Mobiler oroar militärer

Mobiler som tar bilder och spelar in ljud, digitalkameror, trådlös kommunikation – allt detta gör inte bara livet lättare för stressade affärsmän, det är kommunikationsverktyg som t.o.m. militären har svårt att hantera. Extrema situationer (som kriget i Irak) driver på användning av teknik, det vet vi. Frågan är om vi ser en början på hur dessa verktyg blir betydande i t.ex. internkommunikation? När blir det vanligt att medarbetare spelar in en snutt från ett möte, tar en bild med mobilen och publicerar på intranätet? Tekniken finns. Intranäten skulle bli mer engagerande och mindre dominerade av ledningens information.

Äras den som äras bör

Äntligen. Jag har med stigande förvåning följt nyhetsrapporteringen om Ericssons framgångar på marknaden (exempel). Inte för framgångarna i sig, utan för tendensen att lyfta fram Carl-Henrik Svanberg. Han är säkert en strålande företagsledare, men miljardaffärer som trillar in nu har han inte bidragit särskilt mycket till. Det handlar givetvis om långa förhandlingar, och framförallt långa kundrelationer. Detta noterar också Dagens Industri i en intervju med Kurt Hellström, som rimligen är den företagsledare som ligger bakom Ericssons vändning – i den mån man alls kan prata om ledare som vänder företag.

Guillou och Kotler båda marknadsledare

Jan Guillou har något gemensamt med Philip Kotler. Och med Danderyds sjukhus. De har blivit utsedda till årets marknadsledare av en grupp inom Marknadsföreningen i Stockholm.

Mest intressant är egentligen gruppen som utser pristagarna. De utser ”marknadsledare” eftersom de anser sig vara ”marknadsledare” själva – och med i gänget får den vara som två andra ”marknadsledare” rekommenderar.

Själv väljer jag att lita till lite grundläggande ekonomisk insikt. Marknadsledande är den som genom målgruppens attityder lyckas bäst på marknaden.

Inget socialt ansvar om vinsten uteblir

CSR – Corporate Social Responsibility – har varit i fokus ett bra tag nu, med Skandias Idéer för livet som det kanske mest kända svenska exemplet. Men SustainAbility, den första internationella affärskonsulten med hållbar utveckling som nisch, kommer inom kort med en rapport som kan skaka om storföretagens sociala initiativ.

De tjänar nämligen inte pengar på sitt engagemang.

John Elkington på SustainAbility tror att det måste till en förändring, snabbt. Annars kommer CSR att bli en god idé som inte fungerade. Han nämner bland annat att rätt människor måste arbeta på företagens CSR-avdelningar – de som kan skapa nya affärsmodeller och styra produktionen. Utan dem blir CSR bara snack.

Historien upprepar sig – först webben, nu bloggar

Microsoft och Bill Gates börjar prata om bloggar som ett verktyg för att göra affärer. Detta har fått flera bedömare, bl.a. Micro Persuasion, att göra jämförelser med när Microsoft bestämde sig för att satsa på internet och slå ut Netscape.
Jämförelsen är intressant, men allt för snäv.

Likheterna mellan webbens intåg och bloggarnas nuläge är många fler. Här en personlig lista med likheter:

  • Entusiasterna: Bloggarna drivs av tekniker, journalister, bibliotekarier. Ledningarna har inte fattat än vad det handlar om – varken att man behöver bevaka bloggar eller t.o.m. skaffa en egen. Känns det igen från webben 1994-1995?
  • Navelskådandet: Bloggar handlar om tusen olika saker. Men mest handlar bloggar om bloggar (som denna just nu). Den som var på nätet 1994 kommer ihåg att webbsidorna då till stor del handlade om, just det, webben.
  • Enkelheten: Webben skulle bli en demokratisk revolution, eller åtminstone ett sätt för fler att göra sig hörda. Det var ju så enkelt att publicera. Till viss del fungerade det men inte blev det någon dramatisk omfördelning av makten över ordet. Bloggar, däremot…
  • Idealismen: Det sägs att man inte kan tjäna pengar på bloggar. De bygger på den personliga rösten, den enskildes engagemang. ”Organisationer kan inte stå bakom en riktig blogg” läste jag i en definition av bloggar nyligen. Den minnesgode känner igen resonemanget från webben och kan jämföra med vad Google väntas bli värt på börsen inom kort.
  • Den lysande föreläsaren Troed Troedsson på Paradigmmäklarna har sagt att man aldrig ska försöka förutspå framtiden i skrift. Det blir ju alltid fel men det kan bara bevisas om man skrivit ned det. Jag tar ändå chansen: Inom tre år är bloggar inskrivna i alla större organisationers kommunikationsplaner, och nånstans därute finns det folk som lever gott på intäkter i bloggarnas kölvatten.