Uppgiften löst [Mät en webbredaktör]

På webben vill vi lösa en uppgift. Betala en räkning, hitta en nyhet, jämföra alternativ för en resa eller ladda ner en blankett. Ju fortare du som webbredaktör hjälper mig att lösa min uppgift, desto effektivare blir jag. På en webbplats betyder det nöjdare kunder och fler affärer. På intranätet mer produktiva medarbetare. Och det bästa av allt – du kan mäta hur väl du lyckas.

Denna artikel ingår i serien Fem sätt att mäta en webbredaktör

Det finns, det ska sägas direkt, webbplatser som inte stämmer in på beskrivningen ovan. YouTube löser vi inga uppgifter med. Den måste jämföras med konsumtionsmönster vi känner från bio, skönlitteratur eller sms-historier.

Men det stora flertalet webbplatser är inriktade på uppgifter. Vi slösurfar inte med ett glas vin i handen på Platsbanken. Vi går in där för att hitta intressanta jobb.

Steg 1 för att skapa mätbarhet är att definiera dessa uppgifter. Vilka ageranden på din webbplats skulle få ledningen att lyssna intresserat?

Mät tiden på intranätet

intranät handlar de ekonomiskt intressanta måtten nästan alltid om tid, även om innovation, motivation och en del andra effekter också kan vara mätbara. Så vad är det dina kollegor gör som du kan hjälpa dem att göra snabbare? Några vanliga exempel är dessa.

  • Hitta en kollegas telefonnummer.
  • Hitta en kollega med specifik kompetens.
  • Rapportera utlägg.
  • Boka mötesrum och andra resurser.
  • Söka innehåll.

Principen är sedan enkel. Låt säga att det i dag tar i genomsnitt 4 minuter att boka ett mötesrum eller en projektor. Det är orimligt länge och med hjälp av din kompetens – informationsarkitektur, interaktionsdesign, användbarhet, skriva för webben – kan du sänka det till 2 minuter.

Görs det 300 bokningar i veckan innebär det 600 minuter X 50 arbetsveckor x 300 kronor i arbetskostnad per timme = 150.000 kronor. Så mycket är den tid du sparat värd.

Visst, säger du kanske, så kan man ju räkna. Men det är ju inte riktiga pengar. De syns inte i resultaträkningen. Det är sant. Fast tänk tanken en gång till. Vad tror du att VD lystrar mest intensivt till – att du säger ”80% av medarbetarna använder intranätet dagligen” eller ”våra insatser under året har frigjort tid motsvarande 150.000 kronor”?

Mät framgång på webben

För kunder eller medborgare är det kanske inte framförallt tid du vill spara. Där står du starkare om du kan visa på effekter för den egna organisation (sen kommer effektivare uppgiftslösning ofta att vara ett medel).

Vad som är intressant att mäta beror på vad ni vill uppnå med er webbplats. Det kan vara viktigt att få prenumeranter till ert nyhetsbrev. Att styra besökare att ta kontakt är ett annat vanligt mål. Kanske är det under en viss månad väsentligt att människor läser om de nya reglerna för äldreomsorg.

Allt detta kan direkt kopplas samman med dig som webbredaktör. Tänk så mycket enklare det blir att diskutera nästa års budget om du i stället för att komma dragandes med antal sidvisningar kunde rapportera detta:

  • ”Vi har under året ökat andelen nya besökare som prenumererar på nyhetsbrevet från 2,5% till 4,7%”. Marknadsdirektören kommer att förstå betydelsen av din insats.
  • ”I januari tog 5% av besökarna kontakt med oss via e-post. Vi strukturerade om förstasidan och publicerade kontaktformulär på samtliga produktsidor, och i februari fick vi 35% fler förfrågningar via webben”. Försäljningschefen tvekar inte över betydelsen.

Poängen är alltså att visa resultatet av dina insatser. Ni har inte bara fått 700 förfrågningar. Ni har fått 200 fler än förväntat tack vare dig.

”Just do it”

Som du ser är denna aspekt av mätbarhet inte särskilt konstig. Den kräver knappt ens tekniskt stöd bortsett från basal statistik. Så det handlar om att göra det. Även om du inte behöver större budget ger denna typ av mått viktig kunskap. Du lär dig vad som fungerar och inte.

Det finns förstås sätt att använda teknisk hjälp också. Google Analytics ger dig exempelvis möjligheten att definiera ”goals” som mäter just slutförda uppgifter. Har du ett avancerat statistikprogram har det antagligen liknande kapacitet.

Men gör det inte svårare än det är. Det är som att börja jogga. Du kan knyta på dig de gamla gympadojjorna och ta ett varv runt kvarteret men du kan också skjuta upp det hur länge som helst i väntan på den där nya klockan som ska mäta pulsen.

4 kommentarer på “Fem sätt att mäta en webbredaktör”

Fem sätt att mäta en webbredaktör

En webbredaktör är mer än en stödfunktion. Webbredaktören kan skapa affärer. På intranätet skapar en bra redaktör effektivitet och produktivitet. Webb och intranät är för viktiga för att ha redaktörer som är nöjda med att ”lägga ut” information och nyheter. Det är upp till bevis.

Alla webbredaktörer skriver nog under på att de är viktiga för organisationen. Då måste vi också våga visa vad vi tillför. En webbredaktör är potentiellt lika viktig som säljaren för vad det står på sista raden i bokslutet.

Men säljaren kan visa resultatet av sitt arbete genom försäljningen. Handläggaren via genomsnittlig ärendetid. Produktutvecklaren redovisar time to market. Kundtjänsten ”nöjd kund”-index. Kvalitetsgruppen minskad miljöpåverkan.

Samtidigt säger webbredaktören ”Jag har uppdaterat 150 sidor, lagt ut 34 nya under månaden, ökat antalet sidvisningar med 5% och antalet besökare med 7%”. Kul, säger chefen. Och förstår inte för en sekund vad det har med företagets framgång att göra.

Det har det inte heller.

Sidvisningar säger inget

Om vi funderar på de klassiska måtten är framförallt sidvisningar helt irrelevant. För det första finns det inget självändamål med att få besökare att se sidor. Undantar vi annonsfinansierade sajter är det snarare tvärtom. Min respekt för webbplatsen eller intranätet ökar ju snabbare jag får hjälp att lösa min uppgift och i den situationen är, generellt, färre visade sidor bättre än fler.

Sidvisningar kommer dessutom att bli ett ännu sämre mått i takt med den tekniska utvecklingen. RSS och widgets betyder läsare som aldrig ser en sida. Ajax betyder läsare som interagerar med en webbplats utan att ladda nya sidor.

Det är också fullt möjligt att ifrågasätta måttet ”unika besökare”. Jag har hellre 10 besökare som gör rätt saker än 100 som inte gör det.

Vill du ha kontakt med kommuninvånarna på din webbplats? Då kvittar det väl hur många som tittar på sidan? Det viktiga är ju vilka kontakter du faktiskt skapar.

Glöm hur det varit – våga mäta resultatet av ditt arbete

Situationen beror inte på lathet. Snarare på tradition. Många redaktörer kommer från en publicistisk bakgrund eller utbildning. Där är annan mätning än antal läsare/lyssnare/tittare ovanlig. Det har också funnits tekniska begränsningar med att mäta webb.

Men det går att hitta mått. Be att få bli utvärderad på det värde ditt innehåll skapar detta år.

Du öppnar för att misslyckas vilket ”lägga ut information”-redaktören inte kan. Alla kan lägga ut sidor och antalet besökare ökar för de flesta i takt med att internetanvändningen ökar. Men genom att våga visa vad du skapar kan du växa till en central och viktig resurs för företaget eller organisationen.

Försäljning är enkelt (att mäta, i varje fall)

Jag kommer i en serie korta artiklar gå igenom olika mått du kan använda. Det mest uppenbara bortser jag från, nämligen försäljning. De webbplatser som faktiskt säljer produkter eller tjänster har redan det bästa och för ledningen mest talande måttet av dem alla.

Nej, just nu är jag framförallt intresserad av alla de webbplatser – och intranät – där redaktören behöver visa sitt värde utan att ha en rapport om månadsförsäljningen.

De fem måtten

1 kommentar på “Mellanrubriker lockar läsarna”

Mellanrubriker lockar läsarna

Ett av de viktigaste skrivtipsen för en webbredaktör handlar om mellanrubriker. Använd dem frikostigt. Med läsare som vill ha överblick, som fattar sekundsnabba beslut och i princip alltid skumläser en sida är mellanrubrikerna några av dina bästa vänner.

Lär dig rätt teknik för bra mellanrubriker

Jag skriver lite kortfattat om detta i Webbredaktörens ABC (mellanrubriker sidan 8, rubriker sidan 5). Vill du veta ännu mer vill jag tipsa om Copybloggers How to Write Exquisite Subheads. Tre grundläggande tekniker, menar författaren, kan du överväga att använda.

  1. Uttryck en tydlig fördel (”Bli en bättre webbskribent”)
  2. Berätta vad läsaren bör göra (”Ladda ner Webbredaktörens ABC”)
  3. Skriv mellanrubrikerna först – det gör det enklare att strukturera texten

Skapa överblick din första uppgift

Mellanrubriker är illustrativa för skriva för webben i allmänhet. Det handlar inte om att det ska vara kort eller begränsat. Det ska vara väldigt tydligt strukturerat, överblickbart och uppmana till handling.

Masterclass för bättre webb och intranät

MasterclassTillsammans med Gerry McGovern arrangerar jag i mars en Masterclass i Malmö och Stockholm. Kursens namn är ”Customer-Centric, not Organisation-Centric”. Den bygger på våra gemensamma erfarenheter och handlar ytterst om hur du får ut mest värde av din webbplats eller ditt intranät.

Kursen riktar sig till alla typer av organisationer. Du har nytta av den oavsett om du jobbar inom ett företag, en organisation eller förvaltning eller t.ex. ett universitet.

Kursbeskrivning
Program
Anmälan

För de som inte känner till Gerry kan jag berätta att han är en av de mest efterfrågade och uppskattade föreläsarna om webbinnehåll i världen. Han har nyligen publicerat sin tredje bok i ämnet, Killer Web Content.

Vi jobbar tillsammans med några av Skandinaviens största intranät och webbplatser.

Titta gärna in för mer information. Tveka inte att höra av dig till mig om du har några frågor.

Bästa resurserna för skribenter

En av de vanligaste frågorna jag får på mina kurser i Skriva för webben är var man hittar mer läsning i ämnet. När jag skamlöst lyft fram mig själv brukar Gerrys nyhetsbrev och en del av de mest kända källorna komma upp. Nu finns det en lista med de 10 bästa bloggarna för skribenter.

Urvalet är precis lika ovetenskapligt som det brukar vara. Det är nödvändigtvis inte heller inriktat på just skriva för webben. Men alla tips tas tacksamt emot för vidare förmedling.

Visst kan vi mäta hur bra vårt innehåll är

Nick Usborne frågar sig: Should Writers Be Held Accountable for Web Page Performance?

Han kommer själv från en kommersiell tradition där textens effekt noga har följts upp. Ändå menar han att det är svårt på webben. Samspelet med design, teknik och andra sidor är för stort för att vi på allvar ska kunna mäta innehållets resultat på en enskild sida.

Även om jag förstår hans invändningar tycker jag att det är ett par år för sent. Vi börjar faktiskt få erfarenheter och exempel på hur resultatet av en webbredaktörs arbete kan mätas. Därför värmer jag upp för en miniserie med artiklar: X sätt att mäta en webbredaktör.

X:et står där för att planen inte är färdig än… Tänkte först kolla med dig. Hur gör du för att kolla om ditt innehåll fungerar? Vilket mått rapporterar du till chefen för att visa att du gör ett bra jobb? Och då tänker jag bortom antal sidträffar. How Idiots Trace Success må vara en elak akronym men helt obefogad är den inte.

Personligt tilltal första steget för bra webb

Med en webb som blir allt mer kommunikativ – på riktigt – och sociala medier poppar upp hela tiden är det lätt att bli osäker. Hur ska man överhuvudtaget ge sig i kast med allt detta? Det finns mycket att göra: Våga öppna upp. Hitta medarbetare som kan prata med kunderna eller medborgarna. Testa de nya möjligheterna.
Men du kan börja ännu enklare.

Organisationskultur och sedan länge etablerade rutiner är starkt konserverande faktorer. Det tar tid att förändra hur vi kommunicerar. Titta exempelvis på DOs sida om anmälan mot etnisk diskriminering. Den är rakt på sak och betonar hur man faktiskt gör det sidan handlar om, det vill säga en anmälan.

Det var bara några månader sedan den inleddes med texten ”Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden regleras av lag (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet” och fortsatte på samma sätt, långt efter att diskriminerade sannolikt sluta läsa.

Innan du tar något annat steg är det just detta du måste börja med – tilltala dina besökares uppgifter.

Vi har ju alltid en uppgift när vi kommer till dig. I de allra flesta fall är det väldigt konkreta uppgifter. Vi vill boka en resa, kolla ett pris, hitta ert telefonnummer, sätta upp den nyfödde i barnomsorgskö etc. Vi häller väldigt sällan upp en 12-årig malt på fredagskvällen, sätter oss framför datorn och njuter av din webbplats. Det finns sådana webbplatser också, visst. Men är din en sådan?

Språkligt är det simpelt. Vi är inte ”kunder” eller ”invånare”. Vi är individer som har en personlig upplevelse. Webben är alltså inte ett massmedium som sköljer över oss. Därför ska du skriva ”du” även om vi för dig är en (mål)grupp. Du ska också skriva ”vi” om er själva, om nu ”jag” är allt för omvälvande.

Nästa steg är svårare för här måste du förstå min uppgift. Men när allt kommer omkring har du inget val. Du måste förstå. Om du inte förstår min uppgift förstår du inte varför du har en webbplats. Vilka uppgifterna är varierar naturligtvis. Men titta på dessa goda exempel så kanske du får en bra idé för din egen webbplats.

Apoteket

apoteket2.jpg

SBAB

sbab.gif

E.ON

eon.gif

Studera.nu

studera1.gif

Saab

saab.gif

9 kommentarer på “Du får länka…”

Du får länka…

I en allt mer sammankopplad värld på nätet kan det kännas märkligt att frågan ska komma upp: Får man länka till vad man vill? Men frågan finns. Det sitter redaktörer och funderar på den, och i värsta fall avstår från att länka av rädsla för vad som ska hända.

Jag ger min syn i Webbredaktörens ABC (kort sagt – länka allt vad du kan!) och Shel Holtz fördjupar resonemanget ytterligare kring bland annat länkning till innehåll som inte är vanliga sidor.

Som Shel och de han citerar tycker jag att lösningen är rätt enkel. Den som lägger upp material på nätet och inte med tekniska lösningar hindrar andra från att länka måste acceptera att materialet blir länkat till. ”Bördan” bör ligga på publicisten. Kan man länka får man. Får man inte ska man inte kunna.

Det sistnämnda ser vi ofta för exempelvis webb-tv på mediesajter, där det är väldigt svårt att länka direkt till videofilen.

En helt annan sak är att människor som vill kontrollera länkar till sitt material inte förtjänar en länk. De har inte förstått att länken är den enskilt största skillnaden mellan webben och andra publiceringsformer. Låt dem försvinna ner i anonymitetens och PageRank-nollans oändliga svarta hål.

Relaterat

Rätt tilltal för rätt tillfälle

Om man haft den minsta antydan till schizofren läggning vore det just nu ganska svårt att arbeta med webbtexter. Eller kanske lättare…

Å ena sidan växer vikten av personlig kommunikation i olika former. Å andra sidan är det uppenbart att om det är information våra läsare vill ha, eller våra grejer de vill köpa, då är vi som avsändare djupt ointressanta. Karri Flatla konstaterar vad vi vetat länge men ständigt behöver påminnas om:

Benefits first, features later, all about you—never (or much, much later).

Nu är dessa två aspekter inte oförenliga. Det handlar om olika situationer och syften. Det finns dessutom inget i den personliga kommunikationen som per definition är introvert. Men visst, det blir en allt mer kvalificerad kunskap att använda rätt tilltal för rätt tillfälle.