Besökarnas engagemang kräver webbredaktör

Det är en ”sanning” att på sajter där besökarna kan bidra är det ändå väldigt få som gör det. Men måste det vara så? Steve Outing pekar förtjänstfullt på hur också den sociala webben kräver en webbredaktör.

Media Culpa har hittat den gamle redaktörsräven Steve Outings ”Talk, Why Don’t You” (pdf). Det finns ju mycket skrivet om den sociala webben men allt för lite som understryker behovet av ett redaktionellt förhållningssätt till det innehåll som besökarna skapar. Du måste använda det, helt enkelt.

Här några av Steves uppmaningar och mina reflektioner:

  • Stöd och uppmuntra kommentarer. Kanske självklart men ändå underskattat. Folk skriver inte för att de kan, bara.
  • Låt besökarna få reda på när nya kommentarer gjorts. Vi har en tendens att se vår sajt som världens mittpunkt. Men faktum är att det är lätt att glömma kolla en diskussion man deltagit i om det gått några dagar. Varför inte epost- eller RSS-prenumeration på diskussioner?
  • Involvera nyckelpersoner i diskussionen. De allra flesta vill bli lyssnade till. Oavsett om de berömmar, kritiserar, undrar eller påstår något — effekten är betydande om den som kan påverka är med och pratar.
  • Ha en samtalsledare. Låt besökaren se att det finns någon som faktiskt är intresserad hos er.
  • Visa det bästa som besökarna bidragit med. Detta är ju exempelvis tidningarnas knep. De ger inskickade foton stort utrymme och visar därmed att andras bidrag kan uppmärksammas.
  • Skriv ett nyhetsbrev med det bästa från besökarna. Såväl diskussioner som andra bidrag kommer sannolikt att fyllas på om du — en redaktör — gör jobbet med att gallra guldkornen ur materialet.

Tre basala sätt att dela in ett intranät

Roll, avdelning/enhet och geografi. Det är de tre grundläggande vägarna för att segmentera information på ett intranät, hävdar CM Briefing. Men att det är så betyder inte att det borde vara så.

CM Briefing har rätt i sin korta genomgång av alternativa sätt att strukturera information. Det är just dessa tre åtminstone jag sett oftast på intranät, tillsammans med ”ämne”. Problemet (vilket artikeln tyvärr inte diskuterar) är att avdelning/enhet överanvänds. Det blir den dominerande vägen att hitta information. Jag behöver bara säga ”omorganisation” för att visa hur dålig den idén är.

Roll är tyvärr inte heller oproblematiskt. Människor byter roller och många har men än en. Å andra sidan är roll ändå väldigt mycket bättre än ”personalisering”.

Min slutsats: Låt oss etablera tanken på ”uppgift” som en huvudsaklig väg in på intranätet. Inte vem jag är och gör, inte var jag jobbar varken organisatoriskt eller geografiskt — utan varför jag just nu kommer till intranätet. Ingen modell är fullkomlig men uppgift har betydande fördelar jämfört med andra strukturer.

Google straffar den som säljer länkar?

Efter många diskussioner tycks det nu som att Google börjat straffa den som säljer länkar. Säljaren får lägre värdering och därmed blir länkarna mindre betydelsefulla.

Google lägger som du förmodligen vet stor vikt vid hur länkad en webbplats är när sökmotorn kalkylerar dess betydelse. Antalet länkar, var de kommer ifrån och vilken länktext som används är en stor del av förklaringen till att en webbplats rankar högre än en annan.

Detta är ingen hemlighet. Alltså finns det en marknad för den som kontrollerar en sajt med hög rankning. Den kan sälja länkar till sajter som behöver lite länk-kärlek.

Varning blir verklighet

Google har varnat ett tag för att detta ska bestraffas och enligt Read/Write Web har detta nu börjat märkas i Googles värdering av vissa webbplatser. Den som säljer straffas och jag förutsätter att länkens värde för köparen blir noll.

Logiskt. Men inte oproblematisk. Google vet ju inte vilka länkar som faktiskt är sålda. De har inte tillgång till avtal och överenskommelser. Alltså måste de göra en bedömning baserad på annat än bekräftade fakta.

I vissa fall är det säkert lätt. Det finns ju människor som annonserar (i Google…) att de säljer länkar. Men finns det en gråzon där en länk kan se ”obefogad” ut och därmed riskera att slå bakut? Jag har inte svaret och knappast någon annan heller. Frågan är om ens Google är helt klara med hur långt de tänker gå.

Länka för att det gynnar läsaren

Vi får se hur detta utvecklas. Personligen är jag övertygad om att så länge du länkar med läsarens bästa för ögonen är du på den säkra sidan. Det är ju den grundläggande insikten att ”en länk = en rekommendation” som Google byggt sitt imperium på. Detta fundament kommer de inte att riva.

Men om du säljer eller köper länkar utan att tydligt visa att det handlar om annonser bör du sluta. Av detta och tusen andra skäl.

Privata mötesplatser låter företag lyssna

”Community” är ett begrepp som de flesta av oss förknippar med stora och mer eller mindre nöjesinriktade sajter. Men Bill Ives skriver om hur mindre och stängda mötesplatser blivit ett sätt för flera företag att på allvar lyssna till ett urval av deras viktigaste kunder.

Ett exempel är HP som genom ett ”PhotoSpace Community” skaffat sig tillgång till en rådgivarpanel med intresserade konsumenter:

Using the online community makes it possible to generate user information and continuously test the HP customer experience. It also built customer interest and loyalty because of the sense of participation in sharing ideas but also in influencing product decisions.

Ett annat företag, CDW, ger samma bild.

”Through our online communities, CDW receives continuous customer feedback from IT decision makers that allows us to include the voice of the customer in our day-to-day business decisions. We are able to act quickly on what customers are telling us and this allows us to develop stronger relationships.”

Communispace: Using Extranet 2.0 to Collect the Wisdom of Customer Crowds

PR ska bygga nätverk

Flummigt eller väldigt väl sagt? Vet inte. Men något i Elizabeth Albrychts beskrivning av hur vi kommunikatörer bör arbeta med sociala medier tilltalar mig starkt.

…the role of public relations today is to build and facilitate networks of people connected to a company, both strongly and loosely. I also think we need to empower these people to speak on behalf of the company.

Enkelt uttryckt. Rejält sprängstoff.