Jag har länge påpekat att den största risken med professionell bloggning är att det blir en tidslukare av oanade mått. Ändå handlar farhågor och frågor nästan alltid om bloggandets juridiska aspekter. Vågar vi? Vad riskerar vi?
Tidningen Out-Law, som publiceras av den internationella affärsjuridiska byrån Pinsent Masons, diskuterar frågan i ledaren ”Corporate blogs are a liability”. Det är intressant och lärorikt. Kanske skrämmer det en del men notera att redaktören i grunden är positiv till företagsbloggar.
Businesses have always trusted their staff to communicate with customers. Corporate blogging is just another channel for communication. What matters is that, if employers embrace it, they must do so with their eyes wide open.
Good blogs bring out a personality. They need spontaneity and oxygen, not censorship – which means keeping legal and marketing departments at arm’s length. That is possible, despite the risks.
Risker
- Förtal: Medarbetare kan oanandes sprida rykten och skvaller. Kommentarer från utomstående likaså.
- Negativ PR: En kritisk kommentar om det egna företaget kan väcka uppmärksamhet både internt och externt.
- Brott mot upphovsrätt och varumärkesskydd: På webben är klipp-och-klistra barnsligt enkelt.
- Avtalsfrågor: Vad betyder det att i en diskussion på bloggen med en kund komma överens om något? Är det ett avtal utan det finstilta?
- Trakasserier: Ett missriktat skämt kan uppfattas som oacceptabla anspelningar av sexuell eller etnisk karaktär, exempelvis, och leda till stämningar.
Särskilt den sista punkten känns ganska anglosaxisk men åtminstone de första tre är relevanta i alla juridiska system.
Lösningen – en policy…
Det är säkert mer än jag som ryggar inför tanken på ännu fler dokument och riktlinjer. Men om företagsbloggar ska användas brett är en bloggpolicy en god idé. Gör det bara inte svårare än det är.
Keep it simple and make sure people know about it. Set out the rules: when they can blog, what they can say, what they shouldn’t say, what happens if they break the rules.
Här finns det många exempel att lära av. IBM, Hill & Knowlton, Yahoo (pdf) och Sun är bra platser att starta på. På närmare håll finns Arlas riktlinjer att läsa liksom en del artiklar i ämnet.
Hitta rätt bloggare
Out-Law kommer fram till att juridiken är en överkomlig fråga som inte ens är ny. Du har i ditt företag alltid haft människor som kommunicerat med kunder, leverantörer, media och så vidare. Måhända har du trott att informations- och marknadsavdelningarna kontrollerat budskapen men det har alltid varit en illusion, mer eller mindre.
Men vi ska inte underskatta den kunskap som krävs för att blogga väl. Alla kan helt enkelt inte skriva. Gerry McGovern konstaterade häromåret samma sak.
I have often found that the people who have most time to write have least to say, and the people who have most to say don’t have enough time to write it. Thus, the real expertise within the organization lays hidden, as you get drowned in trivia.
Så ta de juridiska frågorna på allvar. Men var lika seriös i urvalet av vem som ska blogga. Och kom ihåg att den personliga drivkraften är viktigare än i någon annan kanal.
Uppdatering: Relaterat (nästan) är artikeln How to keep blogs from scaring the hell out of people som vill tona ned allt det där som många bloggevangelister talar om: öppenhet, samtal, högt i tak, personlighet. Författaren jobbar för Movable Type som vill sälja sitt bloggverktyg till så många som möjligt, det ska man komma ihåg. Men han har en poäng. Man måste inte gå hela vägen direkt. Samtidigt kanske det inte är någon idé att starta en blogg om allt det bloggen står för är ointressant.
