1 kommentar på “Inkludera innehåll från början i projektet – på riktigt”

Inkludera innehåll från början i projektet – på riktigt

Alla säger det. Sajten ska utgå från innehållet. Hur sajten ser ut, känns, fungerar… allt hänger på innehållet. Ändå lever ”lorem ipsum” kvar (jo, faktiskt). Det är dags att hitta en utvecklingsmodell som verkligen inkluderar innehåll från början.

Mina nätverkskollegor på Sabel Online i Holland har arbetat med att förbättra utvecklingsmodellen för både webbplatser och intranät. Syftet är givet, lösningen är inte särskilt svår egentligen. Utmaningen är att göra det. Och den ställer frågor om redaktionella modeller och publiceringsorganisationer. Jag tror att detta är ytterligare ett argument för en mer — om än inte helt — centraliserad produktion av innehåll.

  • Define the content strategy at the start of the project, based upon user research and task analysis, in the strategy phase.
  • Set out content requirements early on, right after functional and technical requirements are determined, also in the Scope phase.
  • Create content outlines – in other words the message that we want to send, the rough amount of words or photos and so on, and sometimes even high-level copy – after having determined navigation design, and prior to composition design, in the Structure phase.
  • Create the actual content alongside interaction design, art direction/web design and frontend development during both the Skeleton phase as well the various sprints (Surface phase).
3 kommentarer på “Mindre är bättre än mer – du måste välja bort”

Mindre är bättre än mer – du måste välja bort

Alla bra sajter vill hjälpa besökarna bäst med det de behöver mest. Att göra det kan kräva alla dina internpolitiska talanger. Och ändå… det räcker inte. Det lägre prioriterade måste dessutom bort.

Principen är enkel. Du vet eller tar reda på vad dina besökare kommer till dig för. Det är alltid, för alla sajter, ett begränsat antal behov som är klart störst. Dessa behov försöker du möta genom att tilltala dem där människor tittar först (enkelt uttryckt, så långt upp till vänster som möjligt).

Enkelt, som sagt. Eller? Ja, för det första är det fortfarande många som inte insett att besökaren kommer till oss av en anledning. Därför försöker de lägga grejer de själva vill ha ut på de bästa ställena (tänk nyheter). Det kan verka logiskt men får förstås effekten att besökaren möts av något hon inte vill ha — och hon får därmed en sämre sajt, en sajt som inte minst upplevs som ”svår att hitta på”.

I bästa fall vinner du den diskussionen. Men det blir, tycker jag, allt tydligare att även där vi lyckas prioritera misslyckas vi om vi inte samtidigt prioriterar bort.

Jag genomför just nu effektivitetstester på ett intranät. De som testar ska i ett scenario beställa ett antal broschyrer som de ska ha med sig till en mässa. De första klicken är ok och nästan alla fixar dem snabbt och utan tvekan. Sen kommer de till en sida där länken in i beställningstjänsten lagts på ett prioriterat sätt. Överst på sidan, fet stil, eget stycke. Går inte att missa. Fast det är precis vad många gör.

De börjar kolla texten under länken, de klickar på en länkad fil, de scrollar upp och ner, funderar, försöker avgöra vad rätt väg är. Ingen av dem behöver något annat än beställningstjänsten. Men själva utbudet av information döljer lösningen. Exemplet är inte unikt. Motsvarande beteende ser jag hela tiden i användningstester.

Det handlar inte om att man inte ser skogen för alla träd. Det handlar om att man inte ser den där tallen man ska klättra upp i eftersom den är omringad av andra träd. Och vi måste våga ta fram röjsågen.

2 kommentarer på “Rätt prioriterade behov avgörande för rätt design”

Rätt prioriterade behov avgörande för rätt design

Alla sajter möter toppbehov — uppgifter som besökaren, vare sig det är en kund eller en medarbetare, rankar mycket högre än sajtens innehåll i stort. Med insikten om vilka behov det är kan du skapa en sajt som ger precis rätt service. Låt toppbehoven styra designen.

Först en disclaimer: Jag skriver här delvis om den metod för behovsanalys och sajtutveckling som jag arbetar med. Artiklarna jag refererar till kommer från kollegor inom Customer Carewords. Det är smarta typer, så läs gärna!

Att ”fokusera på målgruppen” är ett av de mest utspädda uttryck vi har. Alla som jobbar med webb- och intranätutveckling har sagt det. Alla har sedan byggt sajter som antingen inte prioriterar alls eller faktiskt prioriterar den högljudda chefens behov högst.

De senaste åren har dock inneburit en förändring. Många organisationer har gjort gedigen research inför sajtrenoveringsprojekt. Allt fler är genuint och detaljerat intresserade av vad besökarna förväntar sig, av varför de alls kommer till sajten (hint: inte för att kolla på coola bildväxlaren…). Allt fler bygger behovsstyrda sajter.

Behovsdesign gör skillnad

Netlife Reasearch har gjort tusentals tester och drar en lika tydlig som enkel slutsats:

Erfaringene fra brukertestene forteller oss at prioriterte sider som fokuserer på å løse bruksoppgaver fungerer godt.

Så här långt hänger vi alla med, teoretiskt. Men vad betyder det då? Det Netlife har gjort — med framgång — drar slutsatserna till sin spets: När vi vet vilka 3-4 huvudanledningar folk har för att komma, behöver vi inte ens ”störa” dem med en traditionell meny. I artikeln finns några exempel på hur menyn tagits bort eller dolts. Hos Kreftforeningen finns den med, men lägre prioriterad än huvuduppgiften.

Poängen är tydlig. Det handlar inte om att en meny alltid är fel. Men det är alltid rätt att skapa en sajt som stödjer toppbehoven med så få störningsmoment som möjligt. Hur det kan se ut för en mycket komplex organisation tycker jag att Liverpool City Council erbjuder ett lysande exempel på.

Toppbehoven styr även mobilt

Många frågor är fortfarande olösta när vi flyttar fokus till mobilt. Kan vi ens definiera mobilt? Är lite kvällssurfande framför TVn med din iPhone ”mobilt”? Du är ju knappast på språng. Därmed kan vi inte heller, åtminstone inte enkelt, säga hur vi bäst ska bygga en mobil sajt. Räcker det med responsiv design eller ska vi ha ett mobilspecifikt urval? Eller kanske det mest specifika av allt, appar för väl avgränsade behov?

Christiaan Lustig från Sabel i Holland tog nyligen sig an dessa frågeställningar i The case for responsive web content: it’s all about the users. Det är en litteraturgenomgång nästan värdig en akademisk uppsats men välskriven och intressant. Funderar du på mobilfrågan rekommenderar jag läsning. Jag nöjer mig dock med slutcitatet. Du känner igen budskapet. Den djupa behovsinsikten styr och gör skillnad.

I suggest our default assumption should be that content should be accessible and well formatted on all platforms. […] Some use cases may be more popular for mobile than for desktop […] and the priority and presentation of content should reflect that. For your university or bank, yes, optimise the experience for the use cases you mention. Prioritise those tasks.

 

12 kommentarer på “Dumpa bildväxlaren på startsidan”

Dumpa bildväxlaren på startsidan

Äntligen får jag stöd för att säga något jag länge velat säga — den där bildväxlaren (sliding banner) på startsidan som är så cool, som ”alla” har…? Den är trams. Ta bort den direkt.

Vi borde lärt oss. Våra besökare vill ju ha kontroll, de vill inte att saker händer utan att de initierat det. Besökarna är skeptiska mot allt som liknar reklam. De vet varför de kommer till oss och allt som inte leder dem närmare detta är i vägen.

Detta kan vi. Ändå har bild- (eller snarare innehålls-)växlare spridit sig som en löpeld på våra startsidor. Kommuner har dem, statliga institutioner och företag. Det går knappt att hitta ett kommersiellt WordPress-tema utan dem.

Beantin dissekerar och avfärdar mycket noggrant trenden. Han har flera argument men jag tycker att det räcker med två. Det första är rent logiskt: en jättegrej överst på sidan trycker ned sajtens verkliga innehåll. Och det är ju dumt… Det andra argumentet är lika logiskt men dessutom visuellt. Bilden, ur en eyetracking-undersökning, säger allt. Innehållsväxlaren är webbdesignens motsvarighet till någon som skriker så högt att den inte hörs.

Heatmap
That big sliding banner? Yeah, it’s rubbish

Webbinnehåll inte alltid rätt svar

Det påstås att vi numera skapar lika mycket innehåll på två dagar som det tog mänskligheten att producera från tidens början fram till 2003. Sett ur det perspektivet är det befogat att fråga sig: Behöver vi verkligen mer innehåll på våra sajter?

Svaret på frågan är enkelt. Jag är övertygad om att i stort sett alla sajter skulle må bra av att bli mindre. Det är med sajterna som med midjemåtten här i västvärlden.

Ändå producerar vi mer och mer. Och ännu mer. Och vi producerar långt mer än vi tar bort.

I en essä skriver Christopher Butler om problemet. Texten är lång… nästan ironiskt lång givet ämnet, men jag lovar att den är läsvärd. Den har förstås många dimensioner men den nyktra insikten att mer innehåll inte alltid är rätt kan vara vägen till framgång för just din sajt.

There are, in fact, plenty of instances in which the written content model is undeniably inadequate. With a few exceptions, most consumer products are not easily marketed with much text. Typically, consumers prefer to let products “speak for themselves” both in usage and in researching their performance in reviews — which, of course, are found in abundant supply on the Web — rather than defer to what the maker has to say about their wares. In most cases, our aversion to being sold to is so strong that we struggle to believe the seller even when we believe in the value of their product!

Vägledning till bättre webbplatser

Under sommaren har slutligen den nya Vägledningen för webbutveckling blivit klar. Den riktar sig till dig som webbansvarig eller webbredaktör i offentlig sektor men är lika relevant oavsett vilken sajt du arbetar med.

Som tidigare — i föregångaren 24-timmarsvägledningen — är tillgänglighet på webben ett centralt tema men rekommendationerna är bra också för den som inte brinner för tillgänglighet i mer traditionell mening. Brinner du för att göra livet så lätt som möjligt för alla som ger dig några minuter av sin tid, har du tips att hämta.

Det finns många bra skrivtips (helt i linje med Webbredaktörens handbok). I avsnittet om behovsanalys nämner vägledningen den metodsvit för användarcentrerad utveckling som jag ansvarar för i Sverige.

Vägledning för webbutveckling

4 kommentarer på “Prata aldrig om innehåll med ledningen”

Prata aldrig om innehåll med ledningen

Gerry McGovern trampar på många ömma tår i sin senaste artikel: ”If you want to get paid more, don’t talk about content. If you want more respect, don’t talk about content.”

Med en röststark skara människor som kallar sig ”content strategists” är det klart att artikeln Is there such a thing as content strategy? skapar lite rabalder i den bubbla som är den globala diskussionen om webbinnehåll. Min vän och kollega Gerry spetsar som alltid argumenten.

I believe in the power of web content, particularly words. I have spent my career of nearly 18 years encouraging organizations to take content seriously. And what’s the most important thing I’ve learned? Don’t talk about content.

Diskussionen kan du kolla i originalartikeln och om du orkar söka på Twitter. Du kan utan tvekan fundera på om inte Gerry övertolkar ordet ”strategi” i sig (det tycker jag). Men poängen är glasklar.

To me the essence of strategy on the web is customer centricity. The Web is about the rise of customer power. Social media is just one example of that. Is the organization truly going to focus on and organize around the customer? That’s the key strategic question.

Bra konkluderat Gerry. Om det kostade någon en tånagel i svagt blå nyans så var det värt det.

Ingen bryr sig lika mycket om din sajt som du

En av Norges bästa webbyråer drar generella slutsatser av de 4.000 användartester de gjort genom åren. Lika självklara som de må vara, lika viktiga är de att komma ihåg.

Om du någonsin gjort tester — och det har du väl? — vet du att det går mycket fort att se mönster. 3-4 personer kan räcka för att du ska upptäcka ett problem som är genomgående på din webbplats eller ditt intranät. 10 personer ger dig ett stabilt underlag för att göra förändringar.

Med 4.000 tester finns det alltså en rejäl erfarenhetsbank att ösa ur. Netlife Researchs slutsats av alla dessa tester känner du igen, tror jag.

  • Användarna är mindre intresserade än du tror. De använder sajten mindre än du vill, ingen blir så trött på din sajt som du.
  • Användarna kan mindre än du tror.
  • Sajter styrs med magkänsla, inte efter verksamhetsmål.
  • Internpolitik dödar.
3 kommentarer på “Intuition och magkänsla kan leda dig fel”

Intuition och magkänsla kan leda dig fel

Förutfattade meningar och svårigheten att hantera stora mängder information. Det är två vanliga problem för den som ska fatta beslut, i alla sammanhang. För dig som sköter en stor sajt är problemet lika påtagligt som för vilken beslutsfattare som helst. Men du har också en bättre chans att göra rätt.

Tidningen Chef beskriver den doktorsavhandling som Arie Riabacke skrivit om beslutsfattande och forskaren själv säger:

Den mänskliga förmågan att fatta vettiga beslut är ganska begränsad. Vi har svårt att hantera stora mängder information och har känslomässiga hang-ups på vissa saker. Vi är människor, helt enkelt.

Jag kan inte låta bli att koppla detta till min egen värld, det vill säga utveckling av webb och intranät, även om avhandlingen handlar om beslutsfattande generellt. Diskrepansen blir så tydlig för oss.

  • Vi har till exempel i flera år vetat att intranätets absolut viktigaste uppgift är att erbjuda ett bra sätt att hitta och få kontakt med kollegor. Det är självklart inte allt ett intranät ska göra men det ska åtminstone göra just detta bra. Ändå är det klart vanligare att personsöket har avgörande brister än att det fungerar smärtfritt och enkelt.
  • Vi har länge vetat att högerkolumnen är svag — ändå lägger vi viktiga grejer där.
  • Vi vet att intranätet borde vara ett arbetsstöd och inte bara en informationskanal — ändå är sannolikheten stor att mycket av den tid som ägnas åt intranätet ägnas åt nyheterna.
  • Vi vet att kunder struntar i hur vi är organiserade — ändå tvingar vi dem igenom en organisatorisk navigation. (Nåja, här har många trots allt bytt strategi).

Du kan säkert komma på fler exempel. Varför det blivit så här vet jag givetvis inte bortsett från den allmänmänskliga oförmågan. Men jag vet att vi har bättre möjligheter än de flesta andra beslutsfattare att hitta rätt väg. Vilka behov människor har kan du ta reda på, kvantitativt och säkerställt. Vad som fungerar eller inte fungerar på en sida kan mäta, på ett otal olika sätt. Var tiden bör läggas kan du någorlunda enkelt göra en trovärdig beräkning på.

Den som sköter webb och intranät har eller kan skaffa sig fakta som andra beslutsfattare bara kan drömma om.

Sen måste vi ju också ta ut svängarna. Vi måste våga och testa. Men gör det på rätt nivå. Chansa inte på en cool, interaktiv lunchmeny med möjlighet att rejta och spara recept när folk sliter håret för att hitta rätt mallar. Använd i stället all din kreativitet och magkänsla för att skapa världens bästa mallservice.

Tipstack till Helen Bolander!

3 kommentarer på “En inblick i webbdesignen som löser dina problem”

En inblick i webbdesignen som löser dina problem

”Responsive web design” representerar ett viktigt strategibyte. En sajt för alla besökare — en sajt som anpassar sig efter vilken typ av läsare människor använder: dator, mobil, platta. Jyske Banks erfarenheter är en intressant plats att börja på för den som vill förstå vad denna nya webbdesign medför.

J. Boye beskriver bankens projekt och belyser också bra vad ”Responsive web design”, RWD, är. Med cirka två års historia som begrepp är det naturligtvis inte helt nytt men jag har bara det senaste halvåret märkt hur RWD snabbt blivit en allt mer given diskussion i förstudie- och utvecklingsprojekt — både för webbplatser och intranät.

Principen är enkel. Med utgångspunkt från en grunddesign ompositioneras och förändras en sidas element i takt med att fönsterstorleken ändras. Det innehåll som via datorn är i en högerkolumn kan på en mobil hamna nedanför en mittkolumn. Stora bilder minskas, och så vidare.

För dig som webbredaktör eller informationschef får detta direkta konsekvenser. Den uppenbara fördelen är att ni slipper fundera på och hantera i värsta fall flera separata sajter för olika apparater. Samtidigt ställer det krav. Där vi i många fall tidigare har kunnat komma undan med lite halvt genomförd prioritering (eftersom det ”syns bra om det ligger på förstasidan”) blir det nu en mycket spetsigare fråga: Vilken ska den exakta ordningen på startsidans kanske 12 element vara?

Exemplet med Jyske Bank är inte en komplett genomgång av den och andra frågor som dyker upp. Men om du inte stött på diskussionen tidigare är det en bra första inblick kring något som kommer att beröra dig.