PowerPoint, PP, fyller 20 år. Vi lär knappast få se festivalliknande firande på gator och torg. Kanske mer typ Reclaim the meeting från organisatoriska anarkister och alla ”riktiga” kreatörer. Men naturligtvis är det inte PPs fel att folk inte kan presentera. Och det finns en väldigt enkel sak du kan göra för att inte missbruka PP.

Det är Wall Street Journal som uppmärksammar jubileet och har pratat med två av upphovsmännen bakom PP. Föga förvånande är inte heller dessa helt nöjda med hur PP används.

”…a lot of people in business have given up writing the documents. They just write the presentations, which are summaries without the detail, without the backup. A lot of people don’t like the intellectual rigor of actually doing the work.”

För egen del blir det minst 1-2 arbetsdagar per vecka med PP som verktyg. Som konsult är det ju mitt jobb att förklara, belysa, inspirera, problematisera, lära ut…

Presentation är inte lika med dokumentation

Det finns en hel del tips att få kring bra PP-presentationer (hos Seth Godin exempelvis). Men det viktigaste alla vi som ofta håller presentationer skulle kunna göra är — i linje med citatet ovan — att en gång för alla bryta kopplingen mellan presentation och dokumentation.

Faktiskt, när jag tänker på det, också som publik borde vi medverka till att bryta kopplingen.

Presentation och dokumentation är nämligen två helt olika saker. Själv gör jag (om jag får säga det själv) ganska bra presentationer men det innebär att mina bilder är värdelös dokumentation. De ger inget sammanhang, inga detaljer, ingen struktur för läsning. Allt det har jag ju stått för live.

Ändå bygger varenda konferensarrangör upp sin dokumentation på mina och andras presentationer. På samma sätt slår det nästan aldrig fel: de första tio minuterna av en kurs eller ett möte kommer att innehålla frågan ”Får vi bilderna?”.

Jag säger Bryt. Bryt kopplingen. Vägra när du sitter och sammanställer din presentation att ens tänka ”dokumentation”. Vägra som åhörare att ta emot presentationen som dokumentation. Antingen får du göra jobbet själv, det vill säga anteckna och därmed också stärka inlärningsprocessen, eller kolla om det finns ordentlig dokumentation.

Som Freakonomics Blog säger, Don’t Hate PowerPoint; Hate the PowerPointers. Och kanske ska du också känna ett visst agg mot arrangörer av olika slag som genom att begära presentationen som dokumentation riskerar att påverka presentationens kvalitet.

Så grattis PowerPoint, trots allt. Du tjänar oss väl.

One comment

  1. Det är när PP reduceras till en faktuell ledstång för de 45 minuternas föreläsning som de riskerar att bli sömnpiller och intressedödare.

    Kanske kan man, lite på skoj, introducera powertelling som begrepp för att betona det som du Fredrik säger när du talar om att bryta kopplingen presentation/dokumentation.

    Jag brukar i mitt arbete som Corporate Storyteller försöka få konferensarragörerna att hänvisa till min stortellerblogg http://storytellers.se/

    Jag säger sen, under seminariet, till alla ambitiösa deltagare att de inte behöver anteckna eller vänta på ”bilderna”. De kan helt åka med i min presentation. Om de gillar resan och sen vill ta tag i det igen kan de helt enkelt gå in på min webbplats där allt finns för den som är intresserad.

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.