Få se, hur tänkte ni här… (om företag som blockerar sociala tjänster)

Många företag blockerar sina anställdas möjligheter att använda sajter som Facebook och Twitter. Samtidigt ökar marknadsföringen i sociala medier. Konsekvent? Knappast.

Wired skriver att en majoritet företag väljer att blockera tillgången till sociala sajter. Andelen gäller visserligen företag i USA men oron för produktivitetsminskning och läckor är på inget sätt unik för USA. Oron finns även på företag och organisationer i Sverige.

Shel Holtz betraktar detta fenomen i ljuset av att investeringarna i sociala medier samtidigt spås öka. Dessa sajter blir alltså allt intressantare och samtidigt allt ”farligare”. Shel fångar på ett bra sätt kärnan i den logiska kullerbytta dessa företag gör. De vill vara i interaktiva miljöer men stoppar sig själva från att interagera.

If companies block their employees from engaging, who do they think their fan pages and Twitter accounts are attracting? Think about it. If every company prohibited employees from visiting Facebook, then the only time anybody could visit the company Facebook fan page would be when they’re not at work. Given the hours most companies require of their employees, that’s not a heck of a lot of time to interact with customers.

Lustmord på ny polissajt

Den offentliga sektorn uppdaterar sin närvaro på webben. Det är djupt positivt men inte alltid lyckat. I varje fall inte att döma av hur den norska polisens nya sajt totalsågas.

Jag har inga fakta till stöd för mitt påstående att offentlig sektor är på väg att bli mer professionell på webben. Men jag har en definitiv känsla av att det är så.

Här i Sverige har vi ju en någorlunda levande diskussion om den digitala staten, vi ser viktiga myndigheter som Socialstyrelsen göra sig beredd att lansera nytt (kolla betaversionen) och en tjänst som Krisinformation.se hör jag mycket gott om. Dessutom lämnar många kommuner sina stenålderssajter bakom sig (Katrineholm är ett exempel).

I USA sker en lång rad Obama-initiativ med Data.gov som det kanske mest spännande. Och i Norge bygger alltså polisen nytt. Fast det tycks inte ha gått så bra.

Utan att dra några som helst paralleller till ovan nämnda sajter/initiativ tycker jag att sågningen av politi.no är rolig — kanske tankeväckande också, men framförallt rolig — läsning. En nationell skandal säger en av Oslos bästa webb-/användbarhetsbyråer.

…et nyhetssykt, ufokusert nettsted med tragiske menyer, skrekkelig kode, nitrist design og horrible tekster.

Hadde de lansert dette nettstedet i 1999 hadde det vært helt greit. Nå — i 2009 — holder det simpelthen ikke mål.

På tal om nya sajter och recensioner: Jag tror att jag återkommer med reflektioner kring Socialstyrelsens nya sajt när den officiellt lanseras. Men inte med en sågning. Tvärtom finns det flera dimensioner i betan som är både spännande och lovande.

Så hjälper innehållsexperten andra webbproffs

Den som är specialist på webb- och intranätinnehåll är en nyckelperson. Inte bara för innehållet i sig (för det är ju självklart). Alla de andra yrkesgrupper som är med och skapar webb behöver dig som är bäst på innehåll.

A List Apart utgår från det absurda i att innehållsexperten — webbredaktören, till exempel — kommer in så sent i många nätprojekt. Tänk efter själv. Det är egentligen vansinnigt att kika på designskisser med Lorem Ipsum-text. Vad betyder formen om den inte stöder texten?

För flera av webbens andra, lika viktiga, yrkesgrupper går A List Apart därför igenom hur ett nära samarbete med den som kan innehåll gynnar alla inblandade.

Informationsarkitekt

After a quantitative headcount and qualitative review, the content strategist can help you and your client better understand what you have, and what they’ll need to revise or create.

Sökmarknadsförare

A content strategist can help you create ad copy that reflects the desired brand, ensuring your audience finds landing pages that match the tone they see in ads, not just the keywords.

Webbdesigners

A content strategist can help you extrapolate creative direction and prioritize key messages and big-picture concepts to achieve your client’s communication goals.

The Case for Content Strategy – A List Apart

Mycket trafik kan vara dåligt resultat

Jag har sagt det förr men sanningar tål att upprepas. Sidvisningar, unika besökare eller andra volymmått är ofta riktigt dåliga sätt att mäta om en sajt är framgångsrik eller inte.

Min vän och kollega Gerry McGovern ger tänkvärda exempel på den uppenbara men inte alltid accepterade sanningen.

For too long we have belonged to the Cult of Volume when it comes to measuring whether a website is successful or not. For an increasing number of websites, high volume traffic reflects the website’s failure to help customers quickly complete the tasks they came to complete.

3 typer av utvecklingsprojekt för webb och intranät

”Vi ska göra om webbplatsen”. Ett enkelt konstaterande med många bottnar. Första steget måste vara att reda ut exakt vad det är som ska göras om.

Vid en snabb anblick kan ovanstående förefalla vara det mest självklara jag någonsin skrivit (och då har jag säkert sparkat in en del öppna dörrar genom åren). Det är väl klart att man vet vad som ska göras om i ett webb- eller intranätprojekt!?

Men faktum är att många projekt som jag sett eller blivit engagerad i brustit i att tydliggöra omfattningen. Inte sällan börjar det som ett CMS-projekt — det är dags att byta plattform för publicering. Och det är egentligen bara det. Men ”vi skulle samtidigt kanske passa på att fräscha upp designen, rensa innehållet, styra om fokus på några smågrejer…”

The CMS Myth gör oss därför en tjänst när de poängterar vikten av att tydliggöra projekttyp och ger en enkel typindelning.

Teknisk migrering

…these migrations have a way of becoming more complex than expected. This is almost always because the implementation team thinks of it as a technical project first, underestimates existing site functionality and ignores some of the strategic planning necessary in moving to a new platform.

Visuell omdesign

Not to be confused with a strategic redesign, visual redesign projects will largely repackage the same content, while making tactical improvements to the navigation, templates, and look and feel.

Strategisk omdesign

A complete overhaul of the web channel including the CMS, user experience and underlying technology. A strategic redesign will involve the entire organization in looking to re-engineer key business processes online…

Dags att skrota din FAQ?

Principen att på webbplatser eller intranät ställa och besvara de ”vanligaste frågorna”, en FAQ, känner du igen. Det är en av de mest klassiska innehållstyperna på nätet. Har den fortfarande något att tillföra?

Frågan diskuteras nu på forumet Content Strategy och svaren varierar. Själv har jag aldrig riktigt gillat FAQ-formatet. Har producerat 2-3 stycken genom åren och kan erkänna att ingen av dem på riktigt besvarat de vanligaste frågorna. De har snarast besvarat sådant som jag inte fick in i strukturen på ett bra sätt, tyvärr.

Jag är alltså skeptisk. Ett axplock ur diskussionen visar att det finns argument både för och emot. Vad tycker du? Har du bra eller dåliga erfarenheter?

…if there’s a problem with the software/site, it should be fixed, not documented in a FAQ.

I think if any questions are truly asked as ’frequently’ as suggested by an FAQ page they really should be woven into the fabric of the web site’s content. That said, I’m all in favour of pages that answer direct questions relating to a specific task (say, advice on a company’s returns policy)

Think about it:  Why are FAQs so popular?  Isn’t it because people come to web sites with questions?

FAQ pages are awful for users in search results. If a user searches your site for help and gets an FAQ page as a result, the likely hood of them finding the answer to their specific question on this long scrolling page of content is almost nil.

One of the reasons I’d give for keeping FAQs–and I have absolutely no evidence to back this up–is that it’s a label whose purpose is largely known by its intended audience, much like ”Search” and ”Sitemap.”

Data mångfalt bättre än åsikter när du utvecklar webb

Genom att observera bara två personer halverar du risken att välja fel når du skapar webb eller intranät. Åsikter eller expertutlåtanden är inte bättre än – eller till och med sämre än – att låta krona eller klave avgöra.

Det är sällan nu för tiden som jag imponeras av gamle gurun Jakob Nielsens artiklar. Men i sitt senaste alster slår han fast något som är både sant och oerhört viktigt: Fakta slår åsikter. Alltid.

Det exempel han bygger diskussionen kring är kanske inte det viktigaste (behöver folk en funktion för att öka textstorlek eller vet de hur man gör själv i webbläsaren?). Det intressanta är hur stor skillnaden blir på de som ”vet” och de som faktiskt testat.

Most strikingly, 75% of guessers were wrong. You’d be better off tossing a coin than asking advice of these people.

In this simple example, basing design advice on the smallest amount of empirical observation of real users quadrupled the probability of being right.

Ytterligare exempel bekräftar samma princip.

…testing just 2 users per design reduced the probability of being wrong from 50% to 24% — cutting it in half.

Sen vill man ju gärna minska sannolikheten för att fatta fel beslut ännu mer och då behöver testgruppen utökas från 2 till kanske 5-10 personer.

Betyder detta att du som driven, skicklig yrkesperson är överflödig? Eller (hemska tanke…) att jag och konsultkollegor är onödiga? Självklart inte. Din kompetens krävs fortfarande för att överhuvudtaget veta vad som måste testas. Alternativ måste tas fram grundade på den generella kunskap som finns.

Men det som är viktigt måste testas. Det finns inga genvägar — och det gäller allt från hur viktiga länkar formuleras till vilka behov som får människor att komma till din sajt.

Att som utvecklare och redaktör bli mer ”data-driven” är den stora utmaningen. Och det stora löftet. Det är så vi professionaliserar arbetet med webb och intranät.

Kommunikation förutsätter att du är närvarande (Effektivt innehåll)

”Webbkommunikation” står det i webbstrategin. Men sajten som byggts efter strategin är lika anonym som en deklarationsblankett. Känner du igen det? Dags att bygga om.

[sniplet effekt]

Det är faktiskt ganska enkelt. Om du vill att besökaren ska bli intresserad av vad ni kan, vill eller erbjuder måste du ge dem något att lita på. Och någon att lita på. Nytta och förtroende.

Idag är möjligheterna att kommunicera (på riktigt) med besökarna oändliga. Kanske är ett Twitter-konto rätt för er. Kanske inte. Det kommer ändå inte att ersätta behovet av en sajt som enkelt skapar kopplingen mellan besökaren, ert erbjudande och er.

Svensk Fastighetsförmedling är en av Sveriges bästa sajter ur detta personliga perspektiv. Redan på förstasidan möts besökaren av en medarbetare och ingången till hans blogg. Ingen värdelös, animerad assistent. En riktig människa.

Besökaren har dessutom möjlighet att inleda en dialog med Kundombudsmannen och mäklarna är enkla att hitta. Antingen via kontor eller genom att helt enkelt söka på mäklarens namn — som då dyker upp med foto och alla kontaktuppgifter. Tilltalet är direkt och personligt på hela sajten. Det säger ”välkommen” utan att säga välkommen.

Två möjliga invändningar mot exemplet är dessa:

  1. ”Fastighetsaffärer är djupt personliga redan från början. Det kan inte jämföras med andra branscher.”
    Fel. Kolla hur shipping-företaget Broström knyter samman sina tjänster med personer över hela sajten.
  2. ”Detta räcker inte. Det är Webb 2.0 och läsarmedverkan som gäller.”
    Fel, eftersom det ena inte utesluter det andra. Testa gärna 2.0. Men se till att gör 1.0 rätt också. Och att personifiera en webbplats är väldigt mycket 1.0. Grunden för bra webb.

Intranät ska vi inte ens tala om. Där är ju alla läsare kollegor. Allt annat än det personliga intranätet riskerar, menar jag, att göra mer skada än nytta.

Ur Webbredaktörens handbok
Personlighetsmyntet har två sidor. Den första sidan är hur du tilltalar din läsare, om du ser henne som en person. Den andra sidan är hur du väljer framställa din egen organisation.

Är ni också människor eller gömmer ni er bakom en anonym fasad?

Vad det handlar om är trovärdighet. Det är slående hur mycket av de rekommendationer som handlar om just trovärdighet på nätet som har en koppling till ”personlighet” i vid mening.

Webbredaktörens handbok – läs min bok om redaktörskap på nätet

Nu lanseras Webbredaktörens handbok — skapa värdefullt innehåll för webb och intranät. I boken försöker jag ge tips och råd kring hela den skala som borde vara webbredaktörens. Från strategi till utvärdering via skrivande, redigering, sökoptimering, länkning och sociala medier.

Webbredaktörens handbokDet är min första bok (bortsett från e-boken Webbredaktörens ABC som nu också uppdaterats). Den har varit på gång i många år och under denna tid utvecklats från ambitionen att ge ut en Skriva för webben-bok. Att skriva är onekligen viktigt för en webbredaktör — och det ingår självklart flera kapitel om skrivande — men en bra webbredaktör gör mer än att skriva.

Därför blev det alltså en webbredaktörsbok. Du kan läsa ett gratis kapitel (pdf, 126 kB) som ett smakprov.

Det är förvånansvärt svårt att ha distans till boken när man levt med den under ungefär ett år. Så egentligen kanske det är bättre att läsa hur förläggaren Urban Lindstedt beskriver den.

Men om jag ska sammanfatta några bärande idéer med boken så är det dessa:

  • Hela webbredaktörskapet, som sagt. Mer än skrivande men grundlagt i ett gott texthantverk.
  • Intranätredaktören är också webbredaktör. De allra flesta som producerar innehåll för nätet i företag och organisationer gör det för intranät. Därför måste, tycker jag, en redaktörsbok om nätet diskutera både webb och intranät parallellt.
  • Ambitionshöjning. Jag tycker det är synd att många webbredaktörer förminskar sig till själva till ganska oviktiga publicerare. En bra webbredaktör skapar värden och kan både visa detta samt värdesättas för det.

Titta gärna närmare på Webbredaktörens handbok: Se innehållsförteckning, hitta var den går att köpa.

Pressmeddelande från förlaget på NewsDesk.

Hej då Destinationswebben

Ibland fastnar man för ett ord. Jag har gjort det. ”Destinationswebben” är ett utmärkt sätt att beskriva vad vi sakta, sakta rör oss bort från.

Det är Steve Rubel som skriver om The End of The Destination Web Era. Destinationswebben är tanken (strategin, om du vill) att webbens hela poäng är att skapa en plats dit vi försöker få dem som är viktiga för oss. Din sajt idag, alltså.

Jag har inte använt ”Destinationswebben” som begrepp men pratat en hel del om vad den ersätts av: Webben bortom webbplatsen (en artikel, en annan, ännu en).

Tycker du att hela tanken låter konstig? Fundera på dessa fakta från Rubel.

After years of erosion it now it appears the destination web era is drawing to a close. In fact, the numbers prove it.

In March the average American visited a mere 111 domains and 2,500 web pages. What’s worse, our attention across these pages is highly fragmented. The average time spent per page is a mere 56 seconds. Portals and search engines dominate, capturing approximately 12 of the 75 hours spent online in March. However, people-powered sites like Wikipedia, Facebook and YouTube are not far behind, snagging nearly 4.5 hours of our monthly attention.

Då och då utropas den traditionella webbplatsens fullständiga död. Det tror jag är att dra för långtgående slutsatser. Men om dåtidens sajt var Destinationswebbplatsen är framtidens Källwebbplatsen. Den plats som knyter samman era aktiviteter på nätet.