Bättre data ger bättre texter

Att skriva blir allt mer en analytisk disciplin. Lika mycket som du behöver goda idéer behöver du bra data om dina läsare, hur de tänker och vad som fungerar.

CMI har gjort ett intressant försök. De lät skribenter använda ett verktyg som i praktiken gör realtids-research åt dem. Verktyget Inbound Writer beskrivs så här:

Once you provide InboundWriter with a few starter terms that relate to the topic you are writing about, InboundWriter scours major search engines and popular social media sites to determine words and phrases directly relevant to your topic of choice.

Based on this real-time research, InboundWriter recommends the best words that will dramatically increase the visibility of your content on search engines for each specified topic. The current popularity of the recommended keywords, as determined by search or share volume, is presented in real-time to help guide your content strategy.

Verktyget i sig är mindre intressant. Det finns som alltid fler alternativ att kika på. Men resultatet är onekligen spännande.

  • Traffic from search engines increased 30 percent or more in many cases, and the improved content relevance led readers to spend 100 percent or more time on page.
  • Even paid search impressions increased dramatically despite no change to paid search budgets since optimized landing pages matched the purchased search phrases with greater specificity.

Som så ofta är det sökoptimering som driver intresset, vilket du noterar i punkterna ovan. Men även om du struntar i din Google-rankning visar båda punkterna ovan att människor inte bara hittade innehållet i större utsträckning utan faktiskt hade större nytta av det.

Jag ska gräva djupare i det ”datastödda skrivandet”. Steg 1 är att ta reda på om det finns verktyg som stöder svenska texter? Använder du något som funkar?

Testen som ger långvarig effekt på din sajt

Du kan lära dig mycket av andra, av kurser, konferenser och experter. Men exakt hur dina besökare reagerar i detalj kan du faktiskt bara lära dig av besökarna. Därför måste A/B-tester in i din verktygslåda.

En A/B-test är egentligen rätt simpel. Du har till exempel en länktext på din startsida. Idag klickar X procent av besökarna på den. Du är kanske inte nöjd, och ändrar länktexten en smula. Nu klickar Y procent på den. Voila, du har gjort en A/B-test — du har jämfört två olika alternativ och lärt dig vad som fungerar bäst. För just din sajt och dina besökare.

Sen bör du självklart göra sådana tester något mer genomtänkt och strukturerat än vad jag gav sken av ovan. Och precis det går A List Apart genom i en utmärkt beskrivning av A/B-testningens grunder och fallgropar. Läs och sätt igång.

Results of A/B tests have lasting impact. It’s important to know which design patterns work best for your users so you can repeat “winning” A/B test results across the site. Whether you learn how users respond to the tone of your content, calls to action, or design layout, you can apply what you learn as you create new content.

På mobilen är korta texter för långa

Skriv inte kort. Skriv superkort. Ungefär så kan Jakob Nielsens senaste råd om texter för mobil presentation sammanfattas.

Den som gått mina kurser vet att jag inte är Nielsens största fan. Han fokuserar exempelvis alldeles för mycket på just textlängd, och bortser från att olika sammanhang ger olika förutsättningar. Men när det kommer till mobilt har han en poäng — om du inte lyckas få fram det mest centrala innehållet direkt, har du misslyckats.

Sen kan vi ju inte allt säga med två meningar här i världen. Nielsens tips är lika gammalt som webben men väl värt att påminna sig om. ”Hemligheten” är att fånga uppmärksamheten direkt och sedan använda den för att leda vidare. Helgad vare länken…

How to be super-concise and still offer the info people need? By deferring secondary information to secondary screens. The first screen users see should be ruthlessly focused on the minimum information needed to communicate your top point. In other words, impose a mini-IA on your mobile copywriting.

Trevlig sommar(läsning)!

Försommaren blev intensiv för min del — får passa på och tacka alla de kunder som jag fått göra kul grejer med. Tyvärr har det inneburit att aktiviteten här sjunkit till noll. Men jag tänker få igång omvärldsbevakningen till hösten igen. Under tiden önskar jag dig en trevlig sommar, lugna dagar, vilda fester, salta bad och välmarinerade biffar. Lite lästips för hängmattan, kanske?

Enkät om svenska intranät

IntraTeam hoppas att du som jobbar med intranät vill svara på deras enkät. I potten ligger en gratisplats till deras konferens i Stockholm i november. IntraTeam har för övrigt också engagerat min vän och kollega Gerry McGovern för masterclasses i Stockholm och Köpenhamn under oktober. Missa inte honom.

En minut på nätet

60 sekunder. Mer krävs inte för att det ska göras 694 445 sökningar på Google. Eller för att det ska skapas 320 nya Twitter-konton. Kolla vad som mer händer på en minut på internet.

”Träffa” intranätansvariga

ThoughtFarmer har en intressant serie intervjuer med intranätansvariga. Senast i raden är William Amurgis från AEP, ett intranät som är bland de snyggaste jag sett. Å andra sidan är det ett av de mer massmedialt inspirerade jag sett — vilket jag säger i negativ mening — så det kan vara lärorikt att förstå deras tankar.

Skriv tillgängliga texter

Webbredaktören har en nyckelroll för att skapa tillgängliga sajter. I denna serie går författaren igenom alla tänkbara aspekter kring tillgänglighet och skrivande. Via den länkade sjätte delen når du alla tidigare också.

8 tips för att lyckas med Sharepoint

Om du jobbar med intranät finns Sharepoint på kartan. Vare sig du vill eller inte. Här några insikter(?) du kan fundera på.

Ska vi begränsa samarbete inom organisationen?

Jag gillar frågor som går mot strömmen. När alla sjunger samarbetets lov är det per definition rätt att fundera i motsatta banor. Sen är världen, som alltid, varken svart eller vit.

With the coming of social media in the workplace, came the myth of a global, organic collaboration where everyone would collaborate with others not only to do their job but also to do awesome unexpected extra things, out of organizational silos. Years after, we have to acknowledge that it does not work. Or, at least, not the way we expected to.

Den ständigt uppkopplades guide till att ta semester

Hoppas att inte just du behöver denna guide, men visst kan det vara svårt att inte kolla mejlen var femte minut på mobilen. Trots att det är semester.

3 frågor ger rätt innehåll

Att skriva för webben handlar inte om att följa några särskilda regler eller om att skriva ”bra”. Inte i sig. Att skriva för webben handlar om att få rätt saker att hända.

Människor letar efter mönster. Vi vill ha regler att hålla oss till, särskilt om vi ger oss ut på oprövad mark. Och visst finns det allmängiltiga mönster som funkar på webbinnehåll.

Aktivt är bättre än passivt. Personligt är bättre än formalistiskt. Överskådlighet är bra. Konkreta ord är bra.

Så där kan vi fortsätta. Men sen kommer det alltid frågor när jag träffar webbredaktörer som det inte finns regler kring. En klassiker är ”hur lång får en text vara?”. En annan är ”var ska länkarna ligga?”.

Här kan vi inte göra det allt för enkelt för oss. Inte ens om vi talar med en grupp redaktörer som i bästa fall har någon timme i månaden avsatt för uppdraget. En text ska vara precis så lång som krävs. Länken ska ligga där den erbjuder störst nytta. Och så vidare.

Att skriva bra webbinnehåll handlar nämligen inte om att göra rätt saker. Det handlar, som sagt, om att få rätt saker att hända.

Writing for Digital kokar ned resonemanget till tre frågor. Tre frågor som du måste ställa dig på strategisk nivå (när sajten utvecklas) likväl som på textnivå. Tre frågor som hjälper dig att få rätt saker att hända.

  1. What are your success criteria?
  2. How do you measure success?
  3. What methods do you use to drive towards success?

I de frågorna avgörs kvaliteten på din webbplats eller ditt intranät. Det är där det börjar.

Detaljer säljer på nätet

Säg att du ska beskriva en produkt eller en tjänst. Eller för den delen en service din kommun erbjuder medborgarna. Utan att tänka lägger de flesta webbredaktörer en allmän beskrivning först. En text som skapar sammanhang och förståelse, tänker man. Glöm det. Det är specifikationerna folk vill ha.

Det finns de facto-standarder som vi måste bryta oss loss från. En sådan är att alla produkt- eller tjänstebeskrivningar ska gå från det generella till det specifika. Du vet, principen med stor snygg bild och ett stycke inledande text som i värsta fall börjar spåra ur kring livsstilen som innebär att just denna tvättmaskin är rätt för dig.

UX Mag har tittat närmare på denna generella information och ber dig, lite ofint, att typ stoppa upp den…

General information is that top paragraph people skip over and scroll by when looking for the specific details, which are usually placed at the bottom of the page.

Some of the words our research participants have used to describe it are ”fluff,” ”marketing,” and ”bullshit.” Our clients usually call it ”copy” or ”description.”

Rådet är enkelt. Ge läsaren de viktiga detaljerna/specifikationerna direkt. Låt dem inte behöva leta. Vilka de viktiga detaljerna faktiskt är, ja det är redaktörens verkliga spetskompetens — att förstå läsarens behov.

Sen betyder det enligt UX Mag inte att den generella information är helt värdelös. Varumärke, känsla, förståelse är viktigt. Men du måste få ordningen rätt.

Once they’ve done their check and verified that the desk chair comes in red and has a seat-tilt adjustment, it’s useful to know about the company’s philosophy, especially if they’re now going to need to convince someone else about the purchase. In fact, those elements may be critical to the final decision, but they don’t help companies that don’t make it into the consideration set in the first place.

Text säljer produkter – fortfarande

I dessa tider av teknisk utveckling, mobila appar och sociala möjligheter är det lätt att glömma det mest fundamentala — om du säljer grejer, är det produkttexterna som är ditt viktigaste verktyg.

Det är e-handelsspecialisten Urban Lindstedt som konstaterar att att fokus på sistone legat på smarta mobiler och surfplattor men att ”inget av detta förminskar textens betydelse”. Kolla alla hans konkreta tips för bra produktsidor. Här några exempel:

  • Övertygande säljtexter som beskriver hur den specifika produkten kan hjälpa kunden med rubrik och underrubrik
  • Unika produktbeskrivningar
  • Sammanfattning av hela texten
  • Handskrivna titeltaggar och metadescription och länktexter

Exempel på hur du ska använda Alt-text

Alt-text till bilder är egentligen rätt enkelt. Den är ett alternativ för den som inte kan se bilden på grund av funktionshinder, dålig uppkoppling eller någon annan anledning. Men ”enkelt” betyder inte att det saknas gränsfall.

Writing for the Web går igenom några olika typexempel på när Alt-texter ska finnas, vad de då ska innehålla samt — kanske lika viktigt — när de faktiskt inte behövs.

Min uppfattning är dock att tolkningen är för snäv. Behöver en bild som visar den enda person som omnämns i en text ha en Alt-text som säger att bilden porträtterar just den personen? Nej, onödigt, säger artikeln. Varför inte? säger jag. Det handlar trots allt inte bara om tillgänglighet utan också om sökoptimering, där Alt-texten har ett jobb att göra i optimeringen av bilder.

Bortsett från denna ibland för snäva tolkning finns det en viktig poäng i jämförelsen — betydelsen av bildtexter. Alt-texter ersätter inte bildtext. Tvärtom behövs bildtext oftare än den generellt används på webben och inte sällan blir Alt-texten då överflödig.

Ditt innehåll ska skapa nytta – inte vara bra

Från avdelningen för självklara men nyttiga påminnelser: Sluta försöka skapa ”bra” innehåll. Du ska skapa det innehåll som ger läsaren den nytta hon förväntar sig.

Ordvrängande på hög (eller möjligen låg…) nivå? Jag tycker faktiskt inte det. Allt för ofta sker diskussionen om innehåll online med hjälp av begrepp som intresseväckande, lustfyllt, engagerande. Du känner nog igen det. Den språkliga formen tar kommando över effekten.

Egentligen är det ju rätt enkelt. Innehåll ska ge nytta och vara värdefullt för läsaren, vilket Ahava Leibtag konstaterar. Detta måste vara utgångspunkten för en webbredaktör.

Det är alltså viktigare att innehållet får rätt saker att hända än att det är välformulerat. Däremot måste du hålla en god kvalitet på till exempel texter för att få rätt effekt — men din utgångspunkt är avgörande. Det finns tusentals välformulerade poeter där ute, som ingen läser.

Leibtag har helt rätt när hon skriver att första steget i all innehållsstrategi är att utgå från läsarens behov. Däremot trampar hon snett när hon föreslår att du ska ”förutse” dessa behov. Det är precis vad du inte ska. Du har ingen kristallkula (och har du det rekommenderar jag en karriär som travexpert i stället för webbredaktör).

Du ska ta reda på läsarens behov. Skillnaden mellan att förutse och ta reda på är lika stor, lika betydelsefull, som skillnaden mellan att skriva bra innehåll och innehåll som skapar nytta.

Bilder bara när de tillför information

Stora, snygga bilder? Som ”skapar känsla”? Glöm det. De blir ignorerade. Ska du använda bilder ska de tillföra information som är relevant för besökarens behov.

Bildanvändning på nätet är, på vissa sätt, den sista lekstugan i vår bransch. Där kan formgivare fortfarande gå löst ordentligt.

Inte oväntat är många osäkra kring hur en webbredaktör ska förhålla sig. Jag får ständigt frågor om bildanvändning på mina kurser om att Skriva för webben (och de är många denna höst, en bidragande orsak till att det är så tyst här på bloggen).

Jakob Nielsen hjälper mig nu att besvara frågorna — och han är minst sagt tydlig.

  • Some types of pictures are completely ignored. This is typically the case for big feel-good images that are purely decorative.
  • Other types of pictures are treated as important content and scrutinized. Photos of products and real people (as opposed to stock photos of models) often fall into this category.

Men vänta! Man behöver väl inte direkt titta på en bild för att den ska ge rätt känsla? Det är det motargument vi kan förvänta oss, och som Nielsen bara delvis tar sig an. Och jag ger motargumentet delvis rätt. En sida kan innehålla även bilder vars enda syfte är att förhöja formkänslan. Men därifrån till stora bilder som trycker ner eller undan det vi faktiskt vill titta på (läsa, interagera med)… dit är steget långt.

Så regeln är rätt enkel. Börja med det besökaren kommer till sidan för, vare sig det är text, bild, video, formulär eller något annat. Gör det riktigt bra. Tydligt, begripligt, användbart. Blir det plats över i en hörna så kan du kanske använda den där snygga bilden. Men mer prioriterad än så ska den inte — får den inte — vara.

Och kom ihåg: Att ingen blir så trött på din sajt som du gäller också hur den ser ut.