Så gör du din sajt klar för iPad

Apple har ju släppt sin iPad i dagarna och publicerar även tips för hur du ska säkerställa att din sajt ser bra ut i den nya apparaten.

Spontant tror jag inte att risken är stor för att en sajt ska misshandlas av iPaden. De allra flesta sajter, åtminstone moderna och välkodade webbplatser, klarar sig utmärkt i iPhone. Men visst, varför inte kasta ett öga på Apples ”tekniska anteckningar” för Safari på iPad och se till att allt är bra när apparaten släpps och blir mycket använd(?) också i Sverige.

Checklistan innehåller sex punkter, bland annat dessa:

  • Om din sajt försöker upptäcka ifall besökaren kommer via en mobil apparat ska iPad inte räknas som en sådan: ”Safari on iPad is capable of delivering a ‘desktop’ web experience”.
  • Använd W3C-standarder och inte tilläggsprogram. Apple ser ju gärna att Flash försvinner och att HTML5 tar över.

Lägre priser än utlovat ger framgångsrik e-handel

De e-handelssajter som säljer bäst har tydliga gemensamma kännetecken. Många är uppenbara — men att ge lägre priser än utlovat är knappast standard. IAllenkelhet har studerat framgångsrika webbshopar.

Med utgångspunkt från nielsenwires lista på e-handelssajter med högst konverteringsgrader reflekterar IAllenkelhet kring vad som är gemensamt för dem.

Vissa drag är basala, åtminstone teoretiskt (i praktiken är inte alla e-handlare bra på ens dessa grunder):

  • Bra bilder
  • Tydliga priser, inte minst totalpriser
  • Lätt tillgänglig fraktinformation

Men det finns också ett kännetecken som är genialt när man ser det formulerat men som jag mycket sällan själv har haft förmånen att uppleva.

Kun positive overraskelser: på noen av sidene får man rabatter underveis, så prisen synker. De legger ikke på gebyrer underveis, men tvert i mot senker den.

Kolla genomgången i sin helhet på IAllenkelhet där du också får bra råd för optimering av köpprocesser.

Snabb titt på HTML5

Det har nu pratats ett tag om HTML5. Här ett snabbt tips för dig som icke-tekniker, kanske webbredaktör, kring vad uppståndelsen egentligen beror på.

Content Formula går begripligt igenom vad denna uppdatering av html rent praktiskt innebär. De pekar på fyra huvudsakliga förbättringar.

  • Videouppspelning utan att något extra program behöver installeras.
  • Vektorgrafik.
  • Bakgrundsprocesser som gör webbplatser/webbapplikationer mer lika ett vanligt installerat program.
  • Möjlighet att arbeta offline med webbapplikationer.

Kolla Content Formula för mer detaljer kring detta. Men låt mig citera deras slutsats som är kort och konkret (och som gäller först när människors vanligaste webbläsare klarar HTML5, vilket de inte gör idag).

  • If you want to reach the widest audience possible, including phones, then use HTML-5.
  • If your audience is tech-savvy and you don’t mind losing a few iPhone users, use Flash.

Mindre marknadsföring marknadsför mer

Ett litet, litet exempel som säger väldigt, väldigt mycket om webben. När RJMetrics la ner försöken att marknadsföra sin tjänst blev resultatet betydligt fler intresserade.

Det är på ABtests.com som jag hittar denna moderna, sedelärande historia. Situationen är klassisk. Säg att du säljer något som du vill få potentiella kunder att prova. Masskommunikationens ryggmärgsreflex är att berätta hur fantastiskt bra produkten eller tjänsten är. Vilken nytta den gör. Hur den hjälper kunderna.

Eller med RJMetrics egna ord:

Our original page has a flash movie that gives an overview of our target customers, the problems they face, and how RJMetrics can help.

Flash… jag ger mig inte in i den diskussionen nu utan konstaterar att företaget inte var nöjda med andelen omvandlingar, alltså hur många av dem som kom till sidan som faktiskt gick vidare, fyllde i formuläret och provade tjänsten. Så sidan förändrades.

We removed the flash movie and the marketing copy. The form is much larger and positioned more prominently on the page. There is also an explanation of what happens when they fill out the form…

Resultatet: 200 procent fler gjorde det företaget ville.

Nu är det som sagt ett litet exempel. Men det bär med sig åtminstone två generella lärdomar.

  • På webben vill vi ytterst sällan vara passiva och mottagliga. Vi vill göra saker. En fördröjning eller onödig komplexitet innebär att vi drar vidare. Därför måste webb och intranät — snabbt och kompromisslöst — lösa uppgiften. Det gör sällan traditionell marknadsföring.
  • Testa, testa, testa. Hur annars ska du kunna visa VD, marknadsdirektör eller produktansvarig att de vanliga hjulspåren leder er fel? Hur annars ska du kunna marknadsföra på riktigt?

Sälj tillgänglighet, få användbarhet på köpet

Från avdelningen för halvt cyniska reflektioner: Folk kommer alltid att ha åsikter om vad som är bra och användbart, men mot tillgänglighet vågar de inte argumentera. Så fokusera på tillgänglighet.

Mark Morrell står för reflektionen:

Well there are some improvements which are a matter of opinion.  What is usable to one person maybe very unusable to another.  They are subjective.

But accessibility is NOT subjective.  Either a site is accessible or not.  Also in most countries there is a legal requirement for web services (this includes intranets) to be accessible.

Egentligen är detta uppåt väggarna. Särskilt eftersom det inte finns någon garanti för att tillgänglighet och användbarhet i alla lägen ställer samma krav. En sajt, tjänst eller sida kan vara tillgänglig utan att vara användbar.

Men visst — det är inte teori vi sysslar med. Vi försöker få saker att hända. Rätt saker, helst. Kan ett tillgänglighetsargument göra diskussionen med utvecklare enklare, varför inte?

Snabbhet grunden, metadata förfiningen när VG-regionen skapade sökmotor

Varför säger folk att de vill att sökmotorn ska fungera som Google? Den frågan ställde sig Västra Götalandsregionen inför arbetet med sin nyss beta-lanserade sökmotor. Svaret de kom fram till: snabbheten, begränsad fakta kring en enskild träff – men inte den enkla resultatsidan med bara 10 länkar.

Regionens grundkrav var att hitta en sökfunktion med bra prestanda där det var möjligt att fullt ut bestämma användargränssnittet. Valet föll på open source-lösningen Solr och idag är sökmotorn i drift på intranätet. Den kommer också att användas externt.

Men viktigare än tekniken var givetvis arbetet med att ta reda på vad användarna krävde av en sökmotor. Föga förvånande var svaret ”den ska vara som Google”, vilket alla som arbetat med en sökmotor de senaste åren har hört. Många gånger.

Snabbhet underskattad nytta

Kanske något mer förvånande var vilka slutsatser regionens projektgrupp drog. Jag pratade med Kristian Norling (LinkedIn, Twitter) på regionens IT-strategiska avdelning och han berättar så här om deras tolkning av Google-jämförelsen.

Man menar två saker. För det första ett sökresultat som är ganska komprimerat med begränsad metadata. Sen menar användarna också att sökmotorn ska vara snabb men det säger de aldrig spontant.

Just snabbheten blev alltså prioriterad. Västra Götalandsregionens sökmotor svarar på mellan 0,1-0,2 sekunder. En vanlig Google-sökning tar cirka 0,2 sekunder och det är nära den gräns som Jakob Nielsen menar att användaren uppfattar som ett omedelbart svar (0,1 sekunder).

Exempel på ämnessökning
Exempel på ämnessökning

Resultaten presenterar vi så likt Google som möjligt förutom att vi lägger till författaren. Det är relevant i en stor organisation. Sen fick behovsanalysen styra och den säger uttryckligen att man vill kunna filtrera bort innehåll som är irrelevant, säger Kristian Norling.

Kontext och person viktiga dimensioner

Den stora synliga skillnaden gentemot de sökmotorer vi vant oss vid är mycket riktigt de filter som erbjuds användaren. Det handlar om

  • informationstyp
  • var dokumentet finns
  • var det passar in organisatoriskt
  • vilken typ av källa det är
  • senast ändrat
  • vem som är författare
  • vilket format det är publicerat i
  • vilka nyckelord som skapats.
Exempel på personssökning
Exempel på personssökning

Författaren är alltså viktig, liksom andra personer. Den enda relevansjustering som regionen gjort av sökmotorns grundinställning är att de höjt betydelsen för personer.

Vi försöker i sökresultaten skapa kontexten Ämne > Person > Kontaktuppgifter, säger Kristian.

Metadata: Allt från kontrollerade begrepp till etiketter

Tidigare försök att strukturerat arbeta med metadata inom regionen har misslyckats. Det jobb som redaktörerna gjorde syntes aldrig för dem. Så även om det gav effekt rann arbetet ut i sanden.

Nu är målet att visa hur metadatan används för att därigenom stärka arbetet med det och ytterst förbättra sökresultaten. Men först måste innehållet gallras. Kristian Norling räknar med att hälften av innehållet kommer att tas bort och därefter påbörjas det verkliga arbetet med metadata.

Förutom den systemstyrda metadatan – där Dublin Core är minimum – har regionen kompletterat sökmotorn med en metadatatjänst. Den gör två saker:

  • Analyserar textinnehållet, jämför det med en taxonomi och ger förslag på nyckelord som redaktören väljer från.
  • Ger redaktören möjlighet att fritt lägga till nyckelord.

Dessutom kommer användarna, alltså inte bara redaktörerna, att få lägga till etiketter. Dessa kommer att jämföras med två listor. Om de finns i ”whitelist” publiceras de direkt, om de finns i ”blacklist” raderas de. De ord som faller mellan dessa två listor ska granskas manuellt innan de syns och ger effekt.

Detta ger oss möjlighet att sätta olika relevans på olika typer av ord. Vi kan till exempel sätta högre relevans på den kontrollerade begreppsvärlden än på användarnas etiketter – eller tvärtom, säger Kristian Norling.

En reflektion, som också är Kristians egen, är hur lite av arbetet som egentligen handlar om teknik. Snabbheten, visst, men i övrigt var det egentligen frihet att anpassa efter de egna kraven som var viktigast för regionen.

Apropå Västra Götalandsregionens val att skaffa en Open Source-sökmotor — de väljer ofta att arbeta med just öppen källkod och delar med sig av sitt arbete i samma anda.

Glöm inte innehållet när din sajt ska vara tillgänglig

En sajt blir tillgänglig — eller inte — av många olika anledningar. Lättast att glömma bort i arbetet är redaktörernas centrala roll.

Dey Alexander Consulting går detaljerat igenom den kunskap redaktörerna behöver för att använda de, förhoppningsvis, goda förutsättningar som teknik och design ger. Det är ett komplext schema av olika dimensioner men egentligen både logiskt och grundläggande för bra webb (oavsett diskussionen om tillgänglighet).

"Don't forget the 'C' in WCAG"
"Don't forget the 'C' in WCAG". Klicka för att se större bild.

Själv vill jag lägga till en övergripande punkt. Allt tillgänglighetsarbete kvittar om inte sidorna är värdefulla, om de inte hjälper besökaren att göra det de kom för. Kan verka vara ett banalt, självklart påstående. Men jag har stött på mer än en kund, uteslutande i offentlig sektor, som fokuserat så hårt på tillgänglighet att tillgänglig har blivit samma sak som bra.

Så är det inte. Tillgänglighet skapar inga värden i sig. Det ger så många som möjligt en chans att ta del av dem. Tillgänglighet är en slags infrastruktur. Det gör vägen körbar men påverkar inte hur hur kul jag har på destinationen.

Fakta om Internet samlade

Visste du att 5 % av den tid som tillbringas på nätet ägnas åt Facebook? Eller att 1,6 miljarder människor i världen är online — en fjärdedel av jorden befolkning?

Jag hade ingen aning i varje fall, men statistiken ovan är två exempel från en ny Google-tjänst som samlar uppgifter om internetanvändning. Källorna är av varierande karaktär och spänner från massmedia till enstaka webbplatser själva.

Än så länge är statistiksamlingen ganska tom. Den ger ingen komplett bild utan snarare korta, koncentrerade exempel på hur nätet används. Just nu är sajten alltså inget du kan använda för research. Men som lite kul blixtbelysning av intressanta områden, varför inte?

Tips från Steve Rubel.

Nu kan du läsa Användbarhetsboken gratis

Med början i dag kommer Användbarhetsboken att portioneras ut gratis. Men inte för att den är gammal eller irrelevant. Tvärtom. Det är författaren Tommy Sundström som nu vill öka både spridningen och försäljningen av boken.

Användbarhetsboken borde finnas i bokhyllan hos alla som jobbar med webb, skrev jag i en recension när boken kom ut. Min uppfattning kvarstår. Den är ett lysande hjälpmedel för exempelvis arbetet med en kravspecifikation.

Men ok, vill du inte ha den i bokhyllan kan du nu få den på nätet. Ett avsnitt om dagen kommer Tommy att lägga ut och han började i dag.

Hans förhoppning är att fler ska vilja ha den i bokhyllan just eftersom de får en chans att upptäcka den gratis.

Huvudanledningen till att jag tror på att lägga ut Användbarhetsboken är ändå en annan. Vi lever i en uppmärksamhetsekonomi. Det svåra är inte att framställa produkter, det svåra är att sälja dem. Det finns så många böcker om webbutveckling. Hur ska jag få läsare att uppmärksamma min bok, och förstå att det är just den de behöver?

Lustmord på ny polissajt

Den offentliga sektorn uppdaterar sin närvaro på webben. Det är djupt positivt men inte alltid lyckat. I varje fall inte att döma av hur den norska polisens nya sajt totalsågas.

Jag har inga fakta till stöd för mitt påstående att offentlig sektor är på väg att bli mer professionell på webben. Men jag har en definitiv känsla av att det är så.

Här i Sverige har vi ju en någorlunda levande diskussion om den digitala staten, vi ser viktiga myndigheter som Socialstyrelsen göra sig beredd att lansera nytt (kolla betaversionen) och en tjänst som Krisinformation.se hör jag mycket gott om. Dessutom lämnar många kommuner sina stenålderssajter bakom sig (Katrineholm är ett exempel).

I USA sker en lång rad Obama-initiativ med Data.gov som det kanske mest spännande. Och i Norge bygger alltså polisen nytt. Fast det tycks inte ha gått så bra.

Utan att dra några som helst paralleller till ovan nämnda sajter/initiativ tycker jag att sågningen av politi.no är rolig — kanske tankeväckande också, men framförallt rolig — läsning. En nationell skandal säger en av Oslos bästa webb-/användbarhetsbyråer.

…et nyhetssykt, ufokusert nettsted med tragiske menyer, skrekkelig kode, nitrist design og horrible tekster.

Hadde de lansert dette nettstedet i 1999 hadde det vært helt greit. Nå — i 2009 — holder det simpelthen ikke mål.

På tal om nya sajter och recensioner: Jag tror att jag återkommer med reflektioner kring Socialstyrelsens nya sajt när den officiellt lanseras. Men inte med en sågning. Tvärtom finns det flera dimensioner i betan som är både spännande och lovande.