Din rubrik ska vara ett stopptecken

Snabbt tips för dig som webbredaktör från Copyblogger: Din rubrik kan göra en massa saker. Men den säljer inte. Den har ett överordnat syfte och det är att vara en stoppskylt.

Focus all your headline-writing efforts on getting the readers attention and holding it. The remainder of your copy should do the rest and get the reader to take the desired action, but only if they actually read!

Don’t overburden your headline, just let it get on with the job it was meant to do.

Broschyrsajtens återkomst – nästan

Man blir nästan nostalgisk. Kommer du ihåg den förlöjligade ”broschyrsajten”? Det invektiv vi kastade efter sajter vars enda innehåll var just en pdf av det senaste broschyrutskicket? Håll i dig. Den kommer tillbaka.

Nu är det inte så illa som det låter. Broschyrsajten var och är en dålig idé. Men i The Beauty of One Page Designs gör Fast Company en intressant iakttagelse:

…over the past year one page designs have been making a comeback and for a good reason.

With so much competition on the web it can be difficult to even get people to come to your site and when they do often times they might not get the message you are trying to tell them because it is locked behind 3 pages of links.

Men håll fingrarna ifrån pdf-utskriften. Den avgörande skillnaden är att nu handlar det om bra webb, inte bara elektronisk distribution av dokument. Och deras iakttagelse bygger egentligen på en slutsats jag och andra predikat länge.

The key to this type of design is being able to throw out most of the information that you would usually try to include on a site and simply get right to the point.

Grundtanken är alltså enkel. Gå rakt på sak. Koncentrera dig på det viktigaste för besökaren. På den sida de kommer till har du deras uppmärksamhet — vi måste inte alltid locka dem vidare utan kan berätta det vi vill direkt.

Sen vet vi alla att det finns miljontals sajter vars framgång bygger på just smart länkning men det ena utesluter inte det andra. Rätt kommunikation vid rätt tillfälle.

Rätt verktyg för din webbstatistik

Webbanalys och webbstatistik blir allt viktigare. I takt med att större andelar av både marknadsföringsbudgetar och interna resurser läggs på webben ökar kraven på att visa vad det leder till. Men det är inte helt enkelt att hitta rätt statistikverktyg.

Jag säger inte att det blir lättare när du läst Avinash Kaushiks diskussion i ämnet men du kommer att förstå bättre hur du ska närma dig detta betydelsefulla val. Kaushik menar att de vanligaste verktygen kan delas in i tre kategorier. Självklart måste du testa vilket som passar dig bäst men rådet är att testa från olika kategorier.

Precis som Kaushik menar jag att Google Analytics bör vara med i jämförelsen. Det har många nackdelar men är så pass bra att den innebär en utmaning för de som vill sälja ett dyrt statistikpaket till dig.

Sen har jag missat att Microsoft är på väg in på banan. Ska bli intressant att se vad Gatineau kommer att erbjuda. Säga vad man vill om monopolliknande bjässar som Google och Microsoft — de brukar ju komma med bra grejer (kanske därför de är just bjässar…).

För övrigt kan jag inte prata om webbstatistik utan att påpeka vikten av att 1. göra något bra av den och 2. mäta din webbplats bortom den traditionella statistiken. Se Fem sätt att mäta en webbredaktör.

2 kommentarer på “SR vill sprida sin radio på din blogg”

SR vill sprida sin radio på din blogg

Ett simpelt men bra exempel på hur traditionella innehållsleverantörer försöker att ta sig ut där besökarna finns i stället för att vänta på att bli besökta. När Sveriges Radio vill förmå oss att ladda ner en radio sträcker de ut till bloggare och gör det enkelt för bloggaren att rekommendera just sin favoritradio.

Det är det äldsta tricket i boken, nämligen att erbjuda en kod som man bara klistrar in på sin egen sida. Jag betvivlar att det blir särskilt framgångsrikt (kan ha fel där, vem vet) eftersom det är för statiskt.

Men utveckla vidare. Ge mig en kodsnutt som skapar en spelare tillsammans med den nedladdningsbara radion så börjar det likna något. Då kan man ha direktsänd radio på sin sida eller blogg.

Oavsett framgång eller misslyckande för just detta illustrerar SR en djupgående insikt. Oavsett hur många besökare du har på din webbplats så har andra webbplatser tillsammans fler besökare. Vill du nå många människor måste du finnas på många ställen.

Jag har skrivit om det tidigare och Daytona gör det när de pratar om widgets, som är just dynamiska varianter på SRs tanke.

Vi går mot en utveckling där webbansvar inte bara handlar om den egna sajten utan om synlighet och kontaktskapande på webben generellt. Fundera på vad detta betyder för din webbplats? Vad har du som är så intressant att andra vill återpublicera det? Varför inte låta dem göra det?

srradio.gif

Godis i lösvikt så här i påsktider

Nog är det högkonjunktur, alltid. Har haft ett antal vansinniga veckor med hur mycket intressant som helst att göra. På väg att få grepp om verkligheten igen kommer här några grejer som fångade min blick vid en snabb genomläsning av alla prenumerationer. En påse blandat följer.

  • För det första, på förekommen anledning, vill jag poängtera att jag inte ens fyllt 40. Så jag har en bit kvar till 50+. Sen är det ju bra att jag inte är lika ”skallig och tråkig” som jag verkar. Fast jag är ju faktiskt lika skallig som jag verkar… Hm. Den nybakade mediekonsulten bör nog skaffa sig lite bättre iakttagelseförmåga :-). Tur att någon gillar mig.
  • Lärdomar från en av dem som arbetar med IBMs interna bloggsystem: The first and most important lesson that I’ve learned thus far is this: if you want to build a viable, valuable social networking environment within the enterprise you simply cannot force it. You just have to let it happen and you have to be willing to let your employees run with it.
  • Copyblogger kör en kul Remix-serie, där rubriker skrivs om och blir väldigt mycket bättre. Lärorik.
  • Konkreta resultat av en användningstest. Tommy tipsar om Sverige.se.
  • Socialdemokraterna har en egen YouTube-kanal, berättar BetaAlfa. En lika enkel som god idé. Gör ditt innehåll tillgängligt där människor kan använda det, det vill säga sprida eller kommentera det.

Ny undersökning: Vi läser mer av en text på nätet än på papper

Poynter Institutets återkommande undersökningar av hur vi läser på webben är en guldgruva för den webbredaktör som vill förstå hur text och bild kan presenteras bättre på nätet. Om några veckor får vi reda på vad Eyetrack 2007 visar men redan nu har de berättat om några av resultaten. Slutsats: Visst läser vi på nätet. Faktiskt mer än på papper.

Jag har alltid hävdat att vi inte ska överskatta det ”scannande” beteende som folk som Jakob Nielsen betonar. Naturligtvis är det många som scannar en förstasida eller avdelningsintroduktion (det visar Eyetrack 2004). Men vi är inte så endimensionella att vi bara scannar.

Vi skaffar oss en snabb överblick för att hitta det vi vill läsa eller göra. Därefter läser vi — och vi läser mer av en text än vi gör i exempelvis en dagstidning. Så här sa två av forskarna vid en förhandspresentation av resultaten.

People in our study selected what they wanted to read, of course, and then … they read a lot! We were amazed by these numbers.

A big surprise was that a much larger percentage of story text was read online than in print.

(Sara): To look at a comparison, on average, online readers read 77 percent of what they chose to read. Broadsheet readers read an average of 62 percent. Tabloid readers read an average of 57 percent.

Självklart måste vi se mer av resultaten för att kunna dra slutsatser. Men jag anar att jag får stöd för en av mina käpphästar: Problemet på webben är inte för mycket text utan för mycket dålig text.

Vi ska ju komma ihåg att undersökningen jämför journalistiskt skrivna texter. Den som tar detta till intäkt för att lägga ut 20-sidiga utredningar om kommunalekonomi skriven av stadsrevisorn får nog fortsätta leva sitt liv utan läsare.

1 kommentar på “Text på webben lika avgörande som alltid”

Text på webben lika avgörande som alltid

Poynter Online frågar vilken framtid text har på nätet. Det kan tyckas vara en obefogad fråga — vem har inte text på sin webbplats? — men frågan dyker faktiskt ofta upp när jag träffar webbredaktörer. Inte så att de ser en textlös webbframtid framför sig. Det handlar snarare om det stora intresset för framförallt video, vilket har satt igång tankar kring hur text och andra medier ska samspela på nätet.

Chris Nodders svar pekar på viktiga dimensioner (läs artikeln för fler):

Video and audio are tempting media because often designers feel that they can get their message across better with moving pictures or narration. However, it is still very difficult to search either content type, which means that text is still the primary medium if you care about content retrieval. In a business setting, we still see users being very annoyed by audio — especially unannounced audio — and frustrated when video content does not allow them to ”scan” to the part of the message they care most about. In this respect, ”richer” media can actually be ”poorer” than text, because they are essentially linear, synchronous formats. Text on the other hand can be scanned, chopped, summarized and repurposed (and translated, formatted, hyperlinked and transmitted) far more easily than video and audio content.

1 kommentar på “Bristande vilja skapar lika dålig webb som bristande resurser”

Bristande vilja skapar lika dålig webb som bristande resurser

Små webbresurser försämrar demokratin, berättar Internetworld. Det handlar om en undersökning som visar att

…det finns stora problem att hantera informationsmängden på många webbplatser. Det saknas också tydliga rutiner för hur arbetet med webben ska gå till, samtidigt som kraven på från både besökarna och organisationerna växer.

Jag har haft närkontakt med många kommuner, landsting och myndigheter. Visst handlar det om ett resursproblem. Man kan alltid använda mer resurser.

Men att fokusera på resurser är att göra det allt för lätt för sig. Inte ens bristen på bra publicistiska rutiner är hela förklaringen (även om också detta spelar roll). I stor utsträckning är det nämligen ett ledningsproblem. När förvaltningschefer prioriterar ”sin” information och inte medborgarnas behov kvittar det faktiskt hur mycket pengar eller tid det finns.

En redaktör som vill och kan göra en text begriplig men inte får det — det är ett vanligare problem än att redaktören inte skulle ha tid. En specialist som vill lägga ut en text för att framstå i god dager inför kollegorna — det handlar inte om resurser utan om attityder.

Indirekt finns det ändå en resursfråga i sammanhanget. Fast inte nödvändigtvis den uppenbara, som till exempel mer tid för skrivande. Nej, det handlar åtminstone i lika stor utsträckning om att skaffa sig webbredaktörer som har kunskap nog att stå emot. Webbredaktörer som utifrån sin kunskap kan säga ”du har fel” till någon som vill lägga ut fåfänge-information.

4 kommentarer på “1 sekund har du på dig att övertyga sökaren”

1 sekund har du på dig att övertyga sökaren

Att titeln är viktig för hur högt en sida rankas av sökmotorerna känner du nog till. Men lite statistik visar hur viktig den är också för att fullfölja en eventuell hög rankning.

Den som söker ägnar nämligen i genomsnitt 1,1 sekunder åt ett sökresultat. I stora drag innebär det att det är din titel som blir granskad av läsaren, det vill säga texten som är länk på sökmotorns resultatsida.

En sekund låter väldigt lite men räcker för att du ska hinna få något sagt — så länge du vet precis vem du vill nå, i vilken situation och vilka ord som fångar deras intresse.

En (1) sekund är för övrigt också den tid en läsare lägger på att läsa en rubrik på nätet.

5 kommentarer på “Kom över skrivkrampen”

Kom över skrivkrampen

Alla skribenter upplever den. Den kan komma snabbt, den kan smyga sig på. Den förstör dagen totalt.

Jag talar om skrivkramp och om du ofta har råkat ut för det har du förhoppningsvis hittat metoder för att lösa upp den. Om inte kan denna långa lista med tips och hjälp kanske vara en resurs (via Copyblogger).

Jag tillhör inte själv dem som drabbas i någon större utsträckning. Men visst händer det, särskilt när jag tagit på mig att skriva något jag inte känner direkt för. Min metod i de fallen — och mitt tips på skrivkurser — är att strukturera texten i detalj innan jag skriver. I grunden ganska enkelt, alltså, men det funkar.

Formulera inte en mening. Bestäm dig för i vilken ordning allting ska berättas. Skapa en disposition, och låt den bli mer detaljerad ju hårdare skrivkrampen drabbat dig. När du sitter med en ordnad uppräkning av allt du vill berätta är så mycket av det svåra arbetet gjort att det som krampar, själva formulerandet, nästan blir en formsak.