”Migrera” kan mycket väl vara ett av de farligaste orden inom webb- och intranätutveckling. Det låter ju så enkelt. Som en knapptryckning. Men att migrera på rätt sätt kräver en tydlig plan och viktiga beslut.
I den nyutkomna Web Site Migration Handbook (gratis) går David Hobbs genom hela processen att flytta en sajt till en ny plattform eller version. Jag har framförallt läst avsnittet om innehållsmigrering — och det slår fast många betydelsefulla sanningar.
Hobbs rekommendation utgår från innehållsinventeringen, det uppenbara och enda sättet att starta en migrering. Med inventeringen som grund kan du nämligen bryta ned innehållet i lämpliga delar och, som Hobbs säger, ta bort innehåll med hjälp av en ROT-analys. Översatt innebär analysen att du identifierar onödigt, trivialt eller ej uppdaterat innehåll.
Detta steg går inte att poängtera starkt nog. Här avgörs menar jag om migreringen lyckas eller inte. (Skit in, skit ut… du vet.)
Mer praktiskt handlar det om att sätta upp regler, skriver Hobbs och det är ett mycket bra sätt att uttrycka det. Hitta mönster som du kan använda. Det kan vara innehållets ålder, hur det används, vilket engagemang det väcker, vilken typ av innehåll det är. Syftet är att avgöra vad som kan flyttas automatiskt respektive manuellt — och faktiskt också påbörja identifieringen av vad som behöver skrivas nytt.
Bra tips. Men det viktigaste tipset får vi via nedanstående illustration ur migreringsboken. Ingenting är helt automatiskt. Självklart ska vi göra allt vi kan för att slippa klipp-och-klistra. Men allt kräver en redaktionell insats, om inget annat en manuell kvalitetssäkring (QA). Det är en insikt som är långt ifrån så självklar som den borde vara.
Processen för att migrera innehåll (Ur Web Site Migration Handbook)
Vilken sökmotor du har är inte alls så avgörande som många tror. Tvärtom — kvaliteten på din sökmotor styrs i hög grad av vilket jobb du lägger ner på den.
Martin White beskriver ett företag som tänker skaffa sig ”Enterprise search” — en (1) sökmotor för all intern information — för 70.000 anställda. Och detta utan att ens tänka på att någon måste göra jobbet.
..to review the search logs, tweak the relevance engine, work with the site managers to revise the information architecture to give users the best blend of search and navigation, and do all the training and support work that 70,000 users are going to generate.
Martins rekommendation är att minst två heltidstjänster krävs för att få sökmotorn att fungera i en stor organisation. Oavsett hur teknologiskt avancerad sökfunktionen är.
Ett företag jag haft förmånen att följa kan bekräfta detta. Men de gjorde tvärtom. De struntade i att skaffa sig ny teknik och började i stället jobba med sökkvaliteten. På kort tid gick de från 28 % framgångsrika sökningar till över 50 %.
En kund till mig sa faktiskt för ett tag sedan att det är helt ointressant vilken sökmotor man väljer. De är i princip lika bra. Allt handlar egentligen om hur de tillåter administratörerna att arbeta med rankning och presentation. Nu gällde detta visserligen inte vilka sökmotorer som helst. Många av dem som kommer med CMS-verktyg är riktigt usla.
Men bortsett från sökmarknadens bottenträsk är det kanske ingen större teknisk skillnad. Det betyder att allt är upp till dig som arbetar med sajten. Bra eller dåligt? Bra, skulle jag säga, men jag är inte säker på att alla håller med. Många vill kunna köpa kvalitet.
Apple har ju släppt sin iPad i dagarna och publicerar även tips för hur du ska säkerställa att din sajt ser bra ut i den nya apparaten.
Spontant tror jag inte att risken är stor för att en sajt ska misshandlas av iPaden. De allra flesta sajter, åtminstone moderna och välkodade webbplatser, klarar sig utmärkt i iPhone. Men visst, varför inte kasta ett öga på Apples ”tekniska anteckningar” för Safari på iPad och se till att allt är bra när apparaten släpps och blir mycket använd(?) också i Sverige.
Checklistan innehåller sex punkter, bland annat dessa:
Om din sajt försöker upptäcka ifall besökaren kommer via en mobil apparat ska iPad inte räknas som en sådan: ”Safari on iPad is capable of delivering a ’desktop’ web experience”.
Använd W3C-standarder och inte tilläggsprogram. Apple ser ju gärna att Flash försvinner och att HTML5 tar över.
De e-handelssajter som säljer bäst har tydliga gemensamma kännetecken. Många är uppenbara — men att ge lägre priser än utlovat är knappast standard. IAllenkelhet har studerat framgångsrika webbshopar.
Vissa drag är basala, åtminstone teoretiskt (i praktiken är inte alla e-handlare bra på ens dessa grunder):
Bra bilder
Tydliga priser, inte minst totalpriser
Lätt tillgänglig fraktinformation
Men det finns också ett kännetecken som är genialt när man ser det formulerat men som jag mycket sällan själv har haft förmånen att uppleva.
Kun positive overraskelser: på noen av sidene får man rabatter underveis, så prisen synker. De legger ikke på gebyrer underveis, men tvert i mot senker den.
Videouppspelning utan att något extra program behöver installeras.
Vektorgrafik.
Bakgrundsprocesser som gör webbplatser/webbapplikationer mer lika ett vanligt installerat program.
Möjlighet att arbeta offline med webbapplikationer.
Kolla Content Formula för mer detaljer kring detta. Men låt mig citera deras slutsats som är kort och konkret (och som gäller först när människors vanligaste webbläsare klarar HTML5, vilket de inte gör idag).
If you want to reach the widest audience possible, including phones, then use HTML-5.
If your audience is tech-savvy and you don’t mind losing a few iPhone users, use Flash.
Ett litet, litet exempel som säger väldigt, väldigt mycket om webben. När RJMetrics la ner försöken att marknadsföra sin tjänst blev resultatet betydligt fler intresserade.
Det är på ABtests.com som jag hittar denna moderna, sedelärande historia. Situationen är klassisk. Säg att du säljer något som du vill få potentiella kunder att prova. Masskommunikationens ryggmärgsreflex är att berätta hur fantastiskt bra produkten eller tjänsten är. Vilken nytta den gör. Hur den hjälper kunderna.
Eller med RJMetrics egna ord:
Our original page has a flash movie that gives an overview of our target customers, the problems they face, and how RJMetrics can help.
Flash… jag ger mig inte in i den diskussionen nu utan konstaterar att företaget inte var nöjda med andelen omvandlingar, alltså hur många av dem som kom till sidan som faktiskt gick vidare, fyllde i formuläret och provade tjänsten. Så sidan förändrades.
We removed the flash movie and the marketing copy. The form is much larger and positioned more prominently on the page. There is also an explanation of what happens when they fill out the form…
Resultatet: 200 procent fler gjorde det företaget ville.
Nu är det som sagt ett litet exempel. Men det bär med sig åtminstone två generella lärdomar.
På webben vill vi ytterst sällan vara passiva och mottagliga. Vi vill göra saker. En fördröjning eller onödig komplexitet innebär att vi drar vidare. Därför måste webb och intranät — snabbt och kompromisslöst — lösa uppgiften. Det gör sällan traditionell marknadsföring.
Testa, testa, testa. Hur annars ska du kunna visa VD, marknadsdirektör eller produktansvarig att de vanliga hjulspåren leder er fel? Hur annars ska du kunna marknadsföra på riktigt?
Från avdelningen för halvt cyniska reflektioner: Folk kommer alltid att ha åsikter om vad som är bra och användbart, men mot tillgänglighet vågar de inte argumentera. Så fokusera på tillgänglighet.
Well there are some improvements which are a matter of opinion. What is usable to one person maybe very unusable to another. They are subjective.
But accessibility is NOT subjective. Either a site is accessible or not. Also in most countries there is a legal requirement for web services (this includes intranets) to be accessible.
Egentligen är detta uppåt väggarna. Särskilt eftersom det inte finns någon garanti för att tillgänglighet och användbarhet i alla lägen ställer samma krav. En sajt, tjänst eller sida kan vara tillgänglig utan att vara användbar.
Men visst — det är inte teori vi sysslar med. Vi försöker få saker att hända. Rätt saker, helst. Kan ett tillgänglighetsargument göra diskussionen med utvecklare enklare, varför inte?
Varför säger folk att de vill att sökmotorn ska fungera som Google? Den frågan ställde sig Västra Götalandsregionen inför arbetet med sin nyss beta-lanserade sökmotor. Svaret de kom fram till: snabbheten, begränsad fakta kring en enskild träff – men inte den enkla resultatsidan med bara 10 länkar.
Regionens grundkrav var att hitta en sökfunktion med bra prestanda där det var möjligt att fullt ut bestämma användargränssnittet. Valet föll på open source-lösningen Solr och idag är sökmotorn i drift på intranätet. Den kommer också att användas externt.
Men viktigare än tekniken var givetvis arbetet med att ta reda på vad användarna krävde av en sökmotor. Föga förvånande var svaret ”den ska vara som Google”, vilket alla som arbetat med en sökmotor de senaste åren har hört. Många gånger.
Snabbhet underskattad nytta
Kanske något mer förvånande var vilka slutsatser regionens projektgrupp drog. Jag pratade med Kristian Norling (LinkedIn, Twitter) på regionens IT-strategiska avdelning och han berättar så här om deras tolkning av Google-jämförelsen.
Man menar två saker. För det första ett sökresultat som är ganska komprimerat med begränsad metadata. Sen menar användarna också att sökmotorn ska vara snabb men det säger de aldrig spontant.
Just snabbheten blev alltså prioriterad. Västra Götalandsregionens sökmotor svarar på mellan 0,1-0,2 sekunder. En vanlig Google-sökning tar cirka 0,2 sekunder och det är nära den gräns som Jakob Nielsen menar att användaren uppfattar som ett omedelbart svar (0,1 sekunder).
Exempel på ämnessökning
Resultaten presenterar vi så likt Google som möjligt förutom att vi lägger till författaren. Det är relevant i en stor organisation. Sen fick behovsanalysen styra och den säger uttryckligen att man vill kunna filtrera bort innehåll som är irrelevant, säger Kristian Norling.
Kontext och person viktiga dimensioner
Den stora synliga skillnaden gentemot de sökmotorer vi vant oss vid är mycket riktigt de filter som erbjuds användaren. Det handlar om
informationstyp
var dokumentet finns
var det passar in organisatoriskt
vilken typ av källa det är
senast ändrat
vem som är författare
vilket format det är publicerat i
vilka nyckelord som skapats.
Exempel på personssökning
Författaren är alltså viktig, liksom andra personer. Den enda relevansjustering som regionen gjort av sökmotorns grundinställning är att de höjt betydelsen för personer.
Vi försöker i sökresultaten skapa kontexten Ämne > Person > Kontaktuppgifter, säger Kristian.
Metadata: Allt från kontrollerade begrepp till etiketter
Tidigare försök att strukturerat arbeta med metadata inom regionen har misslyckats. Det jobb som redaktörerna gjorde syntes aldrig för dem. Så även om det gav effekt rann arbetet ut i sanden.
Nu är målet att visa hur metadatan används för att därigenom stärka arbetet med det och ytterst förbättra sökresultaten. Men först måste innehållet gallras. Kristian Norling räknar med att hälften av innehållet kommer att tas bort och därefter påbörjas det verkliga arbetet med metadata.
Förutom den systemstyrda metadatan – där Dublin Core är minimum – har regionen kompletterat sökmotorn med en metadatatjänst. Den gör två saker:
Analyserar textinnehållet, jämför det med en taxonomi och ger förslag på nyckelord som redaktören väljer från.
Ger redaktören möjlighet att fritt lägga till nyckelord.
Dessutom kommer användarna, alltså inte bara redaktörerna, att få lägga till etiketter. Dessa kommer att jämföras med två listor. Om de finns i ”whitelist” publiceras de direkt, om de finns i ”blacklist” raderas de. De ord som faller mellan dessa två listor ska granskas manuellt innan de syns och ger effekt.
Detta ger oss möjlighet att sätta olika relevans på olika typer av ord. Vi kan till exempel sätta högre relevans på den kontrollerade begreppsvärlden än på användarnas etiketter – eller tvärtom, säger Kristian Norling.
En reflektion, som också är Kristians egen, är hur lite av arbetet som egentligen handlar om teknik. Snabbheten, visst, men i övrigt var det egentligen frihet att anpassa efter de egna kraven som var viktigast för regionen.
Apropå Västra Götalandsregionens val att skaffa en Open Source-sökmotor — de väljer ofta att arbeta med just öppen källkod och delar med sig av sitt arbete i samma anda.
"Don't forget the 'C' in WCAG". Klicka för att se större bild.
Själv vill jag lägga till en övergripande punkt. Allt tillgänglighetsarbete kvittar om inte sidorna är värdefulla, om de inte hjälper besökaren att göra det de kom för. Kan verka vara ett banalt, självklart påstående. Men jag har stött på mer än en kund, uteslutande i offentlig sektor, som fokuserat så hårt på tillgänglighet att tillgänglig har blivit samma sak som bra.
Så är det inte. Tillgänglighet skapar inga värden i sig. Det ger så många som möjligt en chans att ta del av dem. Tillgänglighet är en slags infrastruktur. Det gör vägen körbar men påverkar inte hur hur kul jag har på destinationen.
Visste du att 5 % av den tid som tillbringas på nätet ägnas åt Facebook? Eller att 1,6 miljarder människor i världen är online — en fjärdedel av jorden befolkning?
Jag hade ingen aning i varje fall, men statistiken ovan är två exempel från en ny Google-tjänst som samlar uppgifter om internetanvändning. Källorna är av varierande karaktär och spänner från massmedia till enstaka webbplatser själva.
Än så länge är statistiksamlingen ganska tom. Den ger ingen komplett bild utan snarare korta, koncentrerade exempel på hur nätet används. Just nu är sajten alltså inget du kan använda för research. Men som lite kul blixtbelysning av intressanta områden, varför inte?
