter kunden nämner, desto bättre.