Redaktörskap mer än att skriva för webben

Jag har skrivit en artikel i juninumret av EpiServers nyhetsbrev som heter ”Redaktörskap mer än att skriva för webben”. Ingressen är denna:

Det är snart tio år sedan webbansvariga började inse att text på webben krävde deras engagemang. Insikten är i dag mer aktuell än någonsin. Med webb och intranät som prioriterade kanaler följer, just det, ännu mer text. Den kunskap vi skaffat under detta decennium är viktig och relevant. Samtidigt står det klart att bra webbplatser kräver mer av publicisterna än bara förmågan att skriva kort och enkelt.

Läs resten hos EpiServer. Där kan du också läsa lite mer om hur man skriver för sökmotorer i en artikel av Urban Lindstedt.

Skapa webbriktlinjer

Alla webbplatser med många redaktörer behöver ett gemensamt grunddokument för hur webbplatsen ska skötas. Hur skriver ni? Hur är informationen organiserad? Vilka publicistiska roller finns? Hur mycket får designen påverkas? …och så vidare.

Kärt barn har många namn och jag har sett dokumentet kallas riktlinjer, policy, stilguide, redaktörsmanual och mycket annat. Oavsett namnet är detta precis lika viktigt som att du väljer rätt publiceringssystem. Det är alltså en fundamental förutsättning för att ni ska lyckas.

pebbleRoad Studios gräver sig ner i ämnet och ger bra tips för vad du ska tänka på. Behöver du en bra resurs på svenska kan min Webbredaktörens ABC mycket väl vara en grund för organisationsspecifika riktlinjer.

Via Column Two 

1 kommentar på “Upprop till webbdesigners: Lär dig skriva”

Upprop till webbdesigners: Lär dig skriva

En webbdesigner bör inte bara vara designer. Inte när en mycket stor del av besökarens upplevelse är text. En bra designer måste också vara en god skribent.

Det är inte jag eller någon annan med redaktörsbakgrund som säger detta utan A List Apart. Det ger påståendet tyngd med tanke på denna webbplats tydliga inriktning på design och utveckling.

Författaren Derek Powazek delar upp resonemanget i två delar. Den första har jag länge försökt uppmärksamma webbansvariga på, nämligen alla de små texter som vi aldrig betraktar riktigt som text: Vad det står på sök-knappen, vilka svar formulär eller andra interaktiva tjänster ger, hur man hälsas välkommen som inloggad.

Små, små textsnuttar som är betydelsefulla för hur vi uppfattar en webbplats.

I say: It’s the writing. The friendliness comes from good old fashioned text.

Min rekommendation har varit att webbredaktörerna tar kontroll över även dessa texter – men visst, med designers som kan skriva är sannolikheten större att det verkligen blir genomtänkt. Att det alls blir gjort.

Dereks andra del går längre och vittnar om en viktig insikt. Design och text hör ihop. De tas emot som en helhet och måste skapas som en helhet. Därför, säger han, ska du be din webbdesigner att skriva en text. Om svaret är ”jag är ingen skribent” är det kanske dags att skaffa en ny designer…?

Design is about communication, and it takes more than pixels to communicate.

Kommunicera mångfald på webben

Det bästa sättet att kommunicera sin inställning till mångfald är genom en policy. Och det bästa sättet att sprida mångfaldspolicyn är att göra den synlig på sin webbplats.

Det är grundtanken bakom temat mångfald och webb på iaocblog. Temat innehåller bland annat 10 tips för att lyfta fram frågan liksom en undersökning av hur det ser ut på ett antal stora företagswebbplatser.

Naturligtvis är det med amerikanska förutsättningar iaocblog för sitt resonemang. Men diskussionen och tipsen är intressanta. Sen får vi överföra det själva till svenska förhållanden.

Ny vägledning ska ge bättre råd om innehåll

För svensk offentlig förvaltning finns det en webbvägledning som ska peka ut riktningen i frågor som användbarhet, tillgänglighet, verktyg och innehåll. Den nuvarande versionen, 2.0, kommer till hösten att ersättas.

Jag har följt utvecklingen sedan tanken på en gemensam vägledning för offentlig sektor föddes och aldrig riktigt imponerats av vad de säger om innehåll. Jag tror att de saknat skickliga kommunikatörer i projektet, helt enkelt.

Kul då att notera ett visst fokus på innehållsfrågor i arbetet med den nya versionen. En redaktör som läser den ska

  • se webben som en del av verksamheten
  • inse vilka nya krav som ställs på en förvaltningsorganisation (nya roller)
  • ha kunskap om hur viktigt innehållet på webbplatsen är och hur man skriver för webbmediet.
  • förstå betydelsen av utvärdering och uppföljning av webbplatsen

Fixar de detta har de gjort något bra.

Via 24timmarsbloggen.

2 kommentarer på “Googles kalender bra – men inte tillräckligt bra”

Googles kalender bra – men inte tillräckligt bra

Numera kan man ju i praktiken sköta hela sitt liv online via Google (mejla, blogga, hitta platser och så vidare). Det senaste tillskottet är Google Calendar.

Google Calendar

Naturligtvis väcker Google Calender uppmärksamhet. Det är ju Google. Men det är delvis befogat för den har många intressanta funktioner. Förutom att vara verkligt lättanvänd finns det möjligheter att dela kalendrar, prenumerera på uppdateringar och det går att importera från exempelvis Microsoft Outlook.

Forresters analytiker Charlene Li är begeistrad.

…Google Calendar is potentially the answer to our scheduling prayers.

Även svenska Internetworld är inne på samma banor.

Googles kalendertjänst kan bli en farlig konkurrent för Microsofts e-post och kalenderprogram Outlook.

På just denna punkt är jag dock tveksam än så länge. Visserligen går det som sagt att importera och exportera från andra kalendrar. Men såvitt jag förstår finns det ingen lösning för automatisk synkronisering. Tills jag är uppkopplad alltid – på flyget, i bilen, på en strand i Karibien – kommer ingen kalender på nätet att kunna ersätta min Outlook.

Alltså skulle jag, och många med mig, behöva en tjänst som utan manuella insatser tar data från min dator och synkroniserar med en webbtjänst som jag sedan kan dela med andra.

Det går säkert att göra. Frågan är bara om inte lösningen ligger hos Microsoft snarare än Google. Microsoft är trots allt mycket närmare min kärnapplikation för kalenderuppgifter.

2 kommentarer på “Google ger oss tråkiga rubriker”

Google ger oss tråkiga rubriker

I takt med att sökmotorerna och särskilt Google blir allt viktigare påverkas vi som skribenter. New York Times skriver i This Boring Headline is Written for Google om utvecklingen.

…software bots are not your ordinary readers: They are blazingly fast yet numbingly literal-minded. There are no algorithms for wit, irony, humor or stylish writing. The software is a logical, sequential, left-brain reader, while humans are often right brain.

De har en poäng. Kanske blir det lite tråkigare – särskilt i den anglosaxiska tidningskulturen som har ett rubriksättande vi aldrig kommit i närheten av i Sverige. Men det finns väldigt få genvägar. Rubriken är en av de absolut viktigaste texterna på en sida för sökmotorns rankning. Vill du lyckas med en sida i Google måste de ord människor söker efter finns med i rubriken.

Samtidigt får inte jakten på sökmotorrankning bli kompromisslös. Det är trots allt bara halva jobbet gjort när någon hittar dig i en sökmotor. Väl hos dig ska de läsa och agera också. Vissa nyhetssajter har därför börjat arbeta med två olika rubriker för en artikel.

One headline, often on the first Web page, is clever, meant to attract human readers. Then, one click to a second Web page, a more quotidian, factual headline appears with the article itself. The popular BBC News Web site does this routinely on longer articles.

En lösning värd att testa också på andra typer av webbplatser, tycker jag.

Glöm inte grunderna – gör det läsbart

I tider när det är lätt att fascineras av allt nytt och kul som händer på nätet får vi inte glömma grunderna för bra webbkommunikation.

Sedan år 2000 har jag lett kurser om att ”Skriva för webben” och pratat inte minst om att redigera för överskådlighet. Ibland undrar jag om det fortfarande är relevant och aktuellt. Vet folk inte detta numera?

Svaret är nej. Alla vet inte detta.

Crawford Kilian dissekerar en ledare från The Guardian på nätet och konstaterar att de gör den i stort sett oläsbar. Att det är just The Guardian är en ganska bitter ironi eftersom de annars tillhör de bästa på internets nya användningar.

Som Kilian säger:

…if anything is worth publishing online, it’s worth publishing properly…

E-posten ersätts av andra samarbetsformer

E-posten är på väg att döda sig själv. Principen/tekniken är så enkel att (miss)bruka och svår att kontrollera att e-posten helt enkelt svämmar över. En beräkning säger att andelen ”riktiga” brev, sådana som inte är spam, kommer att sjunka från 12 procent till 8 procent i år. Du känner säkert igen det från din egen inbox.

Nu har visserligen e-posten varit hotad förr. Men denna gång finns det alternativ. BusinessWeek berättar hur företag som Walt Disney, Eastman Kodak, Yahoo, Dresdner Kleinwort Wasserstein och även den amerikanska militären kastar ut mejlen som samarbetsverktyg.

Bloggar finns givetvis med i den nya arsenalen men underskatta inte wikis eller snabbmeddelanden. Kombinationen av dessa, inte minst, kan vara verkligt kraftfull.

Och den som tror att kommande generationer på arbetsplatserna ska vara så ”elektroniska” att e-post är det enda som gäller kan tänka om.

In the long run, perhaps the biggest death knell for e-mail is the anthropological shift occurring among tomorrow’s captains of industry, the text-messaging Netgens (16-to-24-year-olds), for whom e-mail is so ”ovr,” ”dn,” ”w/e (over, done, whatever).”

Musslorna beskjutas! Va!?

Kan inte undanhålla dig denna helt vansinniga receptsamling (tack för tipset Örjan):

I vet inte varför jag ger dig denna recipe. Det är strängt ett Pacific Northwest luxury objekt, och musslan är passande knappt. Den bryter min hjärta.
Musslorna beskjutas, och därefter muddrat i mjöl som kryddades med a, bet av salt och pepprar. Steka dessa i en blandning av olivolja, och smör, över medel värmer, roterande en gång, tills de är mycket lätt bruna. Detta bör ta omkring 4 eller 5 minuter till en sida. I Seattle/Tacoma folk, som overcook rakknivmusslor, sätts i arrest. Och de har INGET att riskera av vädjan!

Om du nånsin funderarat på automatiskt översättning av dina webbsidor, tänk igen…