4 kommentarer på “Fem sätt att mäta en webbredaktör”

Fem sätt att mäta en webbredaktör

En webbredaktör är mer än en stödfunktion. Webbredaktören kan skapa affärer. På intranätet skapar en bra redaktör effektivitet och produktivitet. Webb och intranät är för viktiga för att ha redaktörer som är nöjda med att ”lägga ut” information och nyheter. Det är upp till bevis.

Alla webbredaktörer skriver nog under på att de är viktiga för organisationen. Då måste vi också våga visa vad vi tillför. En webbredaktör är potentiellt lika viktig som säljaren för vad det står på sista raden i bokslutet.

Men säljaren kan visa resultatet av sitt arbete genom försäljningen. Handläggaren via genomsnittlig ärendetid. Produktutvecklaren redovisar time to market. Kundtjänsten ”nöjd kund”-index. Kvalitetsgruppen minskad miljöpåverkan.

Samtidigt säger webbredaktören ”Jag har uppdaterat 150 sidor, lagt ut 34 nya under månaden, ökat antalet sidvisningar med 5% och antalet besökare med 7%”. Kul, säger chefen. Och förstår inte för en sekund vad det har med företagets framgång att göra.

Det har det inte heller.

Sidvisningar säger inget

Om vi funderar på de klassiska måtten är framförallt sidvisningar helt irrelevant. För det första finns det inget självändamål med att få besökare att se sidor. Undantar vi annonsfinansierade sajter är det snarare tvärtom. Min respekt för webbplatsen eller intranätet ökar ju snabbare jag får hjälp att lösa min uppgift och i den situationen är, generellt, färre visade sidor bättre än fler.

Sidvisningar kommer dessutom att bli ett ännu sämre mått i takt med den tekniska utvecklingen. RSS och widgets betyder läsare som aldrig ser en sida. Ajax betyder läsare som interagerar med en webbplats utan att ladda nya sidor.

Det är också fullt möjligt att ifrågasätta måttet ”unika besökare”. Jag har hellre 10 besökare som gör rätt saker än 100 som inte gör det.

Vill du ha kontakt med kommuninvånarna på din webbplats? Då kvittar det väl hur många som tittar på sidan? Det viktiga är ju vilka kontakter du faktiskt skapar.

Glöm hur det varit – våga mäta resultatet av ditt arbete

Situationen beror inte på lathet. Snarare på tradition. Många redaktörer kommer från en publicistisk bakgrund eller utbildning. Där är annan mätning än antal läsare/lyssnare/tittare ovanlig. Det har också funnits tekniska begränsningar med att mäta webb.

Men det går att hitta mått. Be att få bli utvärderad på det värde ditt innehåll skapar detta år.

Du öppnar för att misslyckas vilket ”lägga ut information”-redaktören inte kan. Alla kan lägga ut sidor och antalet besökare ökar för de flesta i takt med att internetanvändningen ökar. Men genom att våga visa vad du skapar kan du växa till en central och viktig resurs för företaget eller organisationen.

Försäljning är enkelt (att mäta, i varje fall)

Jag kommer i en serie korta artiklar gå igenom olika mått du kan använda. Det mest uppenbara bortser jag från, nämligen försäljning. De webbplatser som faktiskt säljer produkter eller tjänster har redan det bästa och för ledningen mest talande måttet av dem alla.

Nej, just nu är jag framförallt intresserad av alla de webbplatser – och intranät – där redaktören behöver visa sitt värde utan att ha en rapport om månadsförsäljningen.

De fem måtten

1 kommentar på “Mellanrubriker lockar läsarna”

Mellanrubriker lockar läsarna

Ett av de viktigaste skrivtipsen för en webbredaktör handlar om mellanrubriker. Använd dem frikostigt. Med läsare som vill ha överblick, som fattar sekundsnabba beslut och i princip alltid skumläser en sida är mellanrubrikerna några av dina bästa vänner.

Lär dig rätt teknik för bra mellanrubriker

Jag skriver lite kortfattat om detta i Webbredaktörens ABC (mellanrubriker sidan 8, rubriker sidan 5). Vill du veta ännu mer vill jag tipsa om Copybloggers How to Write Exquisite Subheads. Tre grundläggande tekniker, menar författaren, kan du överväga att använda.

  1. Uttryck en tydlig fördel (”Bli en bättre webbskribent”)
  2. Berätta vad läsaren bör göra (”Ladda ner Webbredaktörens ABC”)
  3. Skriv mellanrubrikerna först – det gör det enklare att strukturera texten

Skapa överblick din första uppgift

Mellanrubriker är illustrativa för skriva för webben i allmänhet. Det handlar inte om att det ska vara kort eller begränsat. Det ska vara väldigt tydligt strukturerat, överblickbart och uppmana till handling.

Masterclass för bättre webb och intranät

MasterclassTillsammans med Gerry McGovern arrangerar jag i mars en Masterclass i Malmö och Stockholm. Kursens namn är ”Customer-Centric, not Organisation-Centric”. Den bygger på våra gemensamma erfarenheter och handlar ytterst om hur du får ut mest värde av din webbplats eller ditt intranät.

Kursen riktar sig till alla typer av organisationer. Du har nytta av den oavsett om du jobbar inom ett företag, en organisation eller förvaltning eller t.ex. ett universitet.

Kursbeskrivning
Program
Anmälan

För de som inte känner till Gerry kan jag berätta att han är en av de mest efterfrågade och uppskattade föreläsarna om webbinnehåll i världen. Han har nyligen publicerat sin tredje bok i ämnet, Killer Web Content.

Vi jobbar tillsammans med några av Skandinaviens största intranät och webbplatser.

Titta gärna in för mer information. Tveka inte att höra av dig till mig om du har några frågor.

Bästa resurserna för skribenter

En av de vanligaste frågorna jag får på mina kurser i Skriva för webben är var man hittar mer läsning i ämnet. När jag skamlöst lyft fram mig själv brukar Gerrys nyhetsbrev och en del av de mest kända källorna komma upp. Nu finns det en lista med de 10 bästa bloggarna för skribenter.

Urvalet är precis lika ovetenskapligt som det brukar vara. Det är nödvändigtvis inte heller inriktat på just skriva för webben. Men alla tips tas tacksamt emot för vidare förmedling.

Visst kan vi mäta hur bra vårt innehåll är

Nick Usborne frågar sig: Should Writers Be Held Accountable for Web Page Performance?

Han kommer själv från en kommersiell tradition där textens effekt noga har följts upp. Ändå menar han att det är svårt på webben. Samspelet med design, teknik och andra sidor är för stort för att vi på allvar ska kunna mäta innehållets resultat på en enskild sida.

Även om jag förstår hans invändningar tycker jag att det är ett par år för sent. Vi börjar faktiskt få erfarenheter och exempel på hur resultatet av en webbredaktörs arbete kan mätas. Därför värmer jag upp för en miniserie med artiklar: X sätt att mäta en webbredaktör.

X:et står där för att planen inte är färdig än… Tänkte först kolla med dig. Hur gör du för att kolla om ditt innehåll fungerar? Vilket mått rapporterar du till chefen för att visa att du gör ett bra jobb? Och då tänker jag bortom antal sidträffar. How Idiots Trace Success må vara en elak akronym men helt obefogad är den inte.

Släpp skräcken för bildboven

Med en övertygande argumentation visar Mattias på Moderskeppet varför du inte ska vara så rädd för att få bilder på nätet stulna. Och framförallt hur fundamentalt dålig idén är att förstöra bilderna för att undvika bildstölder.

Undvik lockelsen att förstöra din foton med stora copyrightsymboler. Visst, ingen vill stjäla en bild med stort ”C” i mitten – och ingen vill titta på den heller.

Till och med stora företag vågar släppa loss sina bilder.

2 kommentarer på “Hitta nytt webbjobb”

Hitta nytt webbjobb

Om du följer vad jag skriver är du antagligen väldigt intresserad av webb och intranät. Kanske så intresserad att du jobbar med det. Då kan det vara värt att hålla koll på webbjobb.nu – en webbplats som samlar lediga platser med anknytning till webb. Hela 34 redaktörsjobb i skrivande stund.

Vem som ligger bakom framgår inte. Bara att det är ”…personer i branschen för personer i branschen”. Idén är bra men utförandet bedrövligt. Tyvärr, får man säga, för publiken lär vara rätt känslig.

Tips från Reklamfeber.

2 kommentarer på “Ny vägledning för bättre webbplatser”

Ny vägledning för bättre webbplatser

Vägledningen 24-timmarswebbenVerket för förvaltningsutveckling, Verva, har nu släppt den tredje versionen av den vägledning som riktar sig till offentliga webbplatser. ”Vägledningen 24-timmarswebben” är förstås obligatorisk läsning för dig som webbredaktör i offentlig tjänst men den är generellt en kunskapskälla för alla som arbetar med webb.

Jag har andats viss kritik mot vägledningen tidigare. Min främsta invändning var att kunskapsförmedlingen kring innehåll inte höll samma klass som de mer tekniska delarna. Nu har jag inte lusläst alla de drygt 150 sidorna än men det tycks som om nivån höjts även för innehåll, vilket var ett av målen. Viktigt för webbredaktörerna (och oss som besökare på deras webbplatser).

Som en introvert betraktelse tycker jag också det är kul att min lilla bok för webbredaktörer – Webbredaktörens ABC – anges som fördjupad läsning kring att skriva för webben (sidan 117).

4 kommentarer på “COOP gör bort sig med uråldrig länkpolicy”

COOP gör bort sig med uråldrig länkpolicy

Det finns dåliga nyheter som också är lite bra. Den dåliga nyheten är att COOP visar sig vara en rest från den tidiga webbhistorien. De har en länkpolicy som visar på total oförståelse för vad webben handlar om. De har exempelvis fått för sig att alla länktexter till dem ska vara i Verdana.

Har du någonsin hört något skummare? Att den länkade webbplatsen skulle kunna bestämma den länkande webbplatsens typografi? Som att i Gula Sidorna säga ”du får gärna ringa oss men bara om du har kostym och röd slips”. Läs mer om länkpolicyn hos Beta Alfa och Researcher.

Men det var som sagt bra att detta exempel på webbmesozoikum dök upp. Då får jag nämligen nöjet att igen citera Boing Boings lysande länkpolicy:

Boing Boing doesn’t believe in linking policies. They’re dangerous, have no basis in law, and they break the norms that make the Web possible. They’re a wicked, stupid idea.

That said, if you believe in linking policies — that is, if you believe that people who make websites should be able to control who links to those sites and how — then have we got a policy for you:

No site with a linking policy (other than a policy such as this one, created to deride and undermine the idea of linking policies) may link to Boing Boing. Ever.

For the record: Du får länka. Alltid.

By the way: Jag tänkte förstås att infantilt länka till en undersida på coop.se, med en varumärkeskritiserande länktext skriven i Comic Sans MS. Men det skulle bara ge COOP PageRank och det förtjänar de inte.

Personligt tilltal första steget för bra webb

Med en webb som blir allt mer kommunikativ – på riktigt – och sociala medier poppar upp hela tiden är det lätt att bli osäker. Hur ska man överhuvudtaget ge sig i kast med allt detta? Det finns mycket att göra: Våga öppna upp. Hitta medarbetare som kan prata med kunderna eller medborgarna. Testa de nya möjligheterna.
Men du kan börja ännu enklare.

Organisationskultur och sedan länge etablerade rutiner är starkt konserverande faktorer. Det tar tid att förändra hur vi kommunicerar. Titta exempelvis på DOs sida om anmälan mot etnisk diskriminering. Den är rakt på sak och betonar hur man faktiskt gör det sidan handlar om, det vill säga en anmälan.

Det var bara några månader sedan den inleddes med texten ”Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden regleras av lag (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet” och fortsatte på samma sätt, långt efter att diskriminerade sannolikt sluta läsa.

Innan du tar något annat steg är det just detta du måste börja med – tilltala dina besökares uppgifter.

Vi har ju alltid en uppgift när vi kommer till dig. I de allra flesta fall är det väldigt konkreta uppgifter. Vi vill boka en resa, kolla ett pris, hitta ert telefonnummer, sätta upp den nyfödde i barnomsorgskö etc. Vi häller väldigt sällan upp en 12-årig malt på fredagskvällen, sätter oss framför datorn och njuter av din webbplats. Det finns sådana webbplatser också, visst. Men är din en sådan?

Språkligt är det simpelt. Vi är inte ”kunder” eller ”invånare”. Vi är individer som har en personlig upplevelse. Webben är alltså inte ett massmedium som sköljer över oss. Därför ska du skriva ”du” även om vi för dig är en (mål)grupp. Du ska också skriva ”vi” om er själva, om nu ”jag” är allt för omvälvande.

Nästa steg är svårare för här måste du förstå min uppgift. Men när allt kommer omkring har du inget val. Du måste förstå. Om du inte förstår min uppgift förstår du inte varför du har en webbplats. Vilka uppgifterna är varierar naturligtvis. Men titta på dessa goda exempel så kanske du får en bra idé för din egen webbplats.

Apoteket

apoteket2.jpg

SBAB

sbab.gif

E.ON

eon.gif

Studera.nu

studera1.gif

Saab

saab.gif