1

Testa ditt innehåll — 5 sanningar att lära av

Den som skriver för webben måste vara mer än en skribent. Den behöver också vara analytiker. Kunskap, kurser, böcker kan aldrig ge hela svaret på hur din sajt lyckas. Det kan bara tester.

ContentVerve bjuder på fem lektioner om A/B-testning av text. En A/B-test kan låta komplext men är rätt simpelt. Du ställer två alternativ mot varandra — en rubrik, en länktext, en bild… — och kollar vilken som fungerar bäst. Vilket alternativ innebär att det du vill ska hända också händer i högst grad?

Det finns många verktyg för detta som gör själva datainsamlingen enkel. De presenterar alternativen omväxlande för besökarna och du får så trovärdiga resultat som möjligt. Men du kan med vilket statistikverktyg som helst, och lite mer jobb, göra testen manuellt.

Kolla till exempel hur hög andel av besökarna på en sida som klickar på en puff denna vecka. Ändra puffens innehåll på måndag morgon och kolla andelen som klickar nästa vecka. Lite mindre vetenskapligt, visst. Men fullt tillräckligt för många webbredaktörer.

Anledningarna till att du ska vika någon liten procent av din arbetstid åt detta är tydliga. ContentVerve sammanfattar det så här:

  1. Dina texter har direkt och mätbar påverkan på att rätt saker händer på sajten.
  2. Ditt innehåll är bara ett medel — inte ett mål i sig själv.
  3. Du jobbar inte med webbsidor, du jobbar med att stödja beslutsprocesser.
  4. Tydlighet och relevans regerar i webbens kungadöme.
  5. Det finns inga skrivtips som alltid funkar. Ingen ”one-size-fits-all”. Du måste testa.

Kolla gärna artikeln. Den innehåller flera talande exempel. Och även om denna diskussion oftast handlar om externwebb, kanske till och med e-handel, är den relevant för alla. Det är lika viktigt att mäta innehållets effekt på ett intranät som i en webbshop.

5

Förstör din design för besökaren?

Två vanliga designval får återigen underkänt. En bildväxlare, eller bildkarusell, i startsidans topp funkar inte. Punkt. Du ska också vara väldigt skeptisk till högerkolumnens effektivitet.

Jag har tagit upp denna diskussion tidigare i Dumpa bildväxlaren på startsidan och Var försiktig med högerkolumnen. Nu bekräftar Jakob Nielsen dessa rubrikers slutsatser.

We can easily dismiss the small promotion on the right. We don’t even need a test to know that most users will ignore this design element…

Accordions and carousels should show a new panel only when users ask for it . Otherwise, it should stand still and let users read the information in peace, without having the rug yanked from under them.

1

Inkludera innehåll från början i projektet – på riktigt

Alla säger det. Sajten ska utgå från innehållet. Hur sajten ser ut, känns, fungerar… allt hänger på innehållet. Ändå lever ”lorem ipsum” kvar (jo, faktiskt). Det är dags att hitta en utvecklingsmodell som verkligen inkluderar innehåll från början.

Mina nätverkskollegor på Sabel Online i Holland har arbetat med att förbättra utvecklingsmodellen för både webbplatser och intranät. Syftet är givet, lösningen är inte särskilt svår egentligen. Utmaningen är att göra det. Och den ställer frågor om redaktionella modeller och publiceringsorganisationer. Jag tror att detta är ytterligare ett argument för en mer — om än inte helt — centraliserad produktion av innehåll.

  • Define the content strategy at the start of the project, based upon user research and task analysis, in the strategy phase.
  • Set out content requirements early on, right after functional and technical requirements are determined, also in the Scope phase.
  • Create content outlines – in other words the message that we want to send, the rough amount of words or photos and so on, and sometimes even high-level copy – after having determined navigation design, and prior to composition design, in the Structure phase.
  • Create the actual content alongside interaction design, art direction/web design and frontend development during both the Skeleton phase as well the various sprints (Surface phase).

Om det är en (1) text, publicera den sammanhållen

Få saker ger webbredaktörer, särskilt den som är en ovan webbredaktör, så mycket huvudbry som textens längd. Mitt huvudbudskap är alltid det samma: Texten ska vara exakt så lång som krävs för att ge den service läsaren behöver.

Ibland borde vi bara ge läsaren en enda länk. Ibland behöver vi skriva hundratals och åter hundratals ord. Det går inte att säga ”hur lång” en bra webb- eller intranättext ska vara. En text blir bra när den får jobbet gjort, när läsaren får den nytta hon behöver. Det är inte ett enkelt svar men det är det enda svar som är rimligt att ge.

Konstaterandet innebär att webbredaktören ibland ska publicera längre texter (instruktioner, manualer, etc.). Och då uppstår själva osäkerheten. Kan man verkligen göra det? Jag har tidigare resonerat om att scrollning inte är ett problem. Ifall någon nu skulle tänka på paginering som ett alternativ kan jag inte undanhålla dig denna skoningslösa uppgörelse med paginering:

Pagination is one of the worst design and usability sins on the Web, the kind of obvious no-no that should have gone out with blinky text, dancing cat animations, and autoplaying music. It shows constant, quiet contempt for people who should be any news site’s highest priority—folks who want to read articles all the way to the end.

3

Mindre är bättre än mer – du måste välja bort

Alla bra sajter vill hjälpa besökarna bäst med det de behöver mest. Att göra det kan kräva alla dina internpolitiska talanger. Och ändå… det räcker inte. Det lägre prioriterade måste dessutom bort.

Principen är enkel. Du vet eller tar reda på vad dina besökare kommer till dig för. Det är alltid, för alla sajter, ett begränsat antal behov som är klart störst. Dessa behov försöker du möta genom att tilltala dem där människor tittar först (enkelt uttryckt, så långt upp till vänster som möjligt).

Enkelt, som sagt. Eller? Ja, för det första är det fortfarande många som inte insett att besökaren kommer till oss av en anledning. Därför försöker de lägga grejer de själva vill ha ut på de bästa ställena (tänk nyheter). Det kan verka logiskt men får förstås effekten att besökaren möts av något hon inte vill ha — och hon får därmed en sämre sajt, en sajt som inte minst upplevs som ”svår att hitta på”.

I bästa fall vinner du den diskussionen. Men det blir, tycker jag, allt tydligare att även där vi lyckas prioritera misslyckas vi om vi inte samtidigt prioriterar bort.

Jag genomför just nu effektivitetstester på ett intranät. De som testar ska i ett scenario beställa ett antal broschyrer som de ska ha med sig till en mässa. De första klicken är ok och nästan alla fixar dem snabbt och utan tvekan. Sen kommer de till en sida där länken in i beställningstjänsten lagts på ett prioriterat sätt. Överst på sidan, fet stil, eget stycke. Går inte att missa. Fast det är precis vad många gör.

De börjar kolla texten under länken, de klickar på en länkad fil, de scrollar upp och ner, funderar, försöker avgöra vad rätt väg är. Ingen av dem behöver något annat än beställningstjänsten. Men själva utbudet av information döljer lösningen. Exemplet är inte unikt. Motsvarande beteende ser jag hela tiden i användningstester.

Det handlar inte om att man inte ser skogen för alla träd. Det handlar om att man inte ser den där tallen man ska klättra upp i eftersom den är omringad av andra träd. Och vi måste våga ta fram röjsågen.

2

Rätt prioriterade behov avgörande för rätt design

Alla sajter möter toppbehov — uppgifter som besökaren, vare sig det är en kund eller en medarbetare, rankar mycket högre än sajtens innehåll i stort. Med insikten om vilka behov det är kan du skapa en sajt som ger precis rätt service. Låt toppbehoven styra designen.

Först en disclaimer: Jag skriver här delvis om den metod för behovsanalys och sajtutveckling som jag arbetar med. Artiklarna jag refererar till kommer från kollegor inom Customer Carewords. Det är smarta typer, så läs gärna!

Att ”fokusera på målgruppen” är ett av de mest utspädda uttryck vi har. Alla som jobbar med webb- och intranätutveckling har sagt det. Alla har sedan byggt sajter som antingen inte prioriterar alls eller faktiskt prioriterar den högljudda chefens behov högst.

De senaste åren har dock inneburit en förändring. Många organisationer har gjort gedigen research inför sajtrenoveringsprojekt. Allt fler är genuint och detaljerat intresserade av vad besökarna förväntar sig, av varför de alls kommer till sajten (hint: inte för att kolla på coola bildväxlaren…). Allt fler bygger behovsstyrda sajter.

Behovsdesign gör skillnad

Netlife Reasearch har gjort tusentals tester och drar en lika tydlig som enkel slutsats:

Erfaringene fra brukertestene forteller oss at prioriterte sider som fokuserer på å løse bruksoppgaver fungerer godt.

Så här långt hänger vi alla med, teoretiskt. Men vad betyder det då? Det Netlife har gjort — med framgång — drar slutsatserna till sin spets: När vi vet vilka 3-4 huvudanledningar folk har för att komma, behöver vi inte ens ”störa” dem med en traditionell meny. I artikeln finns några exempel på hur menyn tagits bort eller dolts. Hos Kreftforeningen finns den med, men lägre prioriterad än huvuduppgiften.

Poängen är tydlig. Det handlar inte om att en meny alltid är fel. Men det är alltid rätt att skapa en sajt som stödjer toppbehoven med så få störningsmoment som möjligt. Hur det kan se ut för en mycket komplex organisation tycker jag att Liverpool City Council erbjuder ett lysande exempel på.

Toppbehoven styr även mobilt

Många frågor är fortfarande olösta när vi flyttar fokus till mobilt. Kan vi ens definiera mobilt? Är lite kvällssurfande framför TVn med din iPhone ”mobilt”? Du är ju knappast på språng. Därmed kan vi inte heller, åtminstone inte enkelt, säga hur vi bäst ska bygga en mobil sajt. Räcker det med responsiv design eller ska vi ha ett mobilspecifikt urval? Eller kanske det mest specifika av allt, appar för väl avgränsade behov?

Christiaan Lustig från Sabel i Holland tog nyligen sig an dessa frågeställningar i The case for responsive web content: it’s all about the users. Det är en litteraturgenomgång nästan värdig en akademisk uppsats men välskriven och intressant. Funderar du på mobilfrågan rekommenderar jag läsning. Jag nöjer mig dock med slutcitatet. Du känner igen budskapet. Den djupa behovsinsikten styr och gör skillnad.

I suggest our default assumption should be that content should be accessible and well formatted on all platforms. […] Some use cases may be more popular for mobile than for desktop […] and the priority and presentation of content should reflect that. For your university or bank, yes, optimise the experience for the use cases you mention. Prioritise those tasks.

 

12

Dumpa bildväxlaren på startsidan

Äntligen får jag stöd för att säga något jag länge velat säga — den där bildväxlaren (sliding banner) på startsidan som är så cool, som ”alla” har…? Den är trams. Ta bort den direkt.

Vi borde lärt oss. Våra besökare vill ju ha kontroll, de vill inte att saker händer utan att de initierat det. Besökarna är skeptiska mot allt som liknar reklam. De vet varför de kommer till oss och allt som inte leder dem närmare detta är i vägen.

Detta kan vi. Ändå har bild- (eller snarare innehålls-)växlare spridit sig som en löpeld på våra startsidor. Kommuner har dem, statliga institutioner och företag. Det går knappt att hitta ett kommersiellt WordPress-tema utan dem.

Beantin dissekerar och avfärdar mycket noggrant trenden. Han har flera argument men jag tycker att det räcker med två. Det första är rent logiskt: en jättegrej överst på sidan trycker ned sajtens verkliga innehåll. Och det är ju dumt… Det andra argumentet är lika logiskt men dessutom visuellt. Bilden, ur en eyetracking-undersökning, säger allt. Innehållsväxlaren är webbdesignens motsvarighet till någon som skriker så högt att den inte hörs.

Heatmap
That big sliding banner? Yeah, it’s rubbish

Tunnelseendet du inte delar med din läsare

Du ser en komplett sida på din sajt med den viktigaste informationen på plats. Allt där, allt bra. Eller? Det enda du kan vara säker på är att din läsare ser mindre än du gör. Underskatta aldrig läsarens drivkraft att fokusera — till den gräns där det blir ett tunnelseende.

I Tunnel Vision and Selective Attention visar Jakob Nielsen förtjänstfullt hur en betonad och viktig del av innehållet helt kan sorteras bort av läsaren. Om du själv gjort tester (och det har du självklart!) känner du igen känslan: ”Det är inte sant, hur kan han missa…”

Varenda en av oss som skapar webb vet att tunnelseendet är på riktigt. Ändå är det så lätt att glömma bort, så lätt att förutsätta att något är enkelt nog. Vi är ibland våra värsta fiender själva. Slutsatsen från Nielsen är tänkvärd.

It’s only human: focus on a few things and ignore the rest.

Web page designers don’t have the same problem. They know which information is important — in our example, the year — and thus focus on it when analyzing the layout.

Webbinnehåll inte alltid rätt svar

Det påstås att vi numera skapar lika mycket innehåll på två dagar som det tog mänskligheten att producera från tidens början fram till 2003. Sett ur det perspektivet är det befogat att fråga sig: Behöver vi verkligen mer innehåll på våra sajter?

Svaret på frågan är enkelt. Jag är övertygad om att i stort sett alla sajter skulle må bra av att bli mindre. Det är med sajterna som med midjemåtten här i västvärlden.

Ändå producerar vi mer och mer. Och ännu mer. Och vi producerar långt mer än vi tar bort.

I en essä skriver Christopher Butler om problemet. Texten är lång… nästan ironiskt lång givet ämnet, men jag lovar att den är läsvärd. Den har förstås många dimensioner men den nyktra insikten att mer innehåll inte alltid är rätt kan vara vägen till framgång för just din sajt.

There are, in fact, plenty of instances in which the written content model is undeniably inadequate. With a few exceptions, most consumer products are not easily marketed with much text. Typically, consumers prefer to let products “speak for themselves” both in usage and in researching their performance in reviews — which, of course, are found in abundant supply on the Web — rather than defer to what the maker has to say about their wares. In most cases, our aversion to being sold to is so strong that we struggle to believe the seller even when we believe in the value of their product!

Vägledning till bättre webbplatser

Under sommaren har slutligen den nya Vägledningen för webbutveckling blivit klar. Den riktar sig till dig som webbansvarig eller webbredaktör i offentlig sektor men är lika relevant oavsett vilken sajt du arbetar med.

Som tidigare — i föregångaren 24-timmarsvägledningen — är tillgänglighet på webben ett centralt tema men rekommendationerna är bra också för den som inte brinner för tillgänglighet i mer traditionell mening. Brinner du för att göra livet så lätt som möjligt för alla som ger dig några minuter av sin tid, har du tips att hämta.

Det finns många bra skrivtips (helt i linje med Webbredaktörens handbok). I avsnittet om behovsanalys nämner vägledningen den metodsvit för användarcentrerad utveckling som jag ansvarar för i Sverige.

Vägledning för webbutveckling