Utveckla tjänster vi behöver – oavsett vad vi säger

I dessa tider av ständigt nya webbtjänster och idéer är det uppfriskande att höra Shel Holtz säga “Do you always know what you want or need?“.

De nya tjänsterna och idéerna blir ju nämligen alltid ifrågasatta. Vem vill ha dem? är fråga nummer 1. Shel säger:

“…if people only invented stuff other people asked for, the world would be missing some pretty significant tools.”

Detta har visserligen varenda affärsgalning och kapitalförstörare använt som argument i åratal. Att bara säga så leder ingen vart. Det fortsatta resonemanget är därför desto intressantare.

In focus groups, I never start by asking, “What do you want on the intranet?” In fact, I don’t even tell participants that the intranet is the subject at hand. I start with this question: “What drives you crazy trying to get your work done here?”

En riktigt bra tjänst eller idé behöver inte vara efterfrågad. Men den löser ett problem. Och det är alltid efterfrågat.

Så våga. Testa och prova. Men låt inte resonemanget bli ditt alibi för att bara utveckla fräcka grejer. Att folk inte alltid vet vad de vill ha betyder inte att vi kan strunta i det de vill ha.

Tre steg till webbstatistik som säger något

Det bästa sättet att mäta framgång på webben är omvandlingar; att någon gör det du vill. Att uppgiften är löst. Men faktum är att majoriteten besökare inte tycks göra något alls. Avinash Kaushik föreslår en ganska enkel metod för att mäta din framgång hos den grå massan.

Conversion rate eller omvandlingar är hur spännande som helst. Hur stor andel av besökarna laddar ner ett produktblad? Anmäler sig till kurs? Tecknar sig för ett nyhetsbrev? Köper det du säljer? Kontaktar dig?

Och hur många fler sådana omvandlingar kan du skapa genom att förbättra innehållet på din webbplats?

Spännande för dig att lära av och värdefullt för dig att rapportera som ett mått på vikten av din insats.

Svårigheten är bara att en mycket stor andel inte gör något sådant konkret, mätbart alls. Kaushik menar att du kan förvänta dig ungefär två procent omvandlingar. Min erfarenhet pekar i samma riktning men andelen kan stiga för smala, väldigt fokuserade webbplatser.

”Varumärkeskännedom”. Den lates alibi.

Kaushiks diskussion är särskilt intressant eftersom han tar upp det ständiga alibit, det ständiga rättfärdigandet för webbplatser som inte mäts: varumärkeskännedom.

Självklart är varumärkeskännedom som princip intressant. Jag har inga invändningar mot att större (positivt laddad) varumärkeskännedom är bättre än mindre. Det håller däremot inte som anledning att satsa tid och resurser på webben. Framförallt inte för den som betalar för trafik till webbplatsen via banners eller sökannonsering.

Fråga vad de tyckte, ta reda på var de kom från

Metoden han föreslår är varken unik eller svår vilket gör den intressant.

Låt ett urval av de som lämnar webbplatsen svara på några grundläggande frågor som är verkligt relevanta för verksamheten. Kommer du att besöka teatern den närmaste tiden? Kommer du att besöka vår butik som ett resultat av det du läst här? Skulle du rekommendera oss för en vän?

Med ett någorlunda kvalificerat analysverktyg kan du dessutom koppla dessa svar till vilken webbplats de kom från.

Tre grundläggande steg

Det framträder därmed tre steg som säger mycket om din webbplats och din insats som webbredaktör.

  1. Omvandlingar: Andel som gör det du vill och hur den förändras (ökar, förhoppningsvis).
  2. Inställning: Andel som säger att de kommer att göra något du vill efter besöket på din webbplats och hur den förändras.
  3. Källor: Vilka webbplatser/annonsnätverk som ger dig besökare med högst andel omvandlingar och positiv inställning efter sitt besök.

Bryt dig loss från din egen webb

Webbkommunikation för företag och myndigheter är inte längre (bara) en fråga om vad vi kommunicerar på vår egen webbplats. En av de tydligaste trenderna just nu är vikten av att finnas där människor vi vill nå redan finns. Spräng ramarna, släpp sargen.

Kommer att tänka på detta eftersom jag håller en kurs (”Kvalificerad redaktör”) i dagarna. För varje gång blir det allt tydligare hur aktuell uppmaningen att bryta loss är.

Vi har förstås Electrolux sociala pressrum som använder Flickr och YouTube för att distribuera bilder och video. Webbstrategi beskriver hur Glocalnet startat en kundservice på Facebook. På samma sajt blev jag i kväll inbjuden till Naturskyddsföreningens kampanj Ta ditt klimatansvar.

Staten spränger ramarna

Och det är inte bara företag eller opinionsbildande organisationer. Det statliga verket för näringsutveckling, NUTEK, har också brutit sig loss. De engagerar sig i diskussionen på startaeget.se.

Till detta kommer förstås mer eller mindre nya tekniska möjligheter som RSS, gadgets, widgets, Web Services som alla har det gemensamt att de möjliggör publicering av innehåll/data från en webbplats på andra webbplatser (eller rakt in i läsarens dator).

Det finns kort sagt hur många exempel som helst. I de enskilda detaljerna upplevs de nog inte alltid som omvälvande. Men den stora bilden är inget annat än omvälvande.

En bra webbredaktör har alltid omvärldsbevakat. En bra webbredaktör i dag bidrar till omvärlden och inser att kommunikationsansvaret går långt bortom gränsen för den egna domänen.

101 tips för bättre copy på nätet

GrokDotCom presenterar 101 länktips under rubriken Online Copywriting 101. Första delen tar bland annat upp läsbarhet och rubriker medan andra delen spänner över allt från textlängd till ordval.

Kvaliteten på tipsen? Ingen aning. Men det skulle ju utmana sannolikhetslagarna om det inte fanns några guldkorn, så jag kommer i vart fall att beta av tipsen i lugn och ro.

Besökarnas engagemang kräver webbredaktör

Det är en ”sanning” att på sajter där besökarna kan bidra är det ändå väldigt få som gör det. Men måste det vara så? Steve Outing pekar förtjänstfullt på hur också den sociala webben kräver en webbredaktör.

Media Culpa har hittat den gamle redaktörsräven Steve Outings ”Talk, Why Don’t You” (pdf). Det finns ju mycket skrivet om den sociala webben men allt för lite som understryker behovet av ett redaktionellt förhållningssätt till det innehåll som besökarna skapar. Du måste använda det, helt enkelt.

Här några av Steves uppmaningar och mina reflektioner:

  • Stöd och uppmuntra kommentarer. Kanske självklart men ändå underskattat. Folk skriver inte för att de kan, bara.
  • Låt besökarna få reda på när nya kommentarer gjorts. Vi har en tendens att se vår sajt som världens mittpunkt. Men faktum är att det är lätt att glömma kolla en diskussion man deltagit i om det gått några dagar. Varför inte epost- eller RSS-prenumeration på diskussioner?
  • Involvera nyckelpersoner i diskussionen. De allra flesta vill bli lyssnade till. Oavsett om de berömmar, kritiserar, undrar eller påstår något — effekten är betydande om den som kan påverka är med och pratar.
  • Ha en samtalsledare. Låt besökaren se att det finns någon som faktiskt är intresserad hos er.
  • Visa det bästa som besökarna bidragit med. Detta är ju exempelvis tidningarnas knep. De ger inskickade foton stort utrymme och visar därmed att andras bidrag kan uppmärksammas.
  • Skriv ett nyhetsbrev med det bästa från besökarna. Såväl diskussioner som andra bidrag kommer sannolikt att fyllas på om du — en redaktör — gör jobbet med att gallra guldkornen ur materialet.

SVT öppnar på YouTube

Från olika källor: SVT har till sist skaffat sig en plats att sända TV på YouTube. På tiden.

Som vanligt när det gäller mediebetraktelser säger Martin Jönsson det bäst.

Självklart är det för tidigt att recensera verksamheten, mer än att det generellt är positivt att SVT insett att de inte kan diktera villkoren för tittarna, utan att de måste ha en mer öppen atiityd. Det viktigaste är att SVT inser att det inte går att ha en Youtube-kanal som något slags filial till pressavdelningen, med enbart trailers för kommande program. Youtube-satsningen kräver ett aktivt redaktörsskap: någon som snabbt kan hitta godbitarna i den dagliga produktionen och lägga ut dem.
Annars gör ju tittarna det själva. och då går lite av poängen förlorad, för SVT:s del

Det enda jag vill lägga till är att inte bara YouTube utan hela den sociala webben kräver ett aktivt redaktörskap. Webbredaktör — res på dig.

Extra tydlig typografi – ingen såg

Överdriv inte. Gör aldrig, aldrig misstaget att låta viktig information se ut som annonser.
Så kan man sammanfatta en fallstudie som Jakob Nielsen presenterar.

Putting the answer to a typical user’s main question in big red type at the top of your homepage would guarantee high usability, right? Wrong — at least for the U.S. Census Bureau’s homepage, where 86% of users failed to find the country’s current population when it was presented in large red numbers.

Webbredaktörens bästa trick: Var konkret

Fakta övertygar. Detaljer skapar trovärdighet. Konkretion lockar. Därför är förmågan att vara konkret det enskilt viktigaste tipset om att skriva för webben som du kan få.

Copyblogger funderar kring det äldsta och ändå mest relevanta tipset för bra webbtexter. Jag har ändrat mycket i mina skrivkurser genom åren men just denna insikt är tidlös.

”Performance statistics and exact details are ideal examples of specificity in case studies, headlines and testimonials. They draw your eye, create curiosity, produce an aura of authenticity, and show attention to detail. For most people, specifics equate to cold hard facts, while general statements and “guesstimates” can damage credibility.”

Självklart finns det situationer där du inte kan nämna några detaljer. Copyblogger ger exempel på det också. Men kom ihåg — den risk du löper i vardagen är inte att bli för specifik. Det är att du blir otydlig.

Tre nyanser av webbstrategi

Det finns något delvis tilltalande i bilder som Jeremiahs bild nedan. Förenklat men tydligt, på något sätt, även om tre cirklar som går in i varandra knappast är höjden av kreativitet.

Dock. Tanken är god och värd att fundera över. Har du koll på affären, användarna och tekniken? Om inte saknas det onekligen en dimension i din webbstrategi.