Lägre priser än utlovat ger framgångsrik e-handel

De e-handelssajter som säljer bäst har tydliga gemensamma kännetecken. Många är uppenbara — men att ge lägre priser än utlovat är knappast standard. IAllenkelhet har studerat framgångsrika webbshopar.

Med utgångspunkt från nielsenwires lista på e-handelssajter med högst konverteringsgrader reflekterar IAllenkelhet kring vad som är gemensamt för dem.

Vissa drag är basala, åtminstone teoretiskt (i praktiken är inte alla e-handlare bra på ens dessa grunder):

  • Bra bilder
  • Tydliga priser, inte minst totalpriser
  • Lätt tillgänglig fraktinformation

Men det finns också ett kännetecken som är genialt när man ser det formulerat men som jag mycket sällan själv har haft förmånen att uppleva.

Kun positive overraskelser: på noen av sidene får man rabatter underveis, så prisen synker. De legger ikke på gebyrer underveis, men tvert i mot senker den.

Kolla genomgången i sin helhet på IAllenkelhet där du också får bra råd för optimering av köpprocesser.

De digitalt infödda kanske inte så annorlunda

Allt förändras när de generationer som växt upp med nätet och digitala verktyg kommer ut i arbetslivet. Det är en vanlig uppfattning men kanske är det en klart överdriven förväntan.

På mina kurser hör jag ofta samma typ av påstående eller fråga: ”Jo, så använder vi ju nätet men visst kommer väl allt att förändras när de unga blir våra besökare?”. Oavsett om det är redaktörer för en myndighetssajt eller ett intranät så finns ibland känslan att allt ganska snart kommer att förändras.

Detta handlar alltså om diskussionen kring digital immigrants versus digital natives. Inte sällan har jag konstaterat att vi nog ska lära de små liven att också skicka CC till alla och envar… Jag är alltså inte helt övertygad om att vårt digitala beteende i första hand beror på hur tidigt i livet vi introducerades för de digitala verktygen.

Självklart påverkar det. Men inte så att ”alla” plötsligt skulle bli otroligt nätvana. Och åtminstone inte för alla typer av saker som webben används till.

The Economist ger sig i kast med samma frågeställning och lyfter fram seriösa invändningar mot tanken på digital natives. En universitetslärare är efter att länge ha använt nya medier i sin undervisning skeptisk.

…many of his incoming students have only a superficial familiarity with the digital tools that they use regularly, especially when it comes to the tools’ social and political potential. Only a small fraction of students may count as true digital natives, in other words. The rest are no better or worse at using technology than the rest of the population.

Och det gäller inte bara inom utbildning. Samma slutsats kan överföras till samhällsengagemang i stort.

…discussions about “digital citizens” run into the same problems as those about digital natives: there may simply be too much economic, geographic, and demographic disparity within this group to make meaningful generalisations.

Tack för tipset Daytona.

Enkelt intranät: glöm tekniklöften, titta på läsaren

En insikt alla borde skaffa sig. Och en lösning alla borde lära sig. Janus Boye funderar kring hur intranäten ska bli enklare att använda.

I två meningar fångar Janus lika många sanningar. Varje intranätansvarig — och för den delen också webbansvarig — måste förstå hur sant detta är.

It seems to me that the solution is not to hope vendors will suddenly change and prioritize the user experience. Rather, if intranet managers became better at spending time away from their desk, so they could meet with their users and learn from their requirements.

Mindre marknadsföring marknadsför mer

Ett litet, litet exempel som säger väldigt, väldigt mycket om webben. När RJMetrics la ner försöken att marknadsföra sin tjänst blev resultatet betydligt fler intresserade.

Det är på ABtests.com som jag hittar denna moderna, sedelärande historia. Situationen är klassisk. Säg att du säljer något som du vill få potentiella kunder att prova. Masskommunikationens ryggmärgsreflex är att berätta hur fantastiskt bra produkten eller tjänsten är. Vilken nytta den gör. Hur den hjälper kunderna.

Eller med RJMetrics egna ord:

Our original page has a flash movie that gives an overview of our target customers, the problems they face, and how RJMetrics can help.

Flash… jag ger mig inte in i den diskussionen nu utan konstaterar att företaget inte var nöjda med andelen omvandlingar, alltså hur många av dem som kom till sidan som faktiskt gick vidare, fyllde i formuläret och provade tjänsten. Så sidan förändrades.

We removed the flash movie and the marketing copy. The form is much larger and positioned more prominently on the page. There is also an explanation of what happens when they fill out the form…

Resultatet: 200 procent fler gjorde det företaget ville.

Nu är det som sagt ett litet exempel. Men det bär med sig åtminstone två generella lärdomar.

  • På webben vill vi ytterst sällan vara passiva och mottagliga. Vi vill göra saker. En fördröjning eller onödig komplexitet innebär att vi drar vidare. Därför måste webb och intranät — snabbt och kompromisslöst — lösa uppgiften. Det gör sällan traditionell marknadsföring.
  • Testa, testa, testa. Hur annars ska du kunna visa VD, marknadsdirektör eller produktansvarig att de vanliga hjulspåren leder er fel? Hur annars ska du kunna marknadsföra på riktigt?

Sälj tillgänglighet, få användbarhet på köpet

Från avdelningen för halvt cyniska reflektioner: Folk kommer alltid att ha åsikter om vad som är bra och användbart, men mot tillgänglighet vågar de inte argumentera. Så fokusera på tillgänglighet.

Mark Morrell står för reflektionen:

Well there are some improvements which are a matter of opinion.  What is usable to one person maybe very unusable to another.  They are subjective.

But accessibility is NOT subjective.  Either a site is accessible or not.  Also in most countries there is a legal requirement for web services (this includes intranets) to be accessible.

Egentligen är detta uppåt väggarna. Särskilt eftersom det inte finns någon garanti för att tillgänglighet och användbarhet i alla lägen ställer samma krav. En sajt, tjänst eller sida kan vara tillgänglig utan att vara användbar.

Men visst — det är inte teori vi sysslar med. Vi försöker få saker att hända. Rätt saker, helst. Kan ett tillgänglighetsargument göra diskussionen med utvecklare enklare, varför inte?

10+ sätt att använda video på nätet

Video och webben lever sedan några år tillbaka i ett lyckligt äktenskap. Men alla relationer kan utvecklas. Stammen tipsar om användningsområden för webbvideo.

Det är inga revolutionerande tips men Karl Philip gör en bra genomgång. Använd hans nedslag i webbvideovärlden för att inspireras av hur din sajt kan bli bättre med video. Det är trots allt ytterst få sajter som helt kan bäras av video så det gäller att välja rätt mål och tillfälle.

Några av områdena:

  • Produktpresentation
  • Kundberättelser
  • Bruksanvisningar
  • Introduktion

Du är ingen spansk stjärnkock. Lyssna på besökaren.

Den spanske kocken Ferran Adrià slår fast att kunden inte vet vad den vill ha. Den vet bara vad den tror den vill ha. Och det kan man möjligen säga om man är stjärnkock. Men när du tänker webb och intranät, tänk inte stjärnbeströdda krogar. Tänk skolbespisning.

Ok, detta lilla utbrott är egentligen helt obefogat. Såvitt jag vet har varken du eller andra läsare någonsin jämfört era sajter med restaurangen elBulli.

Ändå. Argument av samma slag är vanliga. Argument som används för att inte på allvar göra en kund- eller medarbetarfokuserad sajt. Du har hört dem: ”folk vet inte hur bra det är…”. Eller ”det är så nytt så ingen frågar efter det men egentligen behöver de…”.

Som sajtansvariga jobbar vi med att förstå behov. Vi arbetar med självbetjäning – vi ser till att rätt resurser finns på plats för att snabbt hjälpa besökarna att göra det de kom för. Mer som en väl fungerande skolbespisning än en trestjärning restaurang med månader av kö.

Får man inte ha något kul då? Testa saker?
Jodå. Ett behov kan mötas på många sätt. Vi måste ha ständig fokus på att stödja besökaren ännu bättre. Men om medarbetarna uppriktigt struntar i kvalitetsriktlinjerna kommer de inte att börja engagera sig mer för att riktlinjerna hamnar överst på förstasidan. Du har då bara skapat ett sämre och svårare intranät.

Om det är som jag säger, skulle inte all utveckling avstanna?
Inte alls. Det är faktiskt så att vi förminskar dem som verkligen utvecklat sin bransch genom att tro att de fick en lös idé som födde ett behov. Vi vill kanske tro det, för det ökar sannolikheten för att vi själva skulle vakna en morgon med en genialisk idé.

Men ta någon som Henry Ford. Han påståtts ha sagt att ”om jag frågade människor vad de ville ha, hade de sagt en snabbare häst”. Och det hade ju varit ett meningslöst svar, särskilt eftersom Ford uppenbarligen såg det verkliga behovet människor hade – att ta sig snabbare och bekvämare från A till B. Alltså började han massproducera bilar.

Eller ta Biz Stone som lagt grunden för den första stora bloggtjänsten (Blogger) och den dominerande mikrobloggtjänsten (Twitter). Han verkar inte ha fått en snilleblixt som sa ”nu ska vi bygga en grej där man kan skriva 140 tecken”. Nej, han såg en tydlig uppgift:

It will always be about providing access to a communication network through the lowest common denominator. A farmer in rural India isn’t going to have the Web any time soon, but he can send out a text asking his network how much are they getting for their grain, and get an answer back from a few people, and maybe not get as screwed by a wholesaler.

Vi ska inte fråga besökarna vad de vill ha. Men till skillnad från kocken ska vi fråga våra kunder vad de vill. Vi ska förstå vad som driver dem eller vilka problem de har.

Först då vet vi varför vi har en sajt. Först då kan vi skapa nytta på riktigt.

Sociala data: Stort värde i att analysera kontakter

Sociala nätverk på intranätet är en outnyttjad informationstillgång. Det menar Gartner i en rapport som pekar på att kollegors kontakter och utbyte i sig har ett ekonomiskt värde.

Att sociala nätverk på intranätet kan vara värdefulla ”vet” vi. Fallstudierna är många, anekdoterna ännu fler. Men Gartner öppnar nu åtminstone mina ögon för en annan dimension: en strukturerad analys av dessa sociala kontakter kan ge djupa och avgörande insikter. The Standard sammanfattar:

The network of connections that exist in any workplace — the communications and information flows between employees, partners, and customers — represent an ”untapped information asset” that can be quantified and analyzed for patterns of influence, relative importance in the organization, and even economic value.

Och det är viktiga effekter rapporten diskuterar.

Management can use this data to identify key influencers or the teams that create bottlenecks, and make changes in order to make operations more efficient, move forward on promising new projects, or head off potential disruptions.

Jag vet inte vad som skulle krävas i form av volym, datahistorik och så vidare. Informationsutvinning (”data mining”) är inte min hemmaplan. Kanske är frågan alldeles för tidigt väckt för de flesta organisationer. Men bara möjligheten — bara tanken — ger mig rysningar av välbehag.

Glöm inte innehållet när din sajt ska vara tillgänglig

En sajt blir tillgänglig — eller inte — av många olika anledningar. Lättast att glömma bort i arbetet är redaktörernas centrala roll.

Dey Alexander Consulting går detaljerat igenom den kunskap redaktörerna behöver för att använda de, förhoppningsvis, goda förutsättningar som teknik och design ger. Det är ett komplext schema av olika dimensioner men egentligen både logiskt och grundläggande för bra webb (oavsett diskussionen om tillgänglighet).

"Don't forget the 'C' in WCAG"
"Don't forget the 'C' in WCAG". Klicka för att se större bild.

Själv vill jag lägga till en övergripande punkt. Allt tillgänglighetsarbete kvittar om inte sidorna är värdefulla, om de inte hjälper besökaren att göra det de kom för. Kan verka vara ett banalt, självklart påstående. Men jag har stött på mer än en kund, uteslutande i offentlig sektor, som fokuserat så hårt på tillgänglighet att tillgänglig har blivit samma sak som bra.

Så är det inte. Tillgänglighet skapar inga värden i sig. Det ger så många som möjligt en chans att ta del av dem. Tillgänglighet är en slags infrastruktur. Det gör vägen körbar men påverkar inte hur hur kul jag har på destinationen.

Hantera uppgiften. Inte innehållet, inte tekniken.

Lite indirekt skryt. En av världens mest namnkunniga användbarhetsexperter skriver om den metod som vi använder inom nätverket Customer Carewords: Se till att någon är ansvarig för det din besökare vill göra.

Jag skriver inte jätteofta om mina projekt och affärer här, men eventuellt har du snappat upp att jag är senior partner och ansvarig för Sverige inom nätverket Customer Carewords. Jag arbetar där tillsammans med Gerry McGovern som refereras av Jared M. Spool:

To meet the needs of the users, the team needs to make task completion their #1 objective. ”Don’t manage the technology; don’t manage the content; don’t manage the information; and don’t manage the graphics,” Gerry says, ”Manage the tasks.”

Kunde lika gärna sagt det själv 😉
Mer på svenska om Behovsanalys — fakta, inte åsikter.