Ditt innehåll överallt. Är du beredd?

När varenda webbredaktör vant sig vid tanken på användarskapat innehåll är det dags att bita tag i nästa genomgripande förändring på webben. Principen med ”mitt innehåll på min webbplats” går en snabb död till mötes. 

Ok, har du läst mig och andra betraktare av webben ett tag är detta ingen nyhet. RSS som verktyg för syndikering är ett exempel på hur innehåll kan konsumeras på andra platser och i andra sammanhang än där det publiceras.

Men jag har tillräckligt många kontakter med webbredaktörer och informationsdirektörer för att kunna slå fast att detta fortfarande känns obekvämt för många.

Steve Rubel ger en snabb inblick i vad han kallar ”Klipp-och-klistra”-eran och tre råd för hur du ska förhålla dig:

  • Tänk webbtjänster, inte webbplatser
  • Koppla samman människor
  • Gör allt innehåll portabelt

Innehåll regerar

Att innehåll är viktigt på webben har sagts så många gånger att det blir tjatigt. Tjat eller inte — innehåll är viktigt och blir än viktigare, visar undersökning.

När den öppna dörren nu är inslagen finns det en del intressanta frågetecken, tycker jag, i den undersökning som internetbrus skriver om. Är det exempelvis rimligt att innehållets betydelse ökar på kommunikationens bekostnad, som siffrorna antyder.

I denna tid av Facebook, MySpace och allt? Vi kommunicerar mindre via nätet?

Internetbrus diskuterar samma invändning. Något enkelt svar finns nog inte. Åtminstone inte utan en gedigen metodologisk genomgång av undersökningen. Men det som slår mig är att vi ser allt mer av en slags symbios mellan innehåll och kommunikation.

Kolla exempelvis branschtidningen Resumé. Den erbjuder ju rimligen innehåll. Men varje litet element av innehåll, det vill säga artiklarna, öppnar också för kommunikation. I kommentarerna uppstår ofta en intensiv diskussion mellan läsarna och är en Resumé-konsument då där för innehållet eller kommunikationen?

Att sen diskussionen på just Resumé har en tendens att bli banal/pubertal är en annan sak…

Slutsats? Ingen knivskarp än så länge, men kanske att själva tanken på att skilja på innehåll och kommunikation börjar bli omodern. Innehåll blir allt oftare underlag för kommunikation, kommunikation på nätet blir innehåll för de som inte deltar men ändå kan läsa det.

Låt andra tala om hur bra du är

Vi litar mer på andra än på dig när vi ska bedöma hur bra du är. Enkelt, mänskligt och därför viktigt inte minst på din webbplats. Copyblogger ger oss fem tips för hur du ska lyfta fram andra kunder.

  1. Redigera inte för mycket. Det ska kännas äkta även om språket därmed inte alltid blir perfekt.
  2. Använd citat på rätt plats. Inte bara i största allmänhet på en fristående sida utan i sammanhang.
  3. Bemöt invändningar. Låt kunden/vittnesbäraren prata om det som måhända bekymrar läsaren.
  4. Fuska inte. Även om vi bortser från den moraliska dimensionen är falska eller konstruerade citat inte lika bra.
  5. Uppmuntra detaljer. Ju mer specifika omständigheter kunden nämner, desto bättre.

Din rubrik ska vara ett stopptecken

Snabbt tips för dig som webbredaktör från Copyblogger: Din rubrik kan göra en massa saker. Men den säljer inte. Den har ett överordnat syfte och det är att vara en stoppskylt.

Focus all your headline-writing efforts on getting the readers attention and holding it. The remainder of your copy should do the rest and get the reader to take the desired action, but only if they actually read!

Don’t overburden your headline, just let it get on with the job it was meant to do.

Broschyrsajtens återkomst – nästan

Man blir nästan nostalgisk. Kommer du ihåg den förlöjligade ”broschyrsajten”? Det invektiv vi kastade efter sajter vars enda innehåll var just en pdf av det senaste broschyrutskicket? Håll i dig. Den kommer tillbaka.

Nu är det inte så illa som det låter. Broschyrsajten var och är en dålig idé. Men i The Beauty of One Page Designs gör Fast Company en intressant iakttagelse:

…over the past year one page designs have been making a comeback and for a good reason.

With so much competition on the web it can be difficult to even get people to come to your site and when they do often times they might not get the message you are trying to tell them because it is locked behind 3 pages of links.

Men håll fingrarna ifrån pdf-utskriften. Den avgörande skillnaden är att nu handlar det om bra webb, inte bara elektronisk distribution av dokument. Och deras iakttagelse bygger egentligen på en slutsats jag och andra predikat länge.

The key to this type of design is being able to throw out most of the information that you would usually try to include on a site and simply get right to the point.

Grundtanken är alltså enkel. Gå rakt på sak. Koncentrera dig på det viktigaste för besökaren. På den sida de kommer till har du deras uppmärksamhet — vi måste inte alltid locka dem vidare utan kan berätta det vi vill direkt.

Sen vet vi alla att det finns miljontals sajter vars framgång bygger på just smart länkning men det ena utesluter inte det andra. Rätt kommunikation vid rätt tillfälle.

Rätt verktyg för din webbstatistik

Webbanalys och webbstatistik blir allt viktigare. I takt med att större andelar av både marknadsföringsbudgetar och interna resurser läggs på webben ökar kraven på att visa vad det leder till. Men det är inte helt enkelt att hitta rätt statistikverktyg.

Jag säger inte att det blir lättare när du läst Avinash Kaushiks diskussion i ämnet men du kommer att förstå bättre hur du ska närma dig detta betydelsefulla val. Kaushik menar att de vanligaste verktygen kan delas in i tre kategorier. Självklart måste du testa vilket som passar dig bäst men rådet är att testa från olika kategorier.

Precis som Kaushik menar jag att Google Analytics bör vara med i jämförelsen. Det har många nackdelar men är så pass bra att den innebär en utmaning för de som vill sälja ett dyrt statistikpaket till dig.

Sen har jag missat att Microsoft är på väg in på banan. Ska bli intressant att se vad Gatineau kommer att erbjuda. Säga vad man vill om monopolliknande bjässar som Google och Microsoft — de brukar ju komma med bra grejer (kanske därför de är just bjässar…).

För övrigt kan jag inte prata om webbstatistik utan att påpeka vikten av att 1. göra något bra av den och 2. mäta din webbplats bortom den traditionella statistiken. Se Fem sätt att mäta en webbredaktör.

SR vill sprida sin radio på din blogg

Ett simpelt men bra exempel på hur traditionella innehållsleverantörer försöker att ta sig ut där besökarna finns i stället för att vänta på att bli besökta. När Sveriges Radio vill förmå oss att ladda ner en radio sträcker de ut till bloggare och gör det enkelt för bloggaren att rekommendera just sin favoritradio.

Det är det äldsta tricket i boken, nämligen att erbjuda en kod som man bara klistrar in på sin egen sida. Jag betvivlar att det blir särskilt framgångsrikt (kan ha fel där, vem vet) eftersom det är för statiskt.

Men utveckla vidare. Ge mig en kodsnutt som skapar en spelare tillsammans med den nedladdningsbara radion så börjar det likna något. Då kan man ha direktsänd radio på sin sida eller blogg.

Oavsett framgång eller misslyckande för just detta illustrerar SR en djupgående insikt. Oavsett hur många besökare du har på din webbplats så har andra webbplatser tillsammans fler besökare. Vill du nå många människor måste du finnas på många ställen.

Jag har skrivit om det tidigare och Daytona gör det när de pratar om widgets, som är just dynamiska varianter på SRs tanke.

Vi går mot en utveckling där webbansvar inte bara handlar om den egna sajten utan om synlighet och kontaktskapande på webben generellt. Fundera på vad detta betyder för din webbplats? Vad har du som är så intressant att andra vill återpublicera det? Varför inte låta dem göra det?

srradio.gif

Godis i lösvikt så här i påsktider

Nog är det högkonjunktur, alltid. Har haft ett antal vansinniga veckor med hur mycket intressant som helst att göra. På väg att få grepp om verkligheten igen kommer här några grejer som fångade min blick vid en snabb genomläsning av alla prenumerationer. En påse blandat följer.

  • För det första, på förekommen anledning, vill jag poängtera att jag inte ens fyllt 40. Så jag har en bit kvar till 50+. Sen är det ju bra att jag inte är lika ”skallig och tråkig” som jag verkar. Fast jag är ju faktiskt lika skallig som jag verkar… Hm. Den nybakade mediekonsulten bör nog skaffa sig lite bättre iakttagelseförmåga :-). Tur att någon gillar mig.
  • Lärdomar från en av dem som arbetar med IBMs interna bloggsystem: The first and most important lesson that I’ve learned thus far is this: if you want to build a viable, valuable social networking environment within the enterprise you simply cannot force it. You just have to let it happen and you have to be willing to let your employees run with it.
  • Copyblogger kör en kul Remix-serie, där rubriker skrivs om och blir väldigt mycket bättre. Lärorik.
  • Konkreta resultat av en användningstest. Tommy tipsar om Sverige.se.
  • Socialdemokraterna har en egen YouTube-kanal, berättar BetaAlfa. En lika enkel som god idé. Gör ditt innehåll tillgängligt där människor kan använda det, det vill säga sprida eller kommentera det.

Ny undersökning: Vi läser mer av en text på nätet än på papper

Poynter Institutets återkommande undersökningar av hur vi läser på webben är en guldgruva för den webbredaktör som vill förstå hur text och bild kan presenteras bättre på nätet. Om några veckor får vi reda på vad Eyetrack 2007 visar men redan nu har de berättat om några av resultaten. Slutsats: Visst läser vi på nätet. Faktiskt mer än på papper.

Jag har alltid hävdat att vi inte ska överskatta det ”scannande” beteende som folk som Jakob Nielsen betonar. Naturligtvis är det många som scannar en förstasida eller avdelningsintroduktion (det visar Eyetrack 2004). Men vi är inte så endimensionella att vi bara scannar.

Vi skaffar oss en snabb överblick för att hitta det vi vill läsa eller göra. Därefter läser vi — och vi läser mer av en text än vi gör i exempelvis en dagstidning. Så här sa två av forskarna vid en förhandspresentation av resultaten.

People in our study selected what they wanted to read, of course, and then … they read a lot! We were amazed by these numbers.

A big surprise was that a much larger percentage of story text was read online than in print.

(Sara): To look at a comparison, on average, online readers read 77 percent of what they chose to read. Broadsheet readers read an average of 62 percent. Tabloid readers read an average of 57 percent.

Självklart måste vi se mer av resultaten för att kunna dra slutsatser. Men jag anar att jag får stöd för en av mina käpphästar: Problemet på webben är inte för mycket text utan för mycket dålig text.

Vi ska ju komma ihåg att undersökningen jämför journalistiskt skrivna texter. Den som tar detta till intäkt för att lägga ut 20-sidiga utredningar om kommunalekonomi skriven av stadsrevisorn får nog fortsätta leva sitt liv utan läsare.