Hittad information [Mät en webbredaktör]

Ditt ansvar som webbredaktör sträcker sig utanför din egen webbplats. Du måste se till att besökarna överhuvudtaget hittar dit. Hur framgångsrikt detta arbete är går att mäta och du kan regelbundet rapportera till ledningen att du, steg för steg, gör ditt företag eller din organisation mer synlig.

Denna artikel ingår i serien Fem sätt att mäta en webbredaktör

Googles betydelse för hur människor hittar information går knappt att överdriva. Även om Google skulle utmanas av andra sökmotorer kan vi slå fast att sökbeteendet är här för att stanna. Några fakta till stöd för det fortsatta resonemanget kommer här:

Slutsatsen av dessa och andra siffror: Sökmotorerna är betydelsefulla och alla förstår det. Det är därför ett väldigt bra område för dig att visa resultat på.

Lätt att mäta framgång i sökmotorerna

Eftersom jag nu diskuterar mätning går jag inte in på vad det är du faktiskt kan göra. Men kom ihåg att du som webbredaktör har ett avgörande inflytande på hur väl din webbplats rankas.

Exempel på mått du kan redovisa:

  • Vilken position i träffresultaten ni har för era 10, 20 eller 30 viktigaste nyckelord och -fraser, samt förändringen över tid.
  • Er relativa position jämfört med de viktigaste konkurrenterna på samma ord och fraser, samt förändringen över tid.
  • Genererad trafik via sökmotorerna och hur den utvecklas.
  • Genererad trafik via sökmotorerna till era viktigaste sidor och hur den utvecklas.
  • Avslut (köp, nedladdningar, kontaktförfrågningar etc.) bland dem som hittat er via sökmotorer.

Också på intranätet kan du mäta sökningar

Att söka efter information eller kollegor är en av de vanligaste användningarna på intranät. Bra sökresultat betyder minimal tidsåtgång för medarbetarna. Dåliga sökresultat betyder att det tar onödigt lång tid att hitta eller i värsta fall att den som söker struntar i det fullständigt. Detta kan i sin tur ha konsekvenser för om rutiner följs eller hur kunskap delas mellan medarbetare.

Den goda nyheten är att du som redaktör kan påverka sökresultaten. Det krävs dock en brasklapp. Det finns interna sökmotorer som är så dåliga att de borde kastas ut, och du kan också behöva hjälp från IT-avdelningen med att finjustera hur sökmotorn indexerar och rankar.

Men om inte du som redaktör följer upp aspekter som de följande gör ingen annan det.

  • Den tid som ägnas åt sökningar och hur den, i bästa fall, minskar när du skriver bättre titlar, rubriker och annan metadata.
  • Relevansen i de tre toppresultaten för de 200 mest förekommande sökningarna.
  • Andelen användare som klickar vidare till en sida efter bara en sökning.

Ytterst är mått som dessa produktivitetsmått. Och det är ett språk som ledningen förstår.

Sökoptimerare borde växa upp

Det finns en seriös del av den bransch som säljer sökmotoroptimering. Men det finns också ganska skuggiga partier, för att uttrycka det milt. När ett optimeringsföretag hotar att stämma en företrädare för en konkurrent förlorar båda företagen på det. Men framförallt blir det ännu ett steg tillbaka för en bransch som skulle behöva röra sig snabbt i andra riktningen.

För några månader sedan sa jag på en konferens att jag trodde branschen skulle försvinna. Folk smålog åt mitt påstående. Men jag vidhåller. Som vi känner den, kommer branschen att försvinna.

Optimering bör vara och kommer att bli en integrerad del av redaktörs- och projektledarskap på webben. Inte minst eftersom sökmotorerna täpper till hål efter hål som används av branschen. Kvar blir en liten kärna specialister som håller koll på den senaste utvecklingen.

Nätsökning: Vi letar inte efter optimalt svar

I takt med att sökmotorerna blir allt viktigare för att göra sig hörd, blir det allt intressantare hur människor söker. En av de viktigaste, och mest ”skrämmande”, uppgifterna på sistone är den enorma skillnaden mellan att rankas högst och näst högst (22 % klick mot 6 % klick).

Kanske förklarar en slutsats vid Högskolan i Oslo delvis beteendet. Niels Pharo menar att sökandet är en konstant läroprocess – dessutom en process där vi inte ens försöker hitta det optimala svaret på vår fråga.

– Det vil si at brukerne ikke forsøker å få fullstendig oversikt over området, forklarer Pharo.

Dessuten tilpasser søkeren målsetninger til det vedkommende finner.

– Det er en dynamikk mellom de forventningene søkeren har til søket og det han eller hun er i stand til å finne, forteller Pharo.

”Good enough” som sökstrategi? Jag känner igen det från mig själv. Och det förklarar varför vi så ofta nöjer oss med den eller de första träffarna. Rimligen förstår de flesta att det kan finnas bra information längre ned men pragmatiskt nöjer vi oss med det omedelbara. Det är bra nog.

Tips från fosseng.info. Läs mer om sökmotoroptimering.

Väck presschefen – pressmeddelandet lever igen

Pressmeddelandets död har deklarerats ett otal gånger de senaste åren. Pratet har varit överdrivet men samtidigt en hälsosam påminnelse om att reflexen ”vi skickar en release” har väldigt lite med bra kommunikation att göra.

Nu är det kanske dags att skaka liv i pressmeddelandet igen. B2B Marketing Trends påpekar att med PR-tjänster på nätet som är tillgängliga för alla, inte bara journalister, och sajter som Google News och Yahoo News har det skett en förändring av releasens syfte.
Ett pressmeddelande ska ses som sökoptimering, menar de.

Unlike traditional media releases, newsworthiness standards are relaxed, and frequency is encouraged. The number of releases distributed via wire services is crucial to elevating a company’s Internet profile.

Huruvida detta är en – ur alla aspekter – bra utveckling vill jag låta vara osagt. Jag ser poängen med att sökoptimera releaser men det löser inte det gamla problemet som en störtflod pressmeddelanden innebär: Att man uppfattas som en organisation utan självinsikt och utan förmåga att avgöra vad som verkligen är viktigt. Det finns också andra former för att publicera och distribuera berättelser.

Sökoptimerarnas försäljningsknep

Det pågår en kul diskussion på SearchEngineWatchs forum om ”Top Ten Ways SEM Companies Bend The Truth To Win Business”. Känner du igen något från de samtal du fått av sökoptimerare? Ett påstående jag faktiskt hört på riktigt är detta:

Our engineers know what Google will do with their algorithm in the future.

Svaret från en deltagare i diskussionen är hårt men sant.

Their engineers wouldn’t know if a meteorite was about to hit them, let alone what Google is going to do.

Placering i sökmotorn påverkar din trovärdighet

En ny undersökning om människors sökbeteenden har väckt mycket uppmärksamhet. iProspect visar (pdf) att cirka två tredjedelar aldrig klickar förbi de första tio träffarna. Bara 10 procent går till fjärde resultatsidan och vidare.

Men detta är inga nyheter. Många undersökningar tidigare har visat samma sak. Själv blir jag mer nyfiken på följande resultat ur undersökningen: 36 procent av sökanvändarna tror att företagen som rankas högst är de ledande i sin bransch. 39 procent har ingen uppfattning medan bara 25 procent menar att rankningen i sökmotorer är oviktig för att definiera vem som är ledande.

Detta är tankeväckande. För många människor fungerar alltså sökmotorn inte bara som ett sätt att hitta information, utan som en indirekt väg att skaffa sig en bild av vem som är bäst i branschen.

Visserligen är tanken ingen kioskvältare. Helt orimlig är ju inte slutsatsen. Men att känslan är så medveten och uttalad hos så många får konsekvenser.

Även företag och organisationer för vilka internet inte är en viktig marknads- eller försäljningskanal (och de finns faktiskt fortfarande) borde fundera på sin placering i sökmotorerna. Inte för att sälja, kanske inte ens för att skapa kontakter som kan leda vidare. Utan för att bygga sitt varumärke.

Google ger oss tråkiga rubriker

I takt med att sökmotorerna och särskilt Google blir allt viktigare påverkas vi som skribenter. New York Times skriver i This Boring Headline is Written for Google om utvecklingen.

…software bots are not your ordinary readers: They are blazingly fast yet numbingly literal-minded. There are no algorithms for wit, irony, humor or stylish writing. The software is a logical, sequential, left-brain reader, while humans are often right brain.

De har en poäng. Kanske blir det lite tråkigare – särskilt i den anglosaxiska tidningskulturen som har ett rubriksättande vi aldrig kommit i närheten av i Sverige. Men det finns väldigt få genvägar. Rubriken är en av de absolut viktigaste texterna på en sida för sökmotorns rankning. Vill du lyckas med en sida i Google måste de ord människor söker efter finns med i rubriken.

Samtidigt får inte jakten på sökmotorrankning bli kompromisslös. Det är trots allt bara halva jobbet gjort när någon hittar dig i en sökmotor. Väl hos dig ska de läsa och agera också. Vissa nyhetssajter har därför börjat arbeta med två olika rubriker för en artikel.

One headline, often on the first Web page, is clever, meant to attract human readers. Then, one click to a second Web page, a more quotidian, factual headline appears with the article itself. The popular BBC News Web site does this routinely on longer articles.

En lösning värd att testa också på andra typer av webbplatser, tycker jag.

Publiceringsverktyg håller inte måttet

Detta missade jag nog medan jag hade fullt upp att få denna webbplats någorlunda anständig (men 456 Berea Street hittade det åt mig): Verket för förvaltningsutveckling, VERVA, har undersökt hur bra fem olika publiceringsverktyg är på att stödja skapandet av tillgängliga webbplatser.

Resultatet är nedslående. Trots att det handlar om de riktigt stora verktygen klarar de inte jobbet. Inte ens marknadsledaren Episerver kan läsa undersökningen med högburet huvud, även om de är minst dåliga.

Med tanke på att flera leverantörer i sin marknadsföring hävdar att de följer standarder och beaktar tillgänglighet är det förvånande att totalresultatet pekar på att mycket fortfarande återstår att göra. Att verktygen skickar med exempelmallar som bryter mot grundläggande principer för konstruktion av webbplatser får anses vara anmärkningsvärt. Att verktygen inte heller erbjuder tillräckligt stöd för på webben så grundläggande funktioner som att skapa rubriker, länkar och stycken på ett strukturerat sätt är olyckligt.

VERVA har fokuserat på tillgänglighet. Själv har jag exakt samma erfarenhet kring hur publiceringsverktygen låter redaktörerna arbeta med sökmotoroptimering. Kan du tänka dig att det fortfarande görs installationer där redaktören inte får skriva en unik titel till varje sida?

Naturligtvis ska sökmotorhänsyn vara en lika självklar del av verktyget som god tillgänglighet. Naturligtvis ska verktygen leverera vad moderna webbplatser behöver. Att det inte är så borde kännas pinsamt för leverantörerna.