Att skriva för webben är i dag en vardaglig och spridd arbetsuppgift. Men det kräver kunskap. Den som ansvarar för ett fåtal sidor måste förstå grunderna för webbpublicering. Den som är webbredaktör för ett helt intranät eller en stor webbplats måste veta hur innehållet levererar maximal nytta. Jag hjälper er med rådgivning och utbildning i att skriva för webben.
Överdriv inte. Gör aldrig, aldrig misstaget att låta viktig information se ut som annonser.
Så kan man sammanfatta en fallstudie som Jakob Nielsen presenterar.
Putting the answer to a typical user’s main question in big red type at the top of your homepage would guarantee high usability, right? Wrong — at least for the U.S. Census Bureau’s homepage, where 86% of users failed to find the country’s current population when it was presented in large red numbers.
Fakta övertygar. Detaljer skapar trovärdighet. Konkretion lockar. Därför är förmågan att vara konkret det enskilt viktigaste tipset om att skriva för webben som du kan få.
Copyblogger funderar kring det äldsta och ändå mest relevanta tipset för bra webbtexter. Jag har ändrat mycket i mina skrivkurser genom åren men just denna insikt är tidlös.
”Performance statistics and exact details are ideal examples of specificity in case studies, headlines and testimonials. They draw your eye, create curiosity, produce an aura of authenticity, and show attention to detail. For most people, specifics equate to cold hard facts, while general statements and “guesstimates” can damage credibility.”
Självklart finns det situationer där du inte kan nämna några detaljer. Copyblogger ger exempel på det också. Men kom ihåg — den risk du löper i vardagen är inte att bli för specifik. Det är att du blir otydlig.
Vi litar mer på andra än på dig när vi ska bedöma hur bra du är. Enkelt, mänskligt och därför viktigt inte minst på din webbplats. Copyblogger ger oss fem tips för hur du ska lyfta fram andra kunder.
En underskattad fråga du som webbredaktör borde ställa dig. Ofta. Hur känner människor sig när de läst din text?
Snabbt tips för dig som webbredaktör från Copyblogger: Din rubrik kan göra en massa saker. Men den säljer inte. Den har ett överordnat syfte och det är att vara en stoppskylt.
Focus all your headline-writing efforts on getting the readers attention and holding it. The remainder of your copy should do the rest and get the reader to take the desired action, but only if they actually read!
Don’t overburden your headline, just let it get on with the job it was meant to do.
Citatet är en av de bästa metoderna för att skapa läsvärda texter. Kom ihåg att den som citeras måste säga något unikt för just den personen och, snälla, radera allt om hur ”spännande” eller ”utmanande” den citerade tycker att livet är.
I dessa tider har kommunikation som pressmeddelanden och artiklar fått konkurrens av mer autentiska röster. Folk som skriver själv — och det är bara positivt. Men det ersätter inte behovet av traditionella företagstexter. Det finns ju saker som det faktiskt bör vara en officiell avsändare för.
För att dessa texter inte ska bli urtråkiga är intervjuer helt nödvändiga. Allt för ofta blir dock citaten urvattnade, meningslösa och intetsägande. Word Wise ger 5 bra tips för bättre citat.
So if admitting to being excited or thrilled or honored is the only thing you can think of for a spokesperson to say, better he should say nothing. Sometimes silence is golden.
Man blir nästan nostalgisk. Kommer du ihåg den förlöjligade ”broschyrsajten”? Det invektiv vi kastade efter sajter vars enda innehåll var just en pdf av det senaste broschyrutskicket? Håll i dig. Den kommer tillbaka.
Nu är det inte så illa som det låter. Broschyrsajten var och är en dålig idé. Men i The Beauty of One Page Designs gör Fast Company en intressant iakttagelse:
…over the past year one page designs have been making a comeback and for a good reason.
With so much competition on the web it can be difficult to even get people to come to your site and when they do often times they might not get the message you are trying to tell them because it is locked behind 3 pages of links.
Men håll fingrarna ifrån pdf-utskriften. Den avgörande skillnaden är att nu handlar det om bra webb, inte bara elektronisk distribution av dokument. Och deras iakttagelse bygger egentligen på en slutsats jag och andra predikat länge.
The key to this type of design is being able to throw out most of the information that you would usually try to include on a site and simply get right to the point.
Grundtanken är alltså enkel. Gå rakt på sak. Koncentrera dig på det viktigaste för besökaren. På den sida de kommer till har du deras uppmärksamhet — vi måste inte alltid locka dem vidare utan kan berätta det vi vill direkt.
Sen vet vi alla att det finns miljontals sajter vars framgång bygger på just smart länkning men det ena utesluter inte det andra. Rätt kommunikation vid rätt tillfälle.
Nog är det högkonjunktur, alltid. Har haft ett antal vansinniga veckor med hur mycket intressant som helst att göra. På väg att få grepp om verkligheten igen kommer här några grejer som fångade min blick vid en snabb genomläsning av alla prenumerationer. En påse blandat följer.
Poynter Institutets återkommande undersökningar av hur vi läser på webben är en guldgruva för den webbredaktör som vill förstå hur text och bild kan presenteras bättre på nätet. Om några veckor får vi reda på vad Eyetrack 2007 visar men redan nu har de berättat om några av resultaten. Slutsats: Visst läser vi på nätet. Faktiskt mer än på papper.
Jag har alltid hävdat att vi inte ska överskatta det ”scannande” beteende som folk som Jakob Nielsen betonar. Naturligtvis är det många som scannar en förstasida eller avdelningsintroduktion (det visar Eyetrack 2004). Men vi är inte så endimensionella att vi bara scannar.
Vi skaffar oss en snabb överblick för att hitta det vi vill läsa eller göra. Därefter läser vi — och vi läser mer av en text än vi gör i exempelvis en dagstidning. Så här sa två av forskarna vid en förhandspresentation av resultaten.
People in our study selected what they wanted to read, of course, and then … they read a lot! We were amazed by these numbers.
A big surprise was that a much larger percentage of story text was read online than in print.
(Sara): To look at a comparison, on average, online readers read 77 percent of what they chose to read. Broadsheet readers read an average of 62 percent. Tabloid readers read an average of 57 percent.
Självklart måste vi se mer av resultaten för att kunna dra slutsatser. Men jag anar att jag får stöd för en av mina käpphästar: Problemet på webben är inte för mycket text utan för mycket dålig text.
Vi ska ju komma ihåg att undersökningen jämför journalistiskt skrivna texter. Den som tar detta till intäkt för att lägga ut 20-sidiga utredningar om kommunalekonomi skriven av stadsrevisorn får nog fortsätta leva sitt liv utan läsare.
Poynter Online frågar vilken framtid text har på nätet. Det kan tyckas vara en obefogad fråga — vem har inte text på sin webbplats? — men frågan dyker faktiskt ofta upp när jag träffar webbredaktörer. Inte så att de ser en textlös webbframtid framför sig. Det handlar snarare om det stora intresset för framförallt video, vilket har satt igång tankar kring hur text och andra medier ska samspela på nätet.
Chris Nodders svar pekar på viktiga dimensioner (läs artikeln för fler):
Video and audio are tempting media because often designers feel that they can get their message across better with moving pictures or narration. However, it is still very difficult to search either content type, which means that text is still the primary medium if you care about content retrieval. In a business setting, we still see users being very annoyed by audio — especially unannounced audio — and frustrated when video content does not allow them to ”scan” to the part of the message they care most about. In this respect, ”richer” media can actually be ”poorer” than text, because they are essentially linear, synchronous formats. Text on the other hand can be scanned, chopped, summarized and repurposed (and translated, formatted, hyperlinked and transmitted) far more easily than video and audio content.
