RSS också internt för mer än nyheter

I anslutning till vad jag skrev om RSS för mer än nyheter: Glöm inte bort de interna användningsområdena. Patrik Kennedy ser fem övergripande skäl att använda RSS på och för jobbet.

  • Sammanställa många innehållskällor.
  • Hålla sig uppdaterad kring branschutvecklingen.
  • Enkelt att få ut företagsnyheter (jodå, RSS är bra för nyheter också).
  • Samarbete inom projektgrupper.
  • Synkronisera och återpublicera innehåll.

Gemensamma datorer för intranätet dålig idé

En av de segaste idéerna inom stora, producerande företag är att allmänna datorer på fabriksgolvet eller i fikarummet skulle vara ett sätt för produktionspersonalen att nå sitt intranät. Jag har aldrig sett det fungera annat än som teori.

Arbetssituationen gör att de 10 minuter som måhända faktiskt finns för att gå in på intranätet, hellre används till annat. Fullt förståeligt. James Robertson drar en slutsats som blir allt vanligare: Fjärråtkomst ger betydligt större chanser att medarbetarna loggar in.

Relaterat: Intranätet besökts hemifrån

Hyperlokal multimedia utmanar massmedier

Fast Company porträtterar Rob Curley, en nätentreprenör som skakar om traditionella dagstidningar genom sina medieprojekt på nätet. Det han insett kraften i – och förmår att genomföra – är hyperlokal, multimedial journalistik.

…his news and entertainment sites are sucking in audiences, advertisers, and revenue; they’re racking up national and international awards; and, most important, they’ve begun delivering profits.

Det han gör är vid en snabb anblick enkelt, nästan basalt. Han fokuserar på de ämnen som är mest intressanta i de samhällen hans sajter bevakar. Och bevakningen är väldigt djup.

”There’s no such thing as overkill.” On the bottomless Web, there’s always room for more detail, more depth. That, in essence, is the ”hyper” in hyper-local. With national and international news now practically a commodity online, the value of local and regional papers, he says, is in using the Web to cover not only ”big-J journalism” but also ”small-J journalism”–events that rarely make headlines but loom large in our everyday lives. ”We can’t out-CNN CNN. But we can make sure that no one out-Naples us.”

Det ironiska, som också artikeln noterar, är att detta egentligen är dagstidningarnas hemmaplan. Det var ju detta lokalbladet en gång tillförde. Redaktören som kände alla och visste allt.

I think newspapers lost their way and started focusing on big investigative stuff and forgot to cover the prom or 10-year-olds playing baseball.

Curley har nu börjat jobba på Washington Post, en tidning som med svenska mått mätt redan tidigare visat oväntat stor förståelse för webben. Antingen lovar det gott eller så har en föregångare slukats av traditionen.

RSS för mer än nyheter

RSS, prenumererat innehåll, fick sitt genombrott bland bloggar. Via massmediernas sajter har fler människor upptäckt fördelen med att snabbt och enkelt komponera sitt eget informationsflöde.

Text 100 Stockholm menar att användningsområdet borde vara större än nyheter och bloggar. Olle nämner bland annat handeln och tror att RSS kan bli ett inslag i marknadsföring och kundkommunikation.

Jag håller med. Många branscher kan skapa en värdefull kanal med RSS. För drygt ett år sedan uppmanade jag SMHI och Arbetsförmedlingen att tänka till. En snabb titt visar tyvärr att inget har hänt hos dem.

Vad skulle du helst få levererat till dig? Själv kan jag tänka mig detta innehåll:

  • I linje med Olles tanke: För mig relevanta förändringar i sortimentet hos den bokhandel jag gillar och den teknikleverantör jag använder.
  • Lunchmenyer från de restauranger jag brukar välja mellan.
  • Idrottsresultat från alla divisioner.
  • Trafikläget: Vägar, flyg och tåg utifrån mina resepreferenser.
  • TV-tablåer: En RSS-tjänst som dagligen går igenom alla kanaler och hittar all amerikansk action från 2002 och framåt skulle öka min TV-tittning. Jag tycks alltid upptäcka de filmer jag vill se strax efter att de börjat.
  • Driftsinformation: El, värme, telefoni, vatten, internetbank – allt jag är mer eller mindre beroende av för en normal vardag.

…och säkert mycket mer. Poängen är att vi börjar se en målgrupp vars främsta informationskälla är den egna aggregatorn av information. Den som vill bli läst gör bäst i att finnas med där.

Klockan är nu t.ex. 15.49. Jag har kollat mina RSS-flöden tre gånger hittills i dag men fortfarande inte hämtat posten. Och de som försökt nå mig via mejl löper stor risk att förbli osynliga tills jag någon gång mot slutet av veckan rensar mappen för skräppost. Om jag inte bara väljer ”Töm”.

Agent med rätt att skriva wiki

Lite pojkaktigt tycker jag att detta är spännande: De amerikanska underrättelsetjänsterna (16 stycken!) har en gemensam wiki där de delar information. Den bestod nyligen av 28 000 sidor och hade 3 600 användare. Självklart kan du läsa mer om Intellipedia, som den kallas, på Wikipedia.

Om man bortser från hemliga agentdrömmar instämmer jag i slutsatsen hos Portals and KM:

Past events have shown that the US intelligent community could use a lot of help coordinating its efforts. The same concept could work for any organization trying to get better coordination and collaboration.

57 miljoner bloggar, och fler därtill

Bloggsökmotorn Technorati presenterat regelbundet statistik över hur bloggandet utvecklas. Deras senaste siffror visar att det nu ”finns” 57 miljoner bloggar och att även om ökningstakten minskat något fördubblas antalet på cirka 8 månader.

Jag skriver ”finns” eftersom siffrorna av naturliga skäl missar många bloggar. Det mest uppenbara exemplet är interna bloggar – och de är den absolut vanligaste typen av företagsbloggar.

Webbvetenskap ska studera social webb

Mannen som började väva webben, Tim Berners-Lee, leder ett initiativ som går ut på att skapa den akademiska disciplinen ”Web Science”. MIT och University of Southampton är inblandade och det intressanta är det tydliga beteendevetenskapliga fokus projektet har. Det handlar kort sagt om den sociala webben.

Berners-Lee säger till BBC att utvecklingen är för viktig för att inte bli studerad noga.

What we’re saying is that it’s becoming so important that things like Wikipedia are being created, new business models are emerging and that it’s changing our lives so much that we have to have a science to understand this.

Men det handlar inte bara om att studera och följa vad som händer. Ambitionen är att påverka vart webben tar vägen.

It has to have features that it doesn’t have at the moment. These features should allow us to express the social properties of information which specify what it is, where its from and how trustworthy it is.

Vad för slags information vi har framför oss, var den kommer ifrån och hur trovärdig den är. Smaka på de tre aspekterna en stund. Den sociala webben har redan antydningar i denna riktning och det är förmodligen därför rätt tillfälle att samla ihop sig till en ”webbvetenskap” som primärt inte är teknisk.

Nästan alla unga online

Webbstatistik är kanske inte det roligaste att läsa men för en professionell webb krävs mycket grundkunskap. Tidigare i dag handlade det om antalet webbplatser. Nu kan vi notera att i åldrarna 12 till 16 år använder 95 procent internet. I den något yngre gruppen är internetanvändandet 28 procent, i princip en fördubbling på ett år.

Helt oproblematisk är givetvis inte utvecklingen. Men den är i huvudsak positiv och avigsidorna är det vi vuxna, i skolan och hemma, som måste lära barnen att hantera.

Nätsökning: Vi letar inte efter optimalt svar

I takt med att sökmotorerna blir allt viktigare för att göra sig hörd, blir det allt intressantare hur människor söker. En av de viktigaste, och mest ”skrämmande”, uppgifterna på sistone är den enorma skillnaden mellan att rankas högst och näst högst (22 % klick mot 6 % klick).

Kanske förklarar en slutsats vid Högskolan i Oslo delvis beteendet. Niels Pharo menar att sökandet är en konstant läroprocess – dessutom en process där vi inte ens försöker hitta det optimala svaret på vår fråga.

– Det vil si at brukerne ikke forsøker å få fullstendig oversikt over området, forklarer Pharo.

Dessuten tilpasser søkeren målsetninger til det vedkommende finner.

– Det er en dynamikk mellom de forventningene søkeren har til søket og det han eller hun er i stand til å finne, forteller Pharo.

”Good enough” som sökstrategi? Jag känner igen det från mig själv. Och det förklarar varför vi så ofta nöjer oss med den eller de första träffarna. Rimligen förstår de flesta att det kan finnas bra information längre ned men pragmatiskt nöjer vi oss med det omedelbara. Det är bra nog.

Tips från fosseng.info. Läs mer om sökmotoroptimering.

Bruset ökar – nu 100 miljoner sajter

En av de förutsättningar som jag poängterar när jag skriver och utbildar om skriva för webben är bruset. Hur vi publicerar i en miljö där konkurrensen är stenhård om människors uppmärksamhet.

Siffror från Netcraft understryker detta faktum: Det finns i dag 100 miljoner webbplatser (domäner med innehåll) varav nästan hälften är aktiva. 100 miljoner… Det är i det sammanhanget du ska göra dig hörd, även om helheten består av hundratusentals nischer av varierande storlek och komplexitet.