Innehåll ”under vecket” når fram: Läsarna scrollar

Om du har mycket innehåll är det inget problem att besökarna måste scrolla/rulla sidan för att se allt. Resultat från användbarhetstester visar att du kan lita på läsarens intresse.

Detta är egentligen ingen nyhet. Väl testade — och lååånga — sajter som exempelvis Aftonbladet borde ha övertygat de flesta. Men rädslan för att besökare inte scrollar är fortfarande en av de vanligaste jag möter hos webbredaktörer.

Cxpartners redogör för sina erfarenheter från användbarhetstester:

People tell us that they don’t mind scrolling and the behaviour we see in user testing backs that up. We see that people are more than comfortable scrolling long, long pages to find what they are looking for.

Självklart får detta inte bli ett alibi för att skapa dåliga sidor. Du måste alltid prioritera innehåll. Det som flest behöver oftast ska vara lättast att nå, och därmed överst. Och cxpartners ger också tre viktiga tips för hur du ska undvika att skapa en situation där människor undviker att scrolla.

Less is more – don’t be tempted to cram everything above the fold. Good use of whitespace and imagery encourages exploration.

Stark, horizontal lines discourage scrolling – this doesn’t mean stop using horizontal full width elements. Have a small amount of content just visible, poking up above the fold to encourage scrolling.

Avoid the use of in-page scroll bars – the browser scrollbar is an indicator of the amount of content on the page. iFrames and other elements with scroll bars in the page can break this convention and may lead to content not being seen.

7 lästips: Noterat under sommaren

Tacka vet jag förr i världen. Då stängde det lilla universum (Sverige) som vi rörde oss i. Igenbommat hela sommaren. Nu är det en massa typer som jobbar hela tiden — och skriver intressanta grejer. Här några smulor av allt som tänkts och sagts de senaste veckorna.

Anpassa tonen när du skriver för en allt mer social webb

Artikeln spårar ur efter ett tag men inledningen är en bra påminnelse om att det kanske inte är business-as-usual för de webbredaktörer som nu återvänder till jobbet.

Increasingly organisations understand the importance of creating the right Tone of Voice (ToV) for their communications. That tone needs to be ‘modulated’ for online delivery, where communications must be conversational and reply-focussed. Organisations are beginning to understand even that these days.

Att skriva socialt, mer detaljerade tips

I min bok Webbredaktörens handbok skriver jag en del om det sociala redaktörskapet. Bloggen kring den norska boken Nettskrivning är inne på samma tanke och ger sociala skrivtips. Ett av dem:

Vær autentisk. Med Google, Facebook og all annen informasjon tilgjengelig: Det nytter ikke å gjøre seg til. Vis deg frem som den du er. Tekstene du skriver er starten på et forhold.

Orkar vi mer Twitter? Tips för att komma igång, i så fall

Ska bli intressant att se om Twitter fortsätter att regera under hösten. Ifall du funderar på att sätta igång bör du kika på Twitter 101 for Business. En massa bra, konkreta tips. Typ ”allt du velat fråga om men inte vågat”. Förklaringen av vad en hashtag är exemplifierar nivån bra.

Twitter messages don’t have a field where you can categorize them. So people have created the hashtag—which is just the # symbol followed by a term describing or naming the topic—that you add to a post as a way of saying, “This message is about the same thing as other messages from other people who include the same hashtag.” Then, when somebody searches for that hashtag, they’ll get all of the related messages.

Intranät: Det största misstaget du kan göra

In a nutshell the biggest mistake intranet managers can make is to use their personal web experience to drive intranet decisions.

Intranät: Gör rätt saker när svininfluensan kommer

With enterprises preparing their plans in case of a flu pandemic this fall, now is the time to get your intranet ready.

Intranät: Krisen innebär inte mindre intranätteam

Jane McConnell is publishing some interesting insights from the ongoing Global Intranet Trends survey. The latest stats are around intranet teams being downsized, and how it’s actually not very common at the moment, despite the GFC.

Intranät: Minska miljöpåverkan med hjälp av intranätet

Intranets have the opportunity to play a front line role in corporate efforts to combat global warming. Through a host of real-life examples from IBF member organisations and others, IBF present 10 ways for an organisation to use their intranet to build environmental practice and capability.

6 skäl till att Skatteverkets texter får rätt saker att hända (Effektivt innehåll)

Skatteverket brukar berömmas för sina e-tjänster. Faktum är att webbplatsen också är ett exempel på hur väl genomtänkt sidstruktur bidrar till både begriplighet och översikt.

[sniplet effekt]

Skatteverket.se är en av de webbplatser som oftast nämns i diskussioner om bra myndighetswebbar. En anledning är förstås de e- och service-tjänster som verket förtjänstfullt har utvecklat. Men det är inte hela förklaringen.

Jag har ofta förvånats över att jag faktiskt har lyckats hitta svaren på de frågor jag haft när jag använt sajten. Jag har lyckats räkna ut reglerna för något eller hittat rätt värde för en förmån. Kanske är förvåningen mest ett resultat av mina förväntningar, vem vet, men jag vågar hävda att mina och andras positiva erfarenheter också beror på att Skatteverket är skickliga på att arbeta med innehåll.

Visste du till exempel att Skatteverket utfärdar id-kort? Jag hade ingen aning. Nu vet jag — och jag vet allt jag behöver veta. Här är 6 anledningar till att innehållet snabbt och enkelt gjorde sitt jobb.

  1. Viktigast först: Sidan slår omedelbart fast för vilka informationen överhuvudtaget är intressant.
  2. Tydliga rubriker bildar bra struktur: Prova att läsa bara mellanrubrikerna. Du kommer att upptäcka hur de skapar en detaljerad innehållsförteckning och ger dig möjlighet att läsa precis de delar som är relevanta för dig.
  3. Konkretion: Potentiellt svårbegripliga ord (”intygsgivare”) förklaras och exemplifieras frikostigt.
  4. God redigering: Sidan är lång men lättläst. Korta stycken, de tydliga rubrikerna, listor och markeringar av viktiga ord hjälper läsaren att skapa sig en snabb översikt.
  5. Fördjupning: Där behovet att läsa mer eller ladda hem en blankett uppstår, har skribenten tänkt till och länkat direkt till dokumentet (mer om vikten av bra länkplacering).
  6. Snabbhjälp: För den som redan vet vad som gäller finns till exempel blanketterna överst på sidan, direkt tillgängliga utan att läsaren behöver leta.

Ur Webbredaktörens handbok
Det vanligaste misstaget en skribent gör är att börja skriva för tidigt. Skrivprocessen består av mycket mer än att formulera sig – den börjar innan det. Varje gång du sätter dig för att skriva behöver du besvara tre frågor:

  • Vilket innehåll ska texten ha? (Urval)
  • I vilken ordning ska jag berätta det jag valt? (Prioritering)
  • Hur ska jag uttrycka mig? (Formulering)

Dags att skrota din FAQ?

Principen att på webbplatser eller intranät ställa och besvara de ”vanligaste frågorna”, en FAQ, känner du igen. Det är en av de mest klassiska innehållstyperna på nätet. Har den fortfarande något att tillföra?

Frågan diskuteras nu på forumet Content Strategy och svaren varierar. Själv har jag aldrig riktigt gillat FAQ-formatet. Har producerat 2-3 stycken genom åren och kan erkänna att ingen av dem på riktigt besvarat de vanligaste frågorna. De har snarast besvarat sådant som jag inte fick in i strukturen på ett bra sätt, tyvärr.

Jag är alltså skeptisk. Ett axplock ur diskussionen visar att det finns argument både för och emot. Vad tycker du? Har du bra eller dåliga erfarenheter?

…if there’s a problem with the software/site, it should be fixed, not documented in a FAQ.

I think if any questions are truly asked as ’frequently’ as suggested by an FAQ page they really should be woven into the fabric of the web site’s content. That said, I’m all in favour of pages that answer direct questions relating to a specific task (say, advice on a company’s returns policy)

Think about it:  Why are FAQs so popular?  Isn’t it because people come to web sites with questions?

FAQ pages are awful for users in search results. If a user searches your site for help and gets an FAQ page as a result, the likely hood of them finding the answer to their specific question on this long scrolling page of content is almost nil.

One of the reasons I’d give for keeping FAQs–and I have absolutely no evidence to back this up–is that it’s a label whose purpose is largely known by its intended audience, much like ”Search” and ”Sitemap.”

Kommunikation förutsätter att du är närvarande (Effektivt innehåll)

”Webbkommunikation” står det i webbstrategin. Men sajten som byggts efter strategin är lika anonym som en deklarationsblankett. Känner du igen det? Dags att bygga om.

[sniplet effekt]

Det är faktiskt ganska enkelt. Om du vill att besökaren ska bli intresserad av vad ni kan, vill eller erbjuder måste du ge dem något att lita på. Och någon att lita på. Nytta och förtroende.

Idag är möjligheterna att kommunicera (på riktigt) med besökarna oändliga. Kanske är ett Twitter-konto rätt för er. Kanske inte. Det kommer ändå inte att ersätta behovet av en sajt som enkelt skapar kopplingen mellan besökaren, ert erbjudande och er.

Svensk Fastighetsförmedling är en av Sveriges bästa sajter ur detta personliga perspektiv. Redan på förstasidan möts besökaren av en medarbetare och ingången till hans blogg. Ingen värdelös, animerad assistent. En riktig människa.

Besökaren har dessutom möjlighet att inleda en dialog med Kundombudsmannen och mäklarna är enkla att hitta. Antingen via kontor eller genom att helt enkelt söka på mäklarens namn — som då dyker upp med foto och alla kontaktuppgifter. Tilltalet är direkt och personligt på hela sajten. Det säger ”välkommen” utan att säga välkommen.

Två möjliga invändningar mot exemplet är dessa:

  1. ”Fastighetsaffärer är djupt personliga redan från början. Det kan inte jämföras med andra branscher.”
    Fel. Kolla hur shipping-företaget Broström knyter samman sina tjänster med personer över hela sajten.
  2. ”Detta räcker inte. Det är Webb 2.0 och läsarmedverkan som gäller.”
    Fel, eftersom det ena inte utesluter det andra. Testa gärna 2.0. Men se till att gör 1.0 rätt också. Och att personifiera en webbplats är väldigt mycket 1.0. Grunden för bra webb.

Intranät ska vi inte ens tala om. Där är ju alla läsare kollegor. Allt annat än det personliga intranätet riskerar, menar jag, att göra mer skada än nytta.

Ur Webbredaktörens handbok
Personlighetsmyntet har två sidor. Den första sidan är hur du tilltalar din läsare, om du ser henne som en person. Den andra sidan är hur du väljer framställa din egen organisation.

Är ni också människor eller gömmer ni er bakom en anonym fasad?

Vad det handlar om är trovärdighet. Det är slående hur mycket av de rekommendationer som handlar om just trovärdighet på nätet som har en koppling till ”personlighet” i vid mening.

Allt ska inte vara kort på nätet, det ska vara uppdelat (Effektivt innehåll)

Det mest envisa missförståndet kring bra innehåll på webb och intranät är att det ska vara kort. ”Inga långa texter, folk läser inte”. Glöm det. Skriv hur långt du vill, men skriv uppdelat.

[sniplet effekt]

Säkerhetspolitik.se skriver uppdelat
Säkerhetspolitik.se skriver uppdelat

Säkerhetspolitik.se är en sajt från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den ska vara en resurs för lärare och elever i de ämnen som den skriver om. Den måste därför självklart berätta något. Och det gör den. Sajten berättar mycket om exempelvis olika länder – Georgien beskrivs med runt 10.000 tecken.

Otroligt långt. Men ändå bra webbinnehåll. Läsaren har nämligen bjudits in i texten via en introduktion som bara är en tiondel så lång. Och den som bara vill ha snabba fakta får det separat.

Ett (1) ämne är sällan bara en (1) sida på nätet. Metoden för att berätta allt du behöver är att berätta det i flera steg. Du kan skriva långt när du också skriver kort.

Ur Webbredaktörens handbok
Den första dimensionen handlar om vägen framåt. Dina läsare kommer till en start- eller landningssida. Oftast finns det de vill göra djupare på sajten. De sidor som de måste igenom eller förbi för att hitta rätt blir föremål för en särskild typ av läsning – scanningen, den som Nielsens artikel handlar om.

Men väl framme slutar jakten. De är inte längre på väg någonstans och där förändras beteendet. I denna andra dimension av läsandet finns det faktiskt data som pekar på att vi läser mer än i exempelvis en dagstidning av de texter vi väljer att läsa.

Länkar som visar vägen (Effektivt innehåll)

SPP gör inte bara bra länkar. De gör dem på rätt ställen.

[sniplet effekt]

Länkar är centrala för dig som vill skapa bra webb- och intranätinnehåll. Du har åtminstone två saker att tänka på — hur länken formuleras och var den placeras. Exemplet från SPP visar på bra val ur båda aspekterna.

Bra länkar från SPP.se
Bra länkar från SPP.se

Ur Webbredaktörens handbok
Om du förstår syftet med länkningen blir det också enklare att avgöra var länken gör störst nytta. Du ska alltid sträva efter att publicera länken där motivationen att klicka uppstår hos läsaren.

Ingen regel utan undantag, förstås, men i linje med den strävan kan vi slå fast att orienteringslänkar bör publiceras bredvid den löpande texten. Fördjupningslänkar bör publiceras i den löpande texten.

Den första placeringen upplever de flesta redaktörer som helt naturlig. Men att i den löpande texten skapa en länk känns ovant. Kan man göra så? Jag hävdar att du inte bara kan. Du måste göra det för att skapa bra webb.

Webbredaktörens handbok – läs min bok om redaktörskap på nätet

Nu lanseras Webbredaktörens handbok — skapa värdefullt innehåll för webb och intranät. I boken försöker jag ge tips och råd kring hela den skala som borde vara webbredaktörens. Från strategi till utvärdering via skrivande, redigering, sökoptimering, länkning och sociala medier.

Webbredaktörens handbokDet är min första bok (bortsett från e-boken Webbredaktörens ABC som nu också uppdaterats). Den har varit på gång i många år och under denna tid utvecklats från ambitionen att ge ut en Skriva för webben-bok. Att skriva är onekligen viktigt för en webbredaktör — och det ingår självklart flera kapitel om skrivande — men en bra webbredaktör gör mer än att skriva.

Därför blev det alltså en webbredaktörsbok. Du kan läsa ett gratis kapitel (pdf, 126 kB) som ett smakprov.

Det är förvånansvärt svårt att ha distans till boken när man levt med den under ungefär ett år. Så egentligen kanske det är bättre att läsa hur förläggaren Urban Lindstedt beskriver den.

Men om jag ska sammanfatta några bärande idéer med boken så är det dessa:

  • Hela webbredaktörskapet, som sagt. Mer än skrivande men grundlagt i ett gott texthantverk.
  • Intranätredaktören är också webbredaktör. De allra flesta som producerar innehåll för nätet i företag och organisationer gör det för intranät. Därför måste, tycker jag, en redaktörsbok om nätet diskutera både webb och intranät parallellt.
  • Ambitionshöjning. Jag tycker det är synd att många webbredaktörer förminskar sig till själva till ganska oviktiga publicerare. En bra webbredaktör skapar värden och kan både visa detta samt värdesättas för det.

Titta gärna närmare på Webbredaktörens handbok: Se innehållsförteckning, hitta var den går att köpa.

Pressmeddelande från förlaget på NewsDesk.

Viktigt att välja det viktigaste

En enkel påminnelse om webbinnehållets grunder — att skriva det viktigaste först är lika betydelsefullt som någonsin, trots allt twittrande, kommenterande, nätverkande som vi ägnar surftid åt. Eller kanske just därför?

Kom att tänka på detta när jag såg följande statistik från en av dem som jag följer på just Twitter:

5 artiklar, skrivet rakt under varandra. Klick 1:a (artikel): 45%, 2:a 22%, 3:a 9%15%, 4:e 15%, 5:e 7%

Att skriva det viktigaste först är början på för all Skriv för webben-utbildning (och självklart med i min kommande bok, Webbredaktörens handbok). Men det är intressant att se exakt hur stor betydelse ordningen har. Siffrorna kommer, tror jag, från ett nyhetsbrevsutskick.

Låt oss inte förväxla ”webbinnehållets grunder” och ”början på utbildning” med ”gammalt”. Aldrig har behovet av att snabbt ta till sig det viktigaste varit större för våra läsare.

Politiskt storbråk efter bristande redaktionella rutiner

Rutiner för publicering och förvaltning av innehåll är en nyckelfråga för varje stor webbplats. I Norge spekuleras det nu om att ett olyckligt klick på ”Publicera” skapat en debatt som rasat i två veckor och kraftigt försvagat justitieministerns ställning.

I korta drag handlar debatten om det ska bli tillåtet att bära en hijab(?) till polisuniformen i Norge. Debatten drogs igång den 4 februari — av en väldigt ovanligt anledning, visar det sig.

Det var ifølge Dagsavisens kilder en embetsmann i Justisdepartementet som ved en glipp la ut meldingen om at regjeringen hadde konkludert i hijab-saken: «Det er besluttet at Politiets uniformsreglement skal endres slik at det gis anledning til bruk av religiøst hodeplagg sammen med politiuniformen», het det i meldingen som ble lagt ut på Justisdepartementets internettside 4. februar. Problemet er bare at noen slik beslutning ikke var tatt. I går ettermiddag ble hele meldingen fjernet fra departementets internettside.

Jag har inte följt debatten och kan inte bedöma hur trovärdig denna beskrivning av händelseförloppet är.

Men om, säger om, beskrivningen stämmer har vi fått ett av de bästa exempel jag sett på vikten av fungerade redaktionella rutiner (inklusive tekniskt workflow-stöd).

Det ska för att göra en lång historia kort helt enkelt inte vara möjligt att av misstag publicera information som inte ska ut. Var det exakta problemet legat får vi kanske reda på någon gång. Det kan handla om en dålig godkännandeprocess eller om bristande stöd för draft-hantering.

Tänk om det handlar om bristande användbarhet? Att tjänstemannen trodde han sparade ett utkast men klickade på fel knapp? Det vore nästan lustigt — dock inte för tjänstemannen eller för den interaktionsdesigner som skapat administratörsgränssnittet…

Twittertips från Erik Rose Johnsen.