Att skaffa sig prenumeranter för att sedan bara ge dem ett smakprov på innehållet är kortsiktigt. Faktiskt obegåvat. Många traditionella publicister har en lång och säkert mödosam väg att gå innan de inser detta.
RSS blir allt mer mainstream och ”alla” har det. Gott så. Men som avsändare kan man välja om man vill skicka iväg hela innehållet — hela texten — eller bara en kort inledning, ofta ingressen.
Metro tänker konservativt, berättar Beta Alfa, och är rädda för att tappa läsare på själva sidorna om de tillåter fulltextflöden från de bloggar de hyser. Det handlar alltså inte ens om deras unika (nåja…) redaktionella material.
Höjdarna på Metro borde läsa Techdirt:
”…while many people claim that partial feeds are needed to increase page views where ads are hosted, our experience has shown that full text feeds actually do a great deal to increase actual page views on the site by encouraging more usage.
It’s the same thing that we’ve talked about in other areas of the content industry. Taking value away from users to try to force a specific action is almost always going to be less desirable than providing people what they want.”
Svårare är det inte.
Lite långt efter kanske, men jag upptäckte ditt inlägg lite av en slump just nu.
Jag har motsatt uppfattning. Blir bara irriterad på de som lägger ut lång text och bilder som ett RSS-flöde, och därmed tvingar mig att sitta och skrolla metervis för att syna 5-6 nya inlägg. jag föredrar tveklöst korta sammanfattningar som RSS, där jag kan välja vilka jag vill fördjupa mig i. Eller i varje fall ett val i samband med prenumeration: rubriker, sammanfattningar eller fulltext.
Om fulltexten verkligen erbjuder det som sammanfattningen lovar är det ingen nackdel att ”lura” läsaren till webbsajten för att få hela storyn.
Björn