3 kommentarer på “Intuition och magkänsla kan leda dig fel”

Intuition och magkänsla kan leda dig fel

Förutfattade meningar och svårigheten att hantera stora mängder information. Det är två vanliga problem för den som ska fatta beslut, i alla sammanhang. För dig som sköter en stor sajt är problemet lika påtagligt som för vilken beslutsfattare som helst. Men du har också en bättre chans att göra rätt.

Tidningen Chef beskriver den doktorsavhandling som Arie Riabacke skrivit om beslutsfattande och forskaren själv säger:

Den mänskliga förmågan att fatta vettiga beslut är ganska begränsad. Vi har svårt att hantera stora mängder information och har känslomässiga hang-ups på vissa saker. Vi är människor, helt enkelt.

Jag kan inte låta bli att koppla detta till min egen värld, det vill säga utveckling av webb och intranät, även om avhandlingen handlar om beslutsfattande generellt. Diskrepansen blir så tydlig för oss.

  • Vi har till exempel i flera år vetat att intranätets absolut viktigaste uppgift är att erbjuda ett bra sätt att hitta och få kontakt med kollegor. Det är självklart inte allt ett intranät ska göra men det ska åtminstone göra just detta bra. Ändå är det klart vanligare att personsöket har avgörande brister än att det fungerar smärtfritt och enkelt.
  • Vi har länge vetat att högerkolumnen är svag — ändå lägger vi viktiga grejer där.
  • Vi vet att intranätet borde vara ett arbetsstöd och inte bara en informationskanal — ändå är sannolikheten stor att mycket av den tid som ägnas åt intranätet ägnas åt nyheterna.
  • Vi vet att kunder struntar i hur vi är organiserade — ändå tvingar vi dem igenom en organisatorisk navigation. (Nåja, här har många trots allt bytt strategi).

Du kan säkert komma på fler exempel. Varför det blivit så här vet jag givetvis inte bortsett från den allmänmänskliga oförmågan. Men jag vet att vi har bättre möjligheter än de flesta andra beslutsfattare att hitta rätt väg. Vilka behov människor har kan du ta reda på, kvantitativt och säkerställt. Vad som fungerar eller inte fungerar på en sida kan mäta, på ett otal olika sätt. Var tiden bör läggas kan du någorlunda enkelt göra en trovärdig beräkning på.

Den som sköter webb och intranät har eller kan skaffa sig fakta som andra beslutsfattare bara kan drömma om.

Sen måste vi ju också ta ut svängarna. Vi måste våga och testa. Men gör det på rätt nivå. Chansa inte på en cool, interaktiv lunchmeny med möjlighet att rejta och spara recept när folk sliter håret för att hitta rätt mallar. Använd i stället all din kreativitet och magkänsla för att skapa världens bästa mallservice.

Tipstack till Helen Bolander!

4 kommentarer på “Var försiktig med högerkolumnen”

Var försiktig med högerkolumnen

Efter att ha sett skisser på ett antal kommande sajter, och några nya, det senaste halvåret vill jag önska trevlig helg med en påminnelse: Ha inte för stora förhoppningar på högerkolumnen. Det du lägger där kanske aldrig kommer att noteras.

Ju mörkare färg, desto viktigare del av sidan. Högerkolumnen är svag.
Ju mörkare färg, desto viktigare del av sidan. Högerkolumnen är svag.

Som sagt, detta är inga nyheter. Vi har sett i många ögonrörelsestudier att högerkolumnen i en traditionell trekolumndesign får väldigt mycket mindre uppmärksamhet än innehållet till vänster om den. Google bekräftar detta på sin sida med tips för dem som ska lägga AdWords-annonser på sin sajt.

Ändå hamnar där ofta helt avgörande beståndsdelar av servicen till läsaren.

Vi hittar blanketten som någon måste fylla i, länken till viktig fördjupning och kontaktuppgifterna… Eller ”hittar”, förresten. Det är ju precis det besökaren kanske inte gör. Det vi inte ser är svårt att hitta.

Så här borde det inte fortsätta. Det som är viktigt — som vem jag ska kontakta i just det ämne som sidan handlar om — bör finnas i kontexten. Mitt i smeten. Samma sak med blanketter och så vidare.

På sikt kan du självklart också fundera på om det finns andra sätt att bygga sidor än principen ”navigering > innehåll > runtomkring-grejer-jag-inte-annars-vet-var-jag-ska-lägga”.

Så. Nu fick jag det sagt — igen. Och om du läser detta på sajten noterar du en… trumvirvel… högerkolumn! Min tanke är dock att du aldrig där ska hitta något som faktiskt behövs för att sidan du är på ska bli begriplig eller fullständig (dessutom är här bara två kolumner).

 

3 kommentarer på “En inblick i webbdesignen som löser dina problem”

En inblick i webbdesignen som löser dina problem

”Responsive web design” representerar ett viktigt strategibyte. En sajt för alla besökare — en sajt som anpassar sig efter vilken typ av läsare människor använder: dator, mobil, platta. Jyske Banks erfarenheter är en intressant plats att börja på för den som vill förstå vad denna nya webbdesign medför.

J. Boye beskriver bankens projekt och belyser också bra vad ”Responsive web design”, RWD, är. Med cirka två års historia som begrepp är det naturligtvis inte helt nytt men jag har bara det senaste halvåret märkt hur RWD snabbt blivit en allt mer given diskussion i förstudie- och utvecklingsprojekt — både för webbplatser och intranät.

Principen är enkel. Med utgångspunkt från en grunddesign ompositioneras och förändras en sidas element i takt med att fönsterstorleken ändras. Det innehåll som via datorn är i en högerkolumn kan på en mobil hamna nedanför en mittkolumn. Stora bilder minskas, och så vidare.

För dig som webbredaktör eller informationschef får detta direkta konsekvenser. Den uppenbara fördelen är att ni slipper fundera på och hantera i värsta fall flera separata sajter för olika apparater. Samtidigt ställer det krav. Där vi i många fall tidigare har kunnat komma undan med lite halvt genomförd prioritering (eftersom det ”syns bra om det ligger på förstasidan”) blir det nu en mycket spetsigare fråga: Vilken ska den exakta ordningen på startsidans kanske 12 element vara?

Exemplet med Jyske Bank är inte en komplett genomgång av den och andra frågor som dyker upp. Men om du inte stött på diskussionen tidigare är det en bra första inblick kring något som kommer att beröra dig.

Chefen tror på kommunikation när du bevisar dess värde

Chefer som inte riktigt förstår hur ”viktig” kommunikationen är känner vi igen. Men det är knappast chefens ansvar att intuitivt fatta vad det handlar om (även om det är lysande när det sker). Nej, ansvaret är vårt. Internkommunikationen blir så viktig vi visar att den är.

Det finns många sätt att få ledningen med sig. Och det behövs. Där marknadskommunikation ofta(re) är intuitivt intressant kan den interna kommunikationen betraktas med större skepsis.

Av de olika sätt som Liam FitzPatrick beskriver — och där flera är rätt uppenbara — skriver jag framförallt under på punkten om data. Data, data, data.

When it comes to employee engagement, everyone is an expert – or thinks they are.  But when there’s someone in the room with real data – not just the benefit of a chat with Frank in the car park – they tend to get listened to.

Time invested in getting current and good quality feedback is never wasted…and when you’re the bringer of truth, there’s the opportunity to suggest where improvements can be made.

Det här ligger rätt nära en av mina mer grundläggande slutsatser kring internkommunikation och, inte minst, intranät. De mysiga dagarna är över. Det är inte ok att bara göra ett innehållsmässigt bra jobb längre. Vi måste göra ett jobb med bevisat rätt effekter.

Det kan vara svårt. Kanske ovant. Men väldigt mycket mer belönande.

Så omfamna Excel med glädje 😉

2 kommentarer på “Bättre data ger bättre texter”

Bättre data ger bättre texter

Att skriva blir allt mer en analytisk disciplin. Lika mycket som du behöver goda idéer behöver du bra data om dina läsare, hur de tänker och vad som fungerar.

CMI har gjort ett intressant försök. De lät skribenter använda ett verktyg som i praktiken gör realtids-research åt dem. Verktyget Inbound Writer beskrivs så här:

Once you provide InboundWriter with a few starter terms that relate to the topic you are writing about, InboundWriter scours major search engines and popular social media sites to determine words and phrases directly relevant to your topic of choice.

Based on this real-time research, InboundWriter recommends the best words that will dramatically increase the visibility of your content on search engines for each specified topic. The current popularity of the recommended keywords, as determined by search or share volume, is presented in real-time to help guide your content strategy.

Verktyget i sig är mindre intressant. Det finns som alltid fler alternativ att kika på. Men resultatet är onekligen spännande.

  • Traffic from search engines increased 30 percent or more in many cases, and the improved content relevance led readers to spend 100 percent or more time on page.
  • Even paid search impressions increased dramatically despite no change to paid search budgets since optimized landing pages matched the purchased search phrases with greater specificity.

Som så ofta är det sökoptimering som driver intresset, vilket du noterar i punkterna ovan. Men även om du struntar i din Google-rankning visar båda punkterna ovan att människor inte bara hittade innehållet i större utsträckning utan faktiskt hade större nytta av det.

Jag ska gräva djupare i det ”datastödda skrivandet”. Steg 1 är att ta reda på om det finns verktyg som stöder svenska texter? Använder du något som funkar?

1 kommentar på “Vara vägvisare den enkla sociala starten på intranät”

Vara vägvisare den enkla sociala starten på intranät

Varken medarbetare eller chefer är helt övertygade om det sociala intranätets förtjänster. Att starta med alla pukor och trumpeter kan vara en direkt kontraproduktiv väg. Den enkla starten, säger Shel Holtz, är att starta med ”curation” av innehåll.

”Content curation” innebär att någon tar ansvaret att hitta, filtrera och dela innehåll med andra — på ett sätt som gör det relevant och intressant (i kontext). Det vill säga det som jag redan i Webbredaktörens handbok för några år sedan kallade ”Redaktören som guide”.

Tanken är given. Ju mer som produceras, desto större är risken att en medarbetare missar värdefullt innehåll. Att starta ett socialt intranät utan att tänka på denna form av redaktörskap är, kort sagt, fel. Men som Holtz påpekar kan guiden ha en roll redan i ett socialt intranäts allra första skede. Det är kanske med vägvisandet det ska börja, med någon som skapar sammanhang i informationsflödet (socialt eller inte).

Inside the enterprise, on the intranet, employees are demanding and want and need work information fast, and are easily frustrated by antiquated information architecture and search engines.

“Companies have to think like publishers,” says Shel. “Using search as the most available means of finding information is becoming dicey. What we can do by curating content in the enterprise is to become that “corporate guide in helping people find good information.”

Lite i förbigående: Språkrådet sa i mars, om än skeptiskt, att det är ok att säga ”kuratera innehåll” på svenska. Personligen tycker jag att det låter djupt patetiskt. Så även om jag lär tvingas ge med mig fajtas jag än så länge mot denna språkliga bastard…

3 kommentarer på “Testen som ger långvarig effekt på din sajt”

Testen som ger långvarig effekt på din sajt

Du kan lära dig mycket av andra, av kurser, konferenser och experter. Men exakt hur dina besökare reagerar i detalj kan du faktiskt bara lära dig av besökarna. Därför måste A/B-tester in i din verktygslåda.

En A/B-test är egentligen rätt simpel. Du har till exempel en länktext på din startsida. Idag klickar X procent av besökarna på den. Du är kanske inte nöjd, och ändrar länktexten en smula. Nu klickar Y procent på den. Voila, du har gjort en A/B-test — du har jämfört två olika alternativ och lärt dig vad som fungerar bäst. För just din sajt och dina besökare.

Sen bör du självklart göra sådana tester något mer genomtänkt och strukturerat än vad jag gav sken av ovan. Och precis det går A List Apart genom i en utmärkt beskrivning av A/B-testningens grunder och fallgropar. Läs och sätt igång.

Results of A/B tests have lasting impact. It’s important to know which design patterns work best for your users so you can repeat “winning” A/B test results across the site. Whether you learn how users respond to the tone of your content, calls to action, or design layout, you can apply what you learn as you create new content.

På mobilen är korta texter för långa

Skriv inte kort. Skriv superkort. Ungefär så kan Jakob Nielsens senaste råd om texter för mobil presentation sammanfattas.

Den som gått mina kurser vet att jag inte är Nielsens största fan. Han fokuserar exempelvis alldeles för mycket på just textlängd, och bortser från att olika sammanhang ger olika förutsättningar. Men när det kommer till mobilt har han en poäng — om du inte lyckas få fram det mest centrala innehållet direkt, har du misslyckats.

Sen kan vi ju inte allt säga med två meningar här i världen. Nielsens tips är lika gammalt som webben men väl värt att påminna sig om. ”Hemligheten” är att fånga uppmärksamheten direkt och sedan använda den för att leda vidare. Helgad vare länken…

How to be super-concise and still offer the info people need? By deferring secondary information to secondary screens. The first screen users see should be ruthlessly focused on the minimum information needed to communicate your top point. In other words, impose a mini-IA on your mobile copywriting.

2 kommentarer på “Trevlig sommar(läsning)!”

Trevlig sommar(läsning)!

Försommaren blev intensiv för min del — får passa på och tacka alla de kunder som jag fått göra kul grejer med. Tyvärr har det inneburit att aktiviteten här sjunkit till noll. Men jag tänker få igång omvärldsbevakningen till hösten igen. Under tiden önskar jag dig en trevlig sommar, lugna dagar, vilda fester, salta bad och välmarinerade biffar. Lite lästips för hängmattan, kanske?

Enkät om svenska intranät

IntraTeam hoppas att du som jobbar med intranät vill svara på deras enkät. I potten ligger en gratisplats till deras konferens i Stockholm i november. IntraTeam har för övrigt också engagerat min vän och kollega Gerry McGovern för masterclasses i Stockholm och Köpenhamn under oktober. Missa inte honom.

En minut på nätet

60 sekunder. Mer krävs inte för att det ska göras 694 445 sökningar på Google. Eller för att det ska skapas 320 nya Twitter-konton. Kolla vad som mer händer på en minut på internet.

”Träffa” intranätansvariga

ThoughtFarmer har en intressant serie intervjuer med intranätansvariga. Senast i raden är William Amurgis från AEP, ett intranät som är bland de snyggaste jag sett. Å andra sidan är det ett av de mer massmedialt inspirerade jag sett — vilket jag säger i negativ mening — så det kan vara lärorikt att förstå deras tankar.

Skriv tillgängliga texter

Webbredaktören har en nyckelroll för att skapa tillgängliga sajter. I denna serie går författaren igenom alla tänkbara aspekter kring tillgänglighet och skrivande. Via den länkade sjätte delen når du alla tidigare också.

8 tips för att lyckas med Sharepoint

Om du jobbar med intranät finns Sharepoint på kartan. Vare sig du vill eller inte. Här några insikter(?) du kan fundera på.

Ska vi begränsa samarbete inom organisationen?

Jag gillar frågor som går mot strömmen. När alla sjunger samarbetets lov är det per definition rätt att fundera i motsatta banor. Sen är världen, som alltid, varken svart eller vit.

With the coming of social media in the workplace, came the myth of a global, organic collaboration where everyone would collaborate with others not only to do their job but also to do awesome unexpected extra things, out of organizational silos. Years after, we have to acknowledge that it does not work. Or, at least, not the way we expected to.

Den ständigt uppkopplades guide till att ta semester

Hoppas att inte just du behöver denna guide, men visst kan det vara svårt att inte kolla mejlen var femte minut på mobilen. Trots att det är semester.

5 kommentarer på “Britterna driver på användbar, medborgarvänlig webb”

Britterna driver på användbar, medborgarvänlig webb

Två brittiska myndighetssajter ger en tydlig bild av hur webben kan utvecklas, om vi bara anstränger oss. Med ett totalt fokus på medborgarnas behov är de långt ifrån — långt före — vad vi ser i Sverige än så länge.

Den första sajten som gav mig en känsla av ”ja, precis så här ska det vara” var Liverpool City Councils nya webbplats. De har brutit sig loss ur allt det som fortfarande tynger många svenska kommuner på nätet.

Det första är nyhetsvansinnet. Hur många går egentligen till sin kommun för att få nyheter? Kanske några, och visst får även de Liverpool-bor som så önskar nyheter. Men det är betydligt lägre prioriterat än vad vi är vana vid. Och det mest intressanta är vad de prioriterat i stället.

Hårt urval — snabb hjälp

Fem områden. Från parker till sophämtning. Fem områden som de efter omfattande undersökningar kom fram till är de viktigaste. Saker de valde utan hänsyn till att ”vi har så bred verksamhet” eller ”allt är lika viktigt för någon”. Eller vad argumentet för att inte prioritera efter besökarnas behov än är.

De har dessutom tagit det så avgörande steget att för de allra viktigaste behoven inte bara snabbt leda rätt, utan faktiskt hjälpa människor att omedelbart påbörja sin uppgift.

Därutöver ser vi en del mer generella trender, som utökad synlighet i navigeringen. Ett enstaka lyckokast, tänkte jag. Tills jag såg alpha.gov.uk.

Få gjort det som ska göras på kortast tänkbara tid

Till skillnad från Liverpool är alpha.gov.uk inte en skarp sajt. Den är en experimentell prototyp stöpt enligt samma tankar som Liverpool. Och tanken är utmärkt. Den utgår från att människor

  • Want to minimise the time they spend on a gov.uk site
  • Do not understand anything about the structure of Government in the UK
Skapar tydlig förväntan och överblick.
Skapar tydlig förväntan och överblick.

Hur uppgiftsfokuserad sajten är framgår inte minst av denna visuella översikt kring en process.

Prototypen har så många rätt att det är svårt att peka på de mest väsentliga. Men jag gör ett försök.

  • Behoven i centrum, vem som löser dem är ointressant. Så självklart men så svårt.
  • Prioriteringen (igen). Att välja att hjälpa så många som möjligt, så snabbt som möjligt är rätt väg.
  • Frigörelsen från pliktinformation, inte minst frånvaron av texter vars enda verkliga syfte är att göra myndigheten juridiskt ”untouchable”.
  • Den smarta inkluderingen av nyheter, tal, ministerlistor med mera där detta är tillgängligt men inte i vägen.

Detta är två fyrar i horisonten värda att sätta kurs mot. Att regeringen.se, och stora delar av den svenska myndighetsnärvaron på nätet, har långt att segla är så uppenbart att jag nästan inte vill påpeka det.