Rubrikerna som alltid fungerar

Du bör ta dina rubriker på stort allvar. Men när tiden tryter är det skönt att det finns gamla beprövade sätt att skapa klick.

På mina kurser tjatar jag alltid om vikten av att lära känna just sina besökare. Vad får dem att klicka på en rubrik? Vilka ord, vilka ämnen, vilka typer av formuleringar? Det kan faktiskt skilja sig åt radikalt mellan olika typer av sajter och därför olika läsare.

Men så finns det också de gamla hederliga tricken. De där rubrikformuleringarna som faktiskt brukar funka. IAllenkelhet tar upp två sådana godingar (i ett längre resonemang som också pekar på vikten av att känna sina besökare).

  • Använd tal i rubriken: ”Fem bästa sätten att…” eller ”Tre steg till…”. Du känner igen dem. Kvällstidningarna vet att detta får oss att köpa tidningar och statistiken för vilken sajt som helst brukar kunna visa att dessa artiklar blir lästa i hög grad.
  • Använd du i rubriken: Ännu en klassiker — men om tal-rubrikerna kan gränsa till det oseriösa då de överutnyttjas är dessa nästan alltid en god idé. De får dig som skribent att se en läsare och läsaren att känna sig relevant.
14 kommentarer på “Förbjud dessa ord på din webbplats”

Förbjud dessa ord på din webbplats

Finns det ord och formuleringar som är så dåliga att du borde förbjuda dem på din sajt? Ja, jag kommer åtminstone aldrig hälsa en besökare ”välkommen” eller be henne ”se vår film”.

Förbjuda är ett starkt ord och jag har inte vaknat en morgon och börjat förespråka censur. Men ändå. IMedia UK funderar kring vilka formuleringar som är så kantiga, klumpiga, amatörmässiga, löjliga att du helt enkelt borde strunta i dem.

Alla deras exempel är inte lika bra men följande kan jag skriva under på:

  • Välkommen — tanken är kanske god men det är bättre att besökaren känner sig välkommen än att du säger att hon är det.
  • Klicka härdetta skrev jag om nyligen
  • Bibliotek/Resurser, och jag vill lägga till Verktyg — mer innehållslösa ord får man leta efter.
  • Lösningar — säger ingenting, om du inte råkar vara i en kemisk bransch.

Kan vi komma på fler?

  • Se vår film — jag vill inte se din film, livet är för kort. Däremot kanske en film kan hjälpa mig att göra det jag vill. Skriv då vilken nytta jag har av filmen.
  • VD-brev — en utvecklad form av hybris. Skulle besökarna snällt läsa för att högste chefen behagar tala? Nej, du behöver hitta andra sätt att få fram det förhoppningsvis viktiga som VD vill förmedla.
  • Förändring — en bubblare i valtider. Har du inget bättre att säga än att saker borde vara annorlunda, var tyst. Men prata gärna om vad det annorlunda, ändrade innebär för mig.
3 kommentarer på “Länken gör skillnaden för bra webb”

Länken gör skillnaden för bra webb

Har sagt det förr, säger det igen. Att skriva bra länkar är avgörande för att du ska kunna skapa bra webb.

Läs tipsen om meningsfulla länkar. Just du har förhoppningsvis passerat den ganska enkla nivå som tipsen är på. Men du har antagligen webbredaktörer runt dig som ännu inte förstått. För precis så här är det:

For over 10 years now, usability experts have been saying links need to be meaningful. Meaningful links help surfers to scan a page, drive clicking behaviour and enhance conversion rates.

And yet, websites and blogs are still littered with “Click here” and “Read more” links. Here’s a little reminder, and a few examples, why meaningful links are so important.

Tips från Lars Karlsson.

4 kommentarer på “Sökmotoroptimering för intranät – fler utmaningar”

Sökmotoroptimering för intranät – fler utmaningar

Sökoptimering är inte bara en fråga för externa sajter. Också intranät kräver engagerade redaktörer som vill bli hittade.

Magnus Bråth tar upp den intressanta frågan om sökmotoroptimering för intranät (eller sökoptimering, som jag tycker är ett bättre ord). Tre av hans tips är grundläggande och bra: skriv bra titlar, bra rubriker och var beredd på att göra manuella förändringar av sökresultat om det behövs.

Särskilt det sistnämnda tipset är viktigt att understryka. Redaktionella tips — ”best bets” — är en metod som är klockren på intranät. Inte sällan finns det mycket information om det som är extra viktigt för organisationen. Produktinformation är ett typiskt exempel. Och i just situationer med mycket likartad information är livet svårast för en sökmotor. Just då kan också ett enkelt tips om den bästa sidan att utgå från vara djupt värdefullt.

Däremot är jag mindre övertygad om Magnus tips att tagga bilder. Jag skulle i stället peka på vikten av metataggen ”keywords”, det vill säga det dolda innehåll som Google tar liten eller ingen hänsyn till externt. Internt är sökmotorerna i princip alltid konfigurerade för att lägga relativt stor vikt vid innehållet i denna tagg — vid ”sökorden” som det brukar kallas.

Dessutom vill jag lägga till två ytterligare punkter:

  • Viljan att bli hittad: Titta på snart sagt vilken Google-sökning som helst. Den kommer att toppas av sajter som vill vara där. Som (mer eller mindre) har ansträngt sig för att hamna där. Fråga dig sedan hur många gånger en lokal intranätredaktör frågat ”hur ska jag göra för att komma högre i intranätets sökmotor”? Det krävs alltså ett fokus på sökningar internt. Redaktörer som tänker på sina läsare, som funderar över ordval… allt det som ligger till grund för att exempelvis kunna skriva en bra titel.
  • Rätt tekniska förutsättningar: Tråkigt, jag vet, men denna svårighet går inte att bortse från. Vad är intranätet? Är det innehållet i publiceringsverktyget? På filservern? I SharePoint-installationen? I SAP? I projektplatsen? All of the above? Allt för ofta är det vattentäta skott mellan dessa informationskällor/-typer, vilket i hög grad bidrar till känslan att ”på intranätet går det aldrig att hitta något”.
2 kommentarer på “Glöm inte innehållet när din sajt ska vara tillgänglig”

Glöm inte innehållet när din sajt ska vara tillgänglig

En sajt blir tillgänglig — eller inte — av många olika anledningar. Lättast att glömma bort i arbetet är redaktörernas centrala roll.

Dey Alexander Consulting går detaljerat igenom den kunskap redaktörerna behöver för att använda de, förhoppningsvis, goda förutsättningar som teknik och design ger. Det är ett komplext schema av olika dimensioner men egentligen både logiskt och grundläggande för bra webb (oavsett diskussionen om tillgänglighet).

"Don't forget the 'C' in WCAG"
"Don't forget the 'C' in WCAG". Klicka för att se större bild.

Själv vill jag lägga till en övergripande punkt. Allt tillgänglighetsarbete kvittar om inte sidorna är värdefulla, om de inte hjälper besökaren att göra det de kom för. Kan verka vara ett banalt, självklart påstående. Men jag har stött på mer än en kund, uteslutande i offentlig sektor, som fokuserat så hårt på tillgänglighet att tillgänglig har blivit samma sak som bra.

Så är det inte. Tillgänglighet skapar inga värden i sig. Det ger så många som möjligt en chans att ta del av dem. Tillgänglighet är en slags infrastruktur. Det gör vägen körbar men påverkar inte hur hur kul jag har på destinationen.

8 kommentarer på “Landsting på väg mot det sociala intranätet”

Landsting på väg mot det sociala intranätet

När landstinget i Jönköpings län nyligen gjorde om intranätet påbörjade de resan mot mer personlighet och delaktighet. Den enskilde medarbetaren har blivit mer synlig och detta, är tanken, ska driva mer utbyte. Ta en titt på deras nya intranät.

Intranätet där vi arbetar tillsammans som individer (kalla det socialt om du vill) är här. Det är inte verklighet bara hos amerikanska IT-företag utan dyker upp i olika skepnader i alla typer av verksamheter.

Förmodligen är landstinget i Jönköping tidiga för sin bransch – men alla större företag och organisationer går i samma tankar eller kommer inom kort att göra det.

Utbyte kräver kontakt(information) — överallt

”Kontaktinformationen är grunden” berättade Sven-Åke Svensson när vi talades vid och kikade på det intranät som är så nytt att lanseringen fortfarande pågår. Sven-Åke är utvecklingsledare vid informationsavdelningen och har, menar jag, dragit en korrekt slutsats.

Den erfarenhet som börjar byggas upp pekar entydigt på att den gamla hederliga telefonboken (om än utbyggd) är en helt nödvändig ingrediens för ett mer socialt intranät.

I landstingets fall innebar insikten ingen revolution. Men väl många små förändringar. Förutom den vanliga kontaktinformationen ingår idag saker som statusmeddelanden (à la Twitter), en indikation på om personen just nu är aktiv på intranätet och ”Publiceringar”, det vill säga en överblick kring det innehåll som personen publicerat.

Den detaljerade personinformationen på intranätet. Lilla bilden: Kontaktlista.
Den detaljerade personinformationen på intranätet. Lilla bilden: Kontaktlista.

Medarbetarna kan skapa egna kontaktlistor som fogas in på förstasidan. De har då något som är väldigt likt listan med statusuppdateringar på exempelvis Facebook. Men viktigare än detta är ambitionen att använda den personliga informationen överallt.

Vi försöker länka upp detta med bild, namn och statusmeddelanden från så många ställen som möjligt på intranätet. Till exempel på nyheter. Jag tror det kan driva användningen, säger Sven-Åke.

Enkel delning ett första steg

Kommentarer på nyheter är väl inte intranätstandard än men det börjar bli vanligt. Kommentarer används också i Jönköping. Det som imponerar på mig är att landstinget har en uttalad ambition att utveckla redaktörskapet så att nyheter och andra texter tydligare uppmanar till kommentarer. Logiskt, men allt för sällan så uttalat.

Nyheter presenteras i en Outlook-liknande vy där antalet kommentarer är med.
Nyheter presenteras i en Outlook-liknande vy där antalet kommentarer är med.

Något mindre vanligt än kommentarer är landstingets interna lösning för att dela länkar (en motsvarighet till Delicious).

Personliga länkar har vi haft länge. Nu har vi lagt till en ”Dela”-funktion. De webbadresser man sparar för eget bruk kan man tipsa kollegorna om och ge etiketter. Sen kan alla söka specifikt bland länkarna på etiketter, vilken person som delat ut dem, mest utdelade länkar och så vidare.

Vi har inte fokuserat på detta i lanseringen. Än så länge är det svårt att säga vad det kommer att ge, berättar Sven-Åke.

Landstingets egen länkdelningstjänst
Landstingets egen länkdelningstjänst

Socialt betyder inte alltid öppet

Det finns en tendens att likställa social användning med öppenhet. Men när landstinget undersökte människors behov blev det tydligt att allt för mycket öppenhet skulle skada viljan att diskutera och dela med sig.

Därför fick det som kallas ”Min arbetsplats” och är till för avgränsade arbetsgrupper vara stängt. Däremot förväntas grupperna lyfta fram sådant som är intressant utanför gruppen till projektsidor som alla kan nå – vilket säkert kommer att kräva både påminnelser och övertalning.

En del av strävan att skapa nytta

En sista reflektion kring intranätprojektet är att mer personlighet och delaktighet självklart inte har varit – och ska inte vara – ett självändamål. För landstinget har det varit en del av en större förändring som också inriktats på hittbarhet och sök samt den nära, arbetsplatsrelevanta informationen.

Det intressanta är förstås att dessa saker samspelar. Utbyggd kontaktinformation används till exempel för att ge bättre sökresultat. Nyheter kan sorteras efter ”Mest kommenterade”, ett sätt att snabbt hitta det mest engagerande innehållet.

Vägen mot det sociala intranätet går alltså parallellt med vägen som leder till det effektiva intranätet.

12 kommentarer på “Innehåll ”under vecket” når fram: Läsarna scrollar”

Innehåll ”under vecket” når fram: Läsarna scrollar

Om du har mycket innehåll är det inget problem att besökarna måste scrolla/rulla sidan för att se allt. Resultat från användbarhetstester visar att du kan lita på läsarens intresse.

Detta är egentligen ingen nyhet. Väl testade — och lååånga — sajter som exempelvis Aftonbladet borde ha övertygat de flesta. Men rädslan för att besökare inte scrollar är fortfarande en av de vanligaste jag möter hos webbredaktörer.

Cxpartners redogör för sina erfarenheter från användbarhetstester:

People tell us that they don’t mind scrolling and the behaviour we see in user testing backs that up. We see that people are more than comfortable scrolling long, long pages to find what they are looking for.

Självklart får detta inte bli ett alibi för att skapa dåliga sidor. Du måste alltid prioritera innehåll. Det som flest behöver oftast ska vara lättast att nå, och därmed överst. Och cxpartners ger också tre viktiga tips för hur du ska undvika att skapa en situation där människor undviker att scrolla.

Less is more – don’t be tempted to cram everything above the fold. Good use of whitespace and imagery encourages exploration.

Stark, horizontal lines discourage scrolling – this doesn’t mean stop using horizontal full width elements. Have a small amount of content just visible, poking up above the fold to encourage scrolling.

Avoid the use of in-page scroll bars – the browser scrollbar is an indicator of the amount of content on the page. iFrames and other elements with scroll bars in the page can break this convention and may lead to content not being seen.

1 kommentar på “7 lästips: Noterat under sommaren”

7 lästips: Noterat under sommaren

Tacka vet jag förr i världen. Då stängde det lilla universum (Sverige) som vi rörde oss i. Igenbommat hela sommaren. Nu är det en massa typer som jobbar hela tiden — och skriver intressanta grejer. Här några smulor av allt som tänkts och sagts de senaste veckorna.

Anpassa tonen när du skriver för en allt mer social webb

Artikeln spårar ur efter ett tag men inledningen är en bra påminnelse om att det kanske inte är business-as-usual för de webbredaktörer som nu återvänder till jobbet.

Increasingly organisations understand the importance of creating the right Tone of Voice (ToV) for their communications. That tone needs to be ‘modulated’ for online delivery, where communications must be conversational and reply-focussed. Organisations are beginning to understand even that these days.

Att skriva socialt, mer detaljerade tips

I min bok Webbredaktörens handbok skriver jag en del om det sociala redaktörskapet. Bloggen kring den norska boken Nettskrivning är inne på samma tanke och ger sociala skrivtips. Ett av dem:

Vær autentisk. Med Google, Facebook og all annen informasjon tilgjengelig: Det nytter ikke å gjøre seg til. Vis deg frem som den du er. Tekstene du skriver er starten på et forhold.

Orkar vi mer Twitter? Tips för att komma igång, i så fall

Ska bli intressant att se om Twitter fortsätter att regera under hösten. Ifall du funderar på att sätta igång bör du kika på Twitter 101 for Business. En massa bra, konkreta tips. Typ ”allt du velat fråga om men inte vågat”. Förklaringen av vad en hashtag är exemplifierar nivån bra.

Twitter messages don’t have a field where you can categorize them. So people have created the hashtag—which is just the # symbol followed by a term describing or naming the topic—that you add to a post as a way of saying, “This message is about the same thing as other messages from other people who include the same hashtag.” Then, when somebody searches for that hashtag, they’ll get all of the related messages.

Intranät: Det största misstaget du kan göra

In a nutshell the biggest mistake intranet managers can make is to use their personal web experience to drive intranet decisions.

Intranät: Gör rätt saker när svininfluensan kommer

With enterprises preparing their plans in case of a flu pandemic this fall, now is the time to get your intranet ready.

Intranät: Krisen innebär inte mindre intranätteam

Jane McConnell is publishing some interesting insights from the ongoing Global Intranet Trends survey. The latest stats are around intranet teams being downsized, and how it’s actually not very common at the moment, despite the GFC.

Intranät: Minska miljöpåverkan med hjälp av intranätet

Intranets have the opportunity to play a front line role in corporate efforts to combat global warming. Through a host of real-life examples from IBF member organisations and others, IBF present 10 ways for an organisation to use their intranet to build environmental practice and capability.

6 skäl till att Skatteverkets texter får rätt saker att hända (Effektivt innehåll)

Skatteverket brukar berömmas för sina e-tjänster. Faktum är att webbplatsen också är ett exempel på hur väl genomtänkt sidstruktur bidrar till både begriplighet och översikt.

[sniplet effekt]

Skatteverket.se är en av de webbplatser som oftast nämns i diskussioner om bra myndighetswebbar. En anledning är förstås de e- och service-tjänster som verket förtjänstfullt har utvecklat. Men det är inte hela förklaringen.

Jag har ofta förvånats över att jag faktiskt har lyckats hitta svaren på de frågor jag haft när jag använt sajten. Jag har lyckats räkna ut reglerna för något eller hittat rätt värde för en förmån. Kanske är förvåningen mest ett resultat av mina förväntningar, vem vet, men jag vågar hävda att mina och andras positiva erfarenheter också beror på att Skatteverket är skickliga på att arbeta med innehåll.

Visste du till exempel att Skatteverket utfärdar id-kort? Jag hade ingen aning. Nu vet jag — och jag vet allt jag behöver veta. Här är 6 anledningar till att innehållet snabbt och enkelt gjorde sitt jobb.

  1. Viktigast först: Sidan slår omedelbart fast för vilka informationen överhuvudtaget är intressant.
  2. Tydliga rubriker bildar bra struktur: Prova att läsa bara mellanrubrikerna. Du kommer att upptäcka hur de skapar en detaljerad innehållsförteckning och ger dig möjlighet att läsa precis de delar som är relevanta för dig.
  3. Konkretion: Potentiellt svårbegripliga ord (”intygsgivare”) förklaras och exemplifieras frikostigt.
  4. God redigering: Sidan är lång men lättläst. Korta stycken, de tydliga rubrikerna, listor och markeringar av viktiga ord hjälper läsaren att skapa sig en snabb översikt.
  5. Fördjupning: Där behovet att läsa mer eller ladda hem en blankett uppstår, har skribenten tänkt till och länkat direkt till dokumentet (mer om vikten av bra länkplacering).
  6. Snabbhjälp: För den som redan vet vad som gäller finns till exempel blanketterna överst på sidan, direkt tillgängliga utan att läsaren behöver leta.

Ur Webbredaktörens handbok
Det vanligaste misstaget en skribent gör är att börja skriva för tidigt. Skrivprocessen består av mycket mer än att formulera sig – den börjar innan det. Varje gång du sätter dig för att skriva behöver du besvara tre frågor:

  • Vilket innehåll ska texten ha? (Urval)
  • I vilken ordning ska jag berätta det jag valt? (Prioritering)
  • Hur ska jag uttrycka mig? (Formulering)
8 kommentarer på “Dags att skrota din FAQ?”

Dags att skrota din FAQ?

Principen att på webbplatser eller intranät ställa och besvara de ”vanligaste frågorna”, en FAQ, känner du igen. Det är en av de mest klassiska innehållstyperna på nätet. Har den fortfarande något att tillföra?

Frågan diskuteras nu på forumet Content Strategy och svaren varierar. Själv har jag aldrig riktigt gillat FAQ-formatet. Har producerat 2-3 stycken genom åren och kan erkänna att ingen av dem på riktigt besvarat de vanligaste frågorna. De har snarast besvarat sådant som jag inte fick in i strukturen på ett bra sätt, tyvärr.

Jag är alltså skeptisk. Ett axplock ur diskussionen visar att det finns argument både för och emot. Vad tycker du? Har du bra eller dåliga erfarenheter?

…if there’s a problem with the software/site, it should be fixed, not documented in a FAQ.

I think if any questions are truly asked as ‘frequently’ as suggested by an FAQ page they really should be woven into the fabric of the web site’s content. That said, I’m all in favour of pages that answer direct questions relating to a specific task (say, advice on a company’s returns policy)

Think about it:  Why are FAQs so popular?  Isn’t it because people come to web sites with questions?

FAQ pages are awful for users in search results. If a user searches your site for help and gets an FAQ page as a result, the likely hood of them finding the answer to their specific question on this long scrolling page of content is almost nil.

One of the reasons I’d give for keeping FAQs–and I have absolutely no evidence to back this up–is that it’s a label whose purpose is largely known by its intended audience, much like ”Search” and ”Sitemap.”