3 comments on “En inblick i webbdesignen som löser dina problem”

En inblick i webbdesignen som löser dina problem

”Responsive web design” representerar ett viktigt strategibyte. En sajt för alla besökare — en sajt som anpassar sig efter vilken typ av läsare människor använder: dator, mobil, platta. Jyske Banks erfarenheter är en intressant plats att börja på för den som vill förstå vad denna nya webbdesign medför.

J. Boye beskriver bankens projekt och belyser också bra vad ”Responsive web design”, RWD, är. Med cirka två års historia som begrepp är det naturligtvis inte helt nytt men jag har bara det senaste halvåret märkt hur RWD snabbt blivit en allt mer given diskussion i förstudie- och utvecklingsprojekt — både för webbplatser och intranät.

Principen är enkel. Med utgångspunkt från en grunddesign ompositioneras och förändras en sidas element i takt med att fönsterstorleken ändras. Det innehåll som via datorn är i en högerkolumn kan på en mobil hamna nedanför en mittkolumn. Stora bilder minskas, och så vidare.

För dig som webbredaktör eller informationschef får detta direkta konsekvenser. Den uppenbara fördelen är att ni slipper fundera på och hantera i värsta fall flera separata sajter för olika apparater. Samtidigt ställer det krav. Där vi i många fall tidigare har kunnat komma undan med lite halvt genomförd prioritering (eftersom det ”syns bra om det ligger på förstasidan”) blir det nu en mycket spetsigare fråga: Vilken ska den exakta ordningen på startsidans kanske 12 element vara?

Exemplet med Jyske Bank är inte en komplett genomgång av den och andra frågor som dyker upp. Men om du inte stött på diskussionen tidigare är det en bra första inblick kring något som kommer att beröra dig.

Chefen tror på kommunikation när du bevisar dess värde

Chefer som inte riktigt förstår hur ”viktig” kommunikationen är känner vi igen. Men det är knappast chefens ansvar att intuitivt fatta vad det handlar om (även om det är lysande när det sker). Nej, ansvaret är vårt. Internkommunikationen blir så viktig vi visar att den är.

Det finns många sätt att få ledningen med sig. Och det behövs. Där marknadskommunikation ofta(re) är intuitivt intressant kan den interna kommunikationen betraktas med större skepsis.

Av de olika sätt som Liam FitzPatrick beskriver — och där flera är rätt uppenbara — skriver jag framförallt under på punkten om data. Data, data, data.

When it comes to employee engagement, everyone is an expert – or thinks they are.  But when there’s someone in the room with real data – not just the benefit of a chat with Frank in the car park – they tend to get listened to.

Time invested in getting current and good quality feedback is never wasted…and when you’re the bringer of truth, there’s the opportunity to suggest where improvements can be made.

Det här ligger rätt nära en av mina mer grundläggande slutsatser kring internkommunikation och, inte minst, intranät. De mysiga dagarna är över. Det är inte ok att bara göra ett innehållsmässigt bra jobb längre. Vi måste göra ett jobb med bevisat rätt effekter.

Det kan vara svårt. Kanske ovant. Men väldigt mycket mer belönande.

Så omfamna Excel med glädje 😉

2 comments on “Bättre data ger bättre texter”

Bättre data ger bättre texter

Att skriva blir allt mer en analytisk disciplin. Lika mycket som du behöver goda idéer behöver du bra data om dina läsare, hur de tänker och vad som fungerar.

CMI har gjort ett intressant försök. De lät skribenter använda ett verktyg som i praktiken gör realtids-research åt dem. Verktyget Inbound Writer beskrivs så här:

Once you provide InboundWriter with a few starter terms that relate to the topic you are writing about, InboundWriter scours major search engines and popular social media sites to determine words and phrases directly relevant to your topic of choice.

Based on this real-time research, InboundWriter recommends the best words that will dramatically increase the visibility of your content on search engines for each specified topic. The current popularity of the recommended keywords, as determined by search or share volume, is presented in real-time to help guide your content strategy.

Verktyget i sig är mindre intressant. Det finns som alltid fler alternativ att kika på. Men resultatet är onekligen spännande.

  • Traffic from search engines increased 30 percent or more in many cases, and the improved content relevance led readers to spend 100 percent or more time on page.
  • Even paid search impressions increased dramatically despite no change to paid search budgets since optimized landing pages matched the purchased search phrases with greater specificity.

Som så ofta är det sökoptimering som driver intresset, vilket du noterar i punkterna ovan. Men även om du struntar i din Google-rankning visar båda punkterna ovan att människor inte bara hittade innehållet i större utsträckning utan faktiskt hade större nytta av det.

Jag ska gräva djupare i det ”datastödda skrivandet”. Steg 1 är att ta reda på om det finns verktyg som stöder svenska texter? Använder du något som funkar?

1 comment on “Vara vägvisare den enkla sociala starten på intranät”

Vara vägvisare den enkla sociala starten på intranät

Varken medarbetare eller chefer är helt övertygade om det sociala intranätets förtjänster. Att starta med alla pukor och trumpeter kan vara en direkt kontraproduktiv väg. Den enkla starten, säger Shel Holtz, är att starta med ”curation” av innehåll.

”Content curation” innebär att någon tar ansvaret att hitta, filtrera och dela innehåll med andra — på ett sätt som gör det relevant och intressant (i kontext). Det vill säga det som jag redan i Webbredaktörens handbok för några år sedan kallade ”Redaktören som guide”.

Tanken är given. Ju mer som produceras, desto större är risken att en medarbetare missar värdefullt innehåll. Att starta ett socialt intranät utan att tänka på denna form av redaktörskap är, kort sagt, fel. Men som Holtz påpekar kan guiden ha en roll redan i ett socialt intranäts allra första skede. Det är kanske med vägvisandet det ska börja, med någon som skapar sammanhang i informationsflödet (socialt eller inte).

Inside the enterprise, on the intranet, employees are demanding and want and need work information fast, and are easily frustrated by antiquated information architecture and search engines.

“Companies have to think like publishers,” says Shel. “Using search as the most available means of finding information is becoming dicey. What we can do by curating content in the enterprise is to become that “corporate guide in helping people find good information.”

Lite i förbigående: Språkrådet sa i mars, om än skeptiskt, att det är ok att säga ”kuratera innehåll” på svenska. Personligen tycker jag att det låter djupt patetiskt. Så även om jag lär tvingas ge med mig fajtas jag än så länge mot denna språkliga bastard…

3 comments on “Testen som ger långvarig effekt på din sajt”

Testen som ger långvarig effekt på din sajt

Du kan lära dig mycket av andra, av kurser, konferenser och experter. Men exakt hur dina besökare reagerar i detalj kan du faktiskt bara lära dig av besökarna. Därför måste A/B-tester in i din verktygslåda.

En A/B-test är egentligen rätt simpel. Du har till exempel en länktext på din startsida. Idag klickar X procent av besökarna på den. Du är kanske inte nöjd, och ändrar länktexten en smula. Nu klickar Y procent på den. Voila, du har gjort en A/B-test — du har jämfört två olika alternativ och lärt dig vad som fungerar bäst. För just din sajt och dina besökare.

Sen bör du självklart göra sådana tester något mer genomtänkt och strukturerat än vad jag gav sken av ovan. Och precis det går A List Apart genom i en utmärkt beskrivning av A/B-testningens grunder och fallgropar. Läs och sätt igång.

Results of A/B tests have lasting impact. It’s important to know which design patterns work best for your users so you can repeat “winning” A/B test results across the site. Whether you learn how users respond to the tone of your content, calls to action, or design layout, you can apply what you learn as you create new content.

På mobilen är korta texter för långa

Skriv inte kort. Skriv superkort. Ungefär så kan Jakob Nielsens senaste råd om texter för mobil presentation sammanfattas.

Den som gått mina kurser vet att jag inte är Nielsens största fan. Han fokuserar exempelvis alldeles för mycket på just textlängd, och bortser från att olika sammanhang ger olika förutsättningar. Men när det kommer till mobilt har han en poäng — om du inte lyckas få fram det mest centrala innehållet direkt, har du misslyckats.

Sen kan vi ju inte allt säga med två meningar här i världen. Nielsens tips är lika gammalt som webben men väl värt att påminna sig om. ”Hemligheten” är att fånga uppmärksamheten direkt och sedan använda den för att leda vidare. Helgad vare länken…

How to be super-concise and still offer the info people need? By deferring secondary information to secondary screens. The first screen users see should be ruthlessly focused on the minimum information needed to communicate your top point. In other words, impose a mini-IA on your mobile copywriting.

2 comments on “Trevlig sommar(läsning)!”

Trevlig sommar(läsning)!

Försommaren blev intensiv för min del — får passa på och tacka alla de kunder som jag fått göra kul grejer med. Tyvärr har det inneburit att aktiviteten här sjunkit till noll. Men jag tänker få igång omvärldsbevakningen till hösten igen. Under tiden önskar jag dig en trevlig sommar, lugna dagar, vilda fester, salta bad och välmarinerade biffar. Lite lästips för hängmattan, kanske?

Enkät om svenska intranät

IntraTeam hoppas att du som jobbar med intranät vill svara på deras enkät. I potten ligger en gratisplats till deras konferens i Stockholm i november. IntraTeam har för övrigt också engagerat min vän och kollega Gerry McGovern för masterclasses i Stockholm och Köpenhamn under oktober. Missa inte honom.

En minut på nätet

60 sekunder. Mer krävs inte för att det ska göras 694 445 sökningar på Google. Eller för att det ska skapas 320 nya Twitter-konton. Kolla vad som mer händer på en minut på internet.

”Träffa” intranätansvariga

ThoughtFarmer har en intressant serie intervjuer med intranätansvariga. Senast i raden är William Amurgis från AEP, ett intranät som är bland de snyggaste jag sett. Å andra sidan är det ett av de mer massmedialt inspirerade jag sett — vilket jag säger i negativ mening — så det kan vara lärorikt att förstå deras tankar.

Skriv tillgängliga texter

Webbredaktören har en nyckelroll för att skapa tillgängliga sajter. I denna serie går författaren igenom alla tänkbara aspekter kring tillgänglighet och skrivande. Via den länkade sjätte delen når du alla tidigare också.

8 tips för att lyckas med Sharepoint

Om du jobbar med intranät finns Sharepoint på kartan. Vare sig du vill eller inte. Här några insikter(?) du kan fundera på.

Ska vi begränsa samarbete inom organisationen?

Jag gillar frågor som går mot strömmen. När alla sjunger samarbetets lov är det per definition rätt att fundera i motsatta banor. Sen är världen, som alltid, varken svart eller vit.

With the coming of social media in the workplace, came the myth of a global, organic collaboration where everyone would collaborate with others not only to do their job but also to do awesome unexpected extra things, out of organizational silos. Years after, we have to acknowledge that it does not work. Or, at least, not the way we expected to.

Den ständigt uppkopplades guide till att ta semester

Hoppas att inte just du behöver denna guide, men visst kan det vara svårt att inte kolla mejlen var femte minut på mobilen. Trots att det är semester.

5 comments on “Britterna driver på användbar, medborgarvänlig webb”

Britterna driver på användbar, medborgarvänlig webb

Två brittiska myndighetssajter ger en tydlig bild av hur webben kan utvecklas, om vi bara anstränger oss. Med ett totalt fokus på medborgarnas behov är de långt ifrån — långt före — vad vi ser i Sverige än så länge.

Den första sajten som gav mig en känsla av ”ja, precis så här ska det vara” var Liverpool City Councils nya webbplats. De har brutit sig loss ur allt det som fortfarande tynger många svenska kommuner på nätet.

Det första är nyhetsvansinnet. Hur många går egentligen till sin kommun för att få nyheter? Kanske några, och visst får även de Liverpool-bor som så önskar nyheter. Men det är betydligt lägre prioriterat än vad vi är vana vid. Och det mest intressanta är vad de prioriterat i stället.

Hårt urval — snabb hjälp

Fem områden. Från parker till sophämtning. Fem områden som de efter omfattande undersökningar kom fram till är de viktigaste. Saker de valde utan hänsyn till att ”vi har så bred verksamhet” eller ”allt är lika viktigt för någon”. Eller vad argumentet för att inte prioritera efter besökarnas behov än är.

De har dessutom tagit det så avgörande steget att för de allra viktigaste behoven inte bara snabbt leda rätt, utan faktiskt hjälpa människor att omedelbart påbörja sin uppgift.

Därutöver ser vi en del mer generella trender, som utökad synlighet i navigeringen. Ett enstaka lyckokast, tänkte jag. Tills jag såg alpha.gov.uk.

Få gjort det som ska göras på kortast tänkbara tid

Till skillnad från Liverpool är alpha.gov.uk inte en skarp sajt. Den är en experimentell prototyp stöpt enligt samma tankar som Liverpool. Och tanken är utmärkt. Den utgår från att människor

  • Want to minimise the time they spend on a gov.uk site
  • Do not understand anything about the structure of Government in the UK
Skapar tydlig förväntan och överblick.
Skapar tydlig förväntan och överblick.

Hur uppgiftsfokuserad sajten är framgår inte minst av denna visuella översikt kring en process.

Prototypen har så många rätt att det är svårt att peka på de mest väsentliga. Men jag gör ett försök.

  • Behoven i centrum, vem som löser dem är ointressant. Så självklart men så svårt.
  • Prioriteringen (igen). Att välja att hjälpa så många som möjligt, så snabbt som möjligt är rätt väg.
  • Frigörelsen från pliktinformation, inte minst frånvaron av texter vars enda verkliga syfte är att göra myndigheten juridiskt ”untouchable”.
  • Den smarta inkluderingen av nyheter, tal, ministerlistor med mera där detta är tillgängligt men inte i vägen.

Detta är två fyrar i horisonten värda att sätta kurs mot. Att regeringen.se, och stora delar av den svenska myndighetsnärvaron på nätet, har långt att segla är så uppenbart att jag nästan inte vill påpeka det.

3 frågor ger rätt innehåll

Att skriva för webben handlar inte om att följa några särskilda regler eller om att skriva ”bra”. Inte i sig. Att skriva för webben handlar om att få rätt saker att hända.

Människor letar efter mönster. Vi vill ha regler att hålla oss till, särskilt om vi ger oss ut på oprövad mark. Och visst finns det allmängiltiga mönster som funkar på webbinnehåll.

Aktivt är bättre än passivt. Personligt är bättre än formalistiskt. Överskådlighet är bra. Konkreta ord är bra.

Så där kan vi fortsätta. Men sen kommer det alltid frågor när jag träffar webbredaktörer som det inte finns regler kring. En klassiker är ”hur lång får en text vara?”. En annan är ”var ska länkarna ligga?”.

Här kan vi inte göra det allt för enkelt för oss. Inte ens om vi talar med en grupp redaktörer som i bästa fall har någon timme i månaden avsatt för uppdraget. En text ska vara precis så lång som krävs. Länken ska ligga där den erbjuder störst nytta. Och så vidare.

Att skriva bra webbinnehåll handlar nämligen inte om att göra rätt saker. Det handlar, som sagt, om att få rätt saker att hända.

Writing for Digital kokar ned resonemanget till tre frågor. Tre frågor som du måste ställa dig på strategisk nivå (när sajten utvecklas) likväl som på textnivå. Tre frågor som hjälper dig att få rätt saker att hända.

  1. What are your success criteria?
  2. How do you measure success?
  3. What methods do you use to drive towards success?

I de frågorna avgörs kvaliteten på din webbplats eller ditt intranät. Det är där det börjar.

Detaljer säljer på nätet

Säg att du ska beskriva en produkt eller en tjänst. Eller för den delen en service din kommun erbjuder medborgarna. Utan att tänka lägger de flesta webbredaktörer en allmän beskrivning först. En text som skapar sammanhang och förståelse, tänker man. Glöm det. Det är specifikationerna folk vill ha.

Det finns de facto-standarder som vi måste bryta oss loss från. En sådan är att alla produkt- eller tjänstebeskrivningar ska gå från det generella till det specifika. Du vet, principen med stor snygg bild och ett stycke inledande text som i värsta fall börjar spåra ur kring livsstilen som innebär att just denna tvättmaskin är rätt för dig.

UX Mag har tittat närmare på denna generella information och ber dig, lite ofint, att typ stoppa upp den…

General information is that top paragraph people skip over and scroll by when looking for the specific details, which are usually placed at the bottom of the page.

Some of the words our research participants have used to describe it are ”fluff,” ”marketing,” and ”bullshit.” Our clients usually call it ”copy” or ”description.”

Rådet är enkelt. Ge läsaren de viktiga detaljerna/specifikationerna direkt. Låt dem inte behöva leta. Vilka de viktiga detaljerna faktiskt är, ja det är redaktörens verkliga spetskompetens — att förstå läsarens behov.

Sen betyder det enligt UX Mag inte att den generella information är helt värdelös. Varumärke, känsla, förståelse är viktigt. Men du måste få ordningen rätt.

Once they’ve done their check and verified that the desk chair comes in red and has a seat-tilt adjustment, it’s useful to know about the company’s philosophy, especially if they’re now going to need to convince someone else about the purchase. In fact, those elements may be critical to the final decision, but they don’t help companies that don’t make it into the consideration set in the first place.