Sociala nätverk gör människor mer effektiva på jobbet. Det anser i varje fall 65 procent av dem som har tillgång till sociala nätverksmöjligheter. 46 procent säger att de blivit mer kreativa och fått nya idéer personligen. Det visar en undersökning bland europeiska företag från AT&T.

De fem vanligaste sociala nätverkslösningarna är dessa.

  1. Företagens egna samarbetsrum på intranätet (39%)
  2. Interna forum inom företaget (20%)
  3. Företagsproducerat videoinnehåll som delas på intranätet (16%)
  4. Webbens sociala nätverk som LinkedIn, Facebook etc. (15%)
  5. Externa samarbetssajter och interna företagsbloggar (båda 11%)

Äntligen data från Europa alltså, och inte USA. Tyvärr är inte Sverige med. Men resultaten ställer en del fördomar på huvudet. Det visar sig exempelvis att användningen är mer utbredd i Tyskland än i Storbritannien (mina egna fördomar skulle fått mig att gissa tvärtom).

Glöm att unga per definition är mer öppna

Neville Hobson har fler resultat ur undersökningen och det visar sig, återigen, att etablerade sanningar bör ifrågasättas, vilket jag gjort tidigare.

More of those aged 18-34 think there are negatives about social networking in the workplace, compared to those aged 55+

Och inte bara är yngre mer negativa. En högre andel av dem tycker att sociala möjligheter distraherar på jobbet. Däremot är de snäppet mindre rädda för informationsläckor än äldre åldergrupper.

Läckor är dock en reell risk. 24 procent av de tillfrågade har upplevt läckor som en följd av att information publicerats på interna eller externa nätverkssajter.

Att MSN-generationen inte ställer sig upp och klappar händerna är positivt. Det är bra att ifrågasätta. Men det är en tankeväckare. Den som tror att mer utbyte och delning kommer att gynna affärerna/verksamheten kan inte bara sitta och vänta på en generationsväxling. Det krävs mer.

Stämmer resultaten? Kanske inte så viktigt.

Vid en första anblick är det höga andelar som både provat och är positiva. Jag tror att vi ska komma ihåg två saker.

  1. De traditionella samarbetsrummen på intranät är medräknade. Dessa är faktiskt ganska vanliga.
  2. Medan vissa företag är väldigt aktiva, är andra helt avvaktande. Med så stora skillnader ger det givetvis stort utslag vilka företag man når människor från.

De exakta nivåerna är inte heller så betydelsefulla, tycker jag. Även om de vore hälften så höga är det nivåer nog för att understryka behovet av att fundera, testa och hitta sin egen lösning. På alla företag.

I sammanhanget bjuder CIO på några snabba tips för hur man kommer igång med kunskapsdelning internt.

  • Visa värdet för enskilde — vinsten av att vara med ska vara större än kostnaden, helt enkelt.
  • Håll det verkligt, bygg upp delningen runt kritiska områden för verksamheten.
  • Börja med entusiasterna.
  • Övertyga dem som kan påverka andra.
  • Gör det enkelt. Så enkelt att vem som helst kan klara av det.
  • Utse, eller anställ, en ansvarig som driver kunskapsdelningen framåt.
  • Berätta historier om människors erfarenheter.
  • Ge dem som bidrar erkännande.
  • Allt ska inte vara på nätet — se till att människor träffas och delar med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.

2 kommentarer

  1. Effektivitetsbegreppet är lite knepigt, tycker jag. Ur vems synvinkel? Det som den enskilde medarbetaren upplever som effektivt kanske inte alls stämmer med arbetsgivarens definition. Här tror jag man behöver lufta sina förväntningar och tankar inom organisationen på både affärs- och utförandenivå.

    Hur mäter man effektivitet just inom den egna verksamheten? Hur balanserar man kraven på individens kreativitet och samarbetsbehov med affärsverksamhetens krav på lönsamhet, nytta eller vad det nu kan vara för mått som är relevanta för ledningen?

    Nu tror jag personligen att det inte alls behöver ligga en konflikt i medarbetarens och ledningens definition av värdeskapande arbetssätt, men jag tror man behöver diskutera saken ur flera olika synvinklar inom organisationen innan det BLIR en konflikt.

    Gilla

  2. Intressant iakttagelse, Tomas. Jag håller med dig. Effektivitet måste definieras generellt för till exempel intranät. Dessutom måste företag försöka fånga det effektivitet förhoppningsvis leder till ytterst, det vill säga högre kvalitet (när tid och andra resurser kan användas smartare).

    Så det är inte lätt – men det är rätt väg att börja diskutera sociala medier också i termer av effektivitet.

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.