Med början i dag kommer Användbarhetsboken att portioneras ut gratis. Men inte för att den är gammal eller irrelevant. Tvärtom. Det är författaren Tommy Sundström som nu vill öka både spridningen och försäljningen av boken.
Användbarhetsboken borde finnas i bokhyllan hos alla som jobbar med webb, skrev jag i en recension när boken kom ut. Min uppfattning kvarstår. Den är ett lysande hjälpmedel för exempelvis arbetet med en kravspecifikation.
Hans förhoppning är att fler ska vilja ha den i bokhyllan just eftersom de får en chans att upptäcka den gratis.
Huvudanledningen till att jag tror på att lägga ut Användbarhetsboken är ändå en annan. Vi lever i en uppmärksamhetsekonomi. Det svåra är inte att framställa produkter, det svåra är att sälja dem. Det finns så många böcker om webbutveckling. Hur ska jag få läsare att uppmärksamma min bok, och förstå att det är just den de behöver?
Den offentliga sektorn uppdaterar sin närvaro på webben. Det är djupt positivt men inte alltid lyckat. I varje fall inte att döma av hur den norska polisens nya sajt totalsågas.
Jag har inga fakta till stöd för mitt påstående att offentlig sektor är på väg att bli mer professionell på webben. Men jag har en definitiv känsla av att det är så.
Här i Sverige har vi ju en någorlunda levande diskussion om den digitala staten, vi ser viktiga myndigheter som Socialstyrelsen göra sig beredd att lansera nytt (kolla betaversionen) och en tjänst som Krisinformation.se hör jag mycket gott om. Dessutom lämnar många kommuner sina stenålderssajter bakom sig (Katrineholm är ett exempel).
I USA sker en lång rad Obama-initiativ med Data.gov som det kanske mest spännande. Och i Norge bygger alltså polisen nytt. Fast det tycks inte ha gått så bra.
…et nyhetssykt, ufokusert nettsted med tragiske menyer, skrekkelig kode, nitrist design og horrible tekster.
Hadde de lansert dette nettstedet i 1999 hadde det vært helt greit. Nå — i 2009 — holder det simpelthen ikke mål.
På tal om nya sajter och recensioner: Jag tror att jag återkommer med reflektioner kring Socialstyrelsens nya sajt när den officiellt lanseras. Men inte med en sågning. Tvärtom finns det flera dimensioner i betan som är både spännande och lovande.
”Vi ska göra om webbplatsen”. Ett enkelt konstaterande med många bottnar. Första steget måste vara att reda ut exakt vad det är som ska göras om.
Vid en snabb anblick kan ovanstående förefalla vara det mest självklara jag någonsin skrivit (och då har jag säkert sparkat in en del öppna dörrar genom åren). Det är väl klart att man vet vad som ska göras om i ett webb- eller intranätprojekt!?
Men faktum är att många projekt som jag sett eller blivit engagerad i brustit i att tydliggöra omfattningen. Inte sällan börjar det som ett CMS-projekt — det är dags att byta plattform för publicering. Och det är egentligen bara det. Men ”vi skulle samtidigt kanske passa på att fräscha upp designen, rensa innehållet, styra om fokus på några smågrejer…”
…these migrations have a way of becoming more complex than expected. This is almost always because the implementation team thinks of it as a technical project first, underestimates existing site functionality and ignores some of the strategic planning necessary in moving to a new platform.
Visuell omdesign
Not to be confused with a strategic redesign, visual redesign projects will largely repackage the same content, while making tactical improvements to the navigation, templates, and look and feel.
Strategisk omdesign
A complete overhaul of the web channel including the CMS, user experience and underlying technology. A strategic redesign will involve the entire organization in looking to re-engineer key business processes online…
Från några enstaka bloggar till ett helt intranät. Men fortfarande byggt som en bloggportal. En fallstudie från VisitSweden visar att bloggar kan vara grunden för effektiv intern kommunikation.
Jag har fått tillfälle att titta lite närmare på VisitSwedens intranät – och det är en lösning som många mindre företag och organisationer kan inspireras av. Kanske till och med större företag?
Visit Swedens intranät: Bloggportalens startsida
VisitSweden arbetar för att marknadsföra Sverige i världen. Det är en i webbsammanhang uppmärksammad organisation: bästa sajt, bästa community. Men det är också en liten organisation och med ett 70-tal medarbetare var det inte möjligt att göra en storskalig intranätsatsning även om behoven fanns.
Däremot hade interna bloggar börjat användas. Och allt fler ville starta nya interna bloggar. Goda erfarenheter, efterfrågan på fler bloggar samt behovet av intern information och kommunikation ledde fram till tanken på bloggportalen.
Som du ser ovan är den igång, inte minst tack vare VisitSwedens Social Media Manager Tommy Sollén som engagerat sig i bloggportalen samtidigt som han drivit på CommunityOfSweden. Bloggportalen är byggd i WordPress MU med hjälp av BKC STHLM. Den utgår helt från systemets grundfunktionalitet med allmänt tillgängliga plugins (tilläggsprogram som kopplas på).
Principen är enkel.
Den som behöver får starta en blogg, det vill säga en kanal för sin avdelning eller sitt syfte.
Alla bloggar bygger upp det gemensamma flödet på förstasidan. Det som är nytt kommer där.
Vissa avdelningar har information som behöver finnas tillgängligt längre, exempelvis viktiga HR-frågor. Dessa läggs i en särskild kategori och kan därför presenteras separat under längre tid (ytan till höger på startsidan).
Det finns ett fåtal bloggar med begränsad publiceringsrätt, som ledningsbloggen. Annars bygger bloggportalen på förtroende. Den som har något att tillföra skriver där det passar.
Allt går att kommentera. Vissa bloggar har mycket aktivitet, på andra händer det mindre.
Också ett vanligt intranät: Mallar, kalender, omvärldsbevakning
VisitSwedens bloggportal tar dock steget bortom att ”bara” bygga på bloggar. De använder självklart WordPress möjlighet att skapa en fast sidstruktur. Precis som på vilket intranät som helst kan medarbetarna alltså läsa icke-kronologisk, statisk information: Policies, mallar och den typen av innehåll.
Dessutom har de inkluderat en gemensam kalender från Google och skapat en omvärldsbevakningstjänst med hjälp av sökningar som automatiskt inkluderas på en sida. Omvärldsbevakningen bygger på RSS, såväl prenumerationen på viktiga sökbegrepp som hämtningen av nyheter och artiklar.
Omvärldsbevakning, gratis med RSS-sökningar
Bättre och billigare än traditionellt CMS?
Investeringen då? Ja, egentligen ingen alls. WordPress är gratis, tilläggsprogrammen är gratis. Google tar inget betalt för kalendern och RSS kostar inte en krona. Sen ska delarna givetvis sättas samman och precis som VisitSweden vill nog de flesta ha en egen design. Det innebär en tidskostnad, oavsett om tiden köps in eller om kompetensen finns internt.
Så gratis är det inte. Men väsentligt mycket billigare än en traditionell intranätlösning. Och frågan är om det inte faktiskt också är bättre – enklare att använda, möjligheter till dialog integrerad från början.
Frågan är var gränsen går? När bakomliggande system ska integreras? Förmodligen. Men jag skulle inte bli förvånad om den gränsen steg för steg kommer att flyttas fram.
Medvetet skriver jag inte om teknik. Men jag bryter mot principen för Open Atrium – ett ”färdigt” intranät med många samarbetsfunktioner som snart släpps som Open Source.
…open source intranet package that you can install, access, and start customizing to meet your team’s exact needs — all in just 60 seconds. Out of the box, Open Atrium lets you coordinate projects with your team wherever they are in the world — whether you’re coordinating programs around the world for an international organization, organizing the communications outreach for an advocacy campaign, or running out simultaneous projects for a software development company.
För det första bygger paketet på Drupal, ett av de mest använda och uppskattade publiceringssystemen med öppen källkod. Det finns med andra ord en god bas att stå på.
För det andra handlar det om ett system som installeras där du vill, kanske bakom din brandvägg. Det Open Atrium kommer att erbjuda är nämligen inte unikt. Det finns intranätliknande tjänster som kan göra det programpaketet utlovar. Men det är just tjänster på nätet. Det innebär att anpassningsmöjligheterna är begränsade (ibland obefintliga) och det håller inte. ”One size fits all” fungerar kanske för badtofflor men inte för intranät.
För det tredje är funktionslistan spännande. Klart från början är
Kalender
Gruppöversikt
Wiki
Intern mikroblogg à la Twitter
Projektsajter inom grupper
Notifikationer
Några oklarheter då? Ja, det blir viktigt hur de löser hanteringen av statisk information och navigation. Utan tvekan ökar behoven av samarbetsstöd på intranät men vi behöver fortfarande policies, instruktioner och den typen av innehåll. Drupal har förstås inga problem att hantera statisk information så förutsättningarna finns för att även detta ska fungera bra i Open Atrium.
Jag är alltså förhoppningsfull. Sen får vi se vilka de verkliga möjligheterna blir. Men skulle Open Atrium vara bra har det potential att bli stort. Det finns (åtminstone att döma av de frågor jag får) ett betydande behov av enkla, snabba och billiga sätt att komma igång med intranät.
Genom att observera bara två personer halverar du risken att välja fel når du skapar webb eller intranät. Åsikter eller expertutlåtanden är inte bättre än – eller till och med sämre än – att låta krona eller klave avgöra.
Det är sällan nu för tiden som jag imponeras av gamle gurun Jakob Nielsens artiklar. Men i sitt senaste alster slår han fast något som är både sant och oerhört viktigt: Fakta slår åsikter. Alltid.
Det exempel han bygger diskussionen kring är kanske inte det viktigaste (behöver folk en funktion för att öka textstorlek eller vet de hur man gör själv i webbläsaren?). Det intressanta är hur stor skillnaden blir på de som ”vet” och de som faktiskt testat.
Most strikingly, 75% of guessers were wrong. You’d be better off tossing a coin than asking advice of these people.
In this simple example, basing design advice on the smallest amount of empirical observation of real users quadrupled the probability of being right.
Ytterligare exempel bekräftar samma princip.
…testing just 2 users per design reduced the probability of being wrong from 50% to 24% — cutting it in half.
Sen vill man ju gärna minska sannolikheten för att fatta fel beslut ännu mer och då behöver testgruppen utökas från 2 till kanske 5-10 personer.
Betyder detta att du som driven, skicklig yrkesperson är överflödig? Eller (hemska tanke…) att jag och konsultkollegor är onödiga? Självklart inte. Din kompetens krävs fortfarande för att överhuvudtaget veta vad som måste testas. Alternativ måste tas fram grundade på den generella kunskap som finns.
Men det som är viktigt måste testas. Det finns inga genvägar — och det gäller allt från hur viktiga länkar formuleras till vilka behov som får människor att komma till din sajt.
Att som utvecklare och redaktör bli mer ”data-driven” är den stora utmaningen. Och det stora löftet. Det är så vi professionaliserar arbetet med webb och intranät.
Alla sajter, webbplatser eller intranät, har inslag av självbetjäning. Som besökare gör vi något som annars hade krävt manuella insatser. Smart för företaget eller organisationen. Men varför gör vi det som besökare?
Insikten om att vi arbetar i en självservicemiljö är grundläggande för bra nätinnehåll. Genom att publicera säger vi ”lös uppgiften själv, du behöver inte be oss om hjälp”.
Detta går bortom teknisk funktionalitet. Visst kräver en del självbetjäning stora och imponerade system (som e-deklaration eller resebokning). Men det stora mängden självbetjäning sker genom information (så här gör du för att söka bygglov).
Vinsten för den som erbjuder självservice är uppenbar. Om jag inte ringer min kommun när jag funderar på bygglov slipper någon där svara på mina frågor. Men för att träffa rätt när vi planerar och producerar innehåll för självservice behöver vi också förstå varför någon hellre letar själv än efterfrågar manuellt stöd.
35 miljoner webbplatser i världen publicerar en så kallad Google Sitemap, som är en del i den värdefulla information som Googles verktyg för webbansvariga ger. Det är många sajter men fortfarande en låg andel. Min erfarenhet är att få svenska webbansvariga upptäckt fördelarna. Dags att vakna.
Låt mig säga direkt: Detta handlar inte om sådana sitemaps som dina besökare använder för att hitta på din webbplats. Nej, detta är en särskild sitemap — och jag möts allt för ofta av frågetecken när jag undrar om stora företag och organisationer som jag träffar använder en sådan.
Låt oss därför snabbt kika på vad det är, vilken nytta du som webbansvarig har av dem och övriga verktyg som Google erbjuder webbansvariga samt, sist, lite tips om hur du kommer igång så enkelt som möjligt. Verktygspaketet i sin helhet är viktigt för dig som vill lyckas så bra som möjligt i Google.
Standardsätt att ge sökmotorer information om din webbplats
Många kallar dessa sitemaps just ”Google sitemaps”. Men att publicera en sitemap — som alltså inte har något med en vanlig sajtkarta att göra — handlar inte bara om Google. Det är ett standardiserat protokoll för att ge också Yahoo och andra sökmotorer information om din webbplats. Vilka sidor du har, när de har ändrats, hur ofta de brukar ändras och vilken prioritet du själv ger dem.
I praktiken handlar det om att en fil med denna information skapas på din sajt som sökmotorerna hämtar när de uppmanas (”pingas”) att göra det. Men låt oss återkomma till hur du gör detta så smidigt som möjligt. Vi börjar med vad du kan tjäna på det.
De fem viktigaste sakerna du kan få reda på
När du sett till att din webbplats skapar en sitemap och Google har börjat läsa den kan du gräva djupt i olika datakällor. Här är mina favoriter (och här är Googles egen beskrivning).
Notera att själva sitemapen är inte nödvändig för alla dessa men för att utnyttja Googles verktyg fullt ut behöver du den. Som du kommer att se i punkt 6 nedan är sitemapen din bästa chans att få så mycket som möjligt indexerat av Google. Därmed ger den dig möjlighet att få rätt data tillbaka från Google kring hela din webbplats.
1. Sökningar som du är synlig på men misslyckas med
Har du ett anständigt statistikverktyg vet du redan vilka sökningar i Google som ger dig besökare. Du ser vilka ord som skapar trafik till dig (det som också framgår av den högra kolumnen nedan).
Minst lika intressant är vilka ord och begrepp som din sajt faktiskt visas på. Det får du inte reda på någon annanstans.
Visningar och trafik
Vad använder du detta till? Om dina sidor visas ofta på sökbegrepp som är intressanta för dig utan att skapa trafik vet du att något måste förbättras — sidans titel, beskrivningen… Du kan också få idéer till viktiga begrepp att satsa mer på.
2. Påverka dina webbplatslänkar
”Webbplatslänkar” kallar Google de djupare sidtips som sökmotorn ger när du rankar högst på en sökning.
Sökning i Google med webbplatslänkar
Detta är förstås värdefullt. Det ger den som söker en uppfattning om din sajt som säger mer än bara titel och beskrivning. Ditt innehåll marknadsförs.
Däremot är det inte säkert att Google gjort ett urval som du är nöjd med. Det har hänt mig några gånger att de lyft upp enstaka texter som jag inte tycker är så viktiga att de bör vara webbplatslänkar.
Du kan inte bestämma vad som ska vara där. Men du kan bestämma vad som inte ska vara där. Potentiellt väldigt viktigt.
Påverka webbplatslänkarna för din sajt
3. Följ utvecklingen av RSS-prenumeranter
Ditt vanliga statistikverktyg berättar inte hur många som prenumererar på innehåll från din sajt med hjälp av RSS. Googles verktyg ger åtminstone en aning. De presenterar en siffra på antalet prenumeranter via deras egna tjänster (till exempel Google Reader).
Följ utvecklingen för RSS-prenumerationer
Du kan inte tolka det som en total siffra men Google är stora på marknaden och du kan utan tvekan spåra trenden för RSS-prenumerationer på din sajt.
4. Förstå hur du är länkad
Hur en webbplats är länkad till från andra är av stort intresse. Länkar betyder mycket för hur högt en sajt eller en enskild sida rankas i Google. Du kan göra en snabb sökning i Googles vanliga sökmotor efter hur många länkar till sig en sida har. Men det ger bara exempel på länkar.
Googles verktyg ger dig hela bilden. Du får se antalet länkar till varje enskild sida på din sajt och kan, exempelvis, använda den informationen för att avgöra vilka sidor du ska satsa på när du sökoptimerar.
Total bild av länkar till din sajt
5. Hitta problem som Google upplever med din sajt
Många saker kan ge sämre resultat för din sajt i Google och med en sitemap får du en gedigen felrapportering.
Felrapportering
Är det så att sidor av någon anledning är spärrade för sökmotorindexering?
Länkar du eller andra till sidor som inte finns?
Använder du rubriker eller sidbeskrivningar på fel sätt?
Allt detta och mer tipsar Google om.
Två anledningar ytterligare att vara intresserad
Lite bonus. Det finns nämligen ytterligare två anledningar till att dra igång, utöver den konkreta information du kan få.
6. Hjälp Google att upptäcka allt du har
Kanske skulle detta varit punkt 1. Genom en sitemap underlättar du nämligen så mycket du kan för sökmotorerna att överhuvudtaget indexera din sajt. Så även om alla punkter ovan är ointressanta för dig finns det anledning att förse sökmotorerna med en sitemap.
7. Ditt arbete ska vara datastött
Tillåter mig att kasta in en av de dimensioner jag missionerar för. Allt för mycket arbete med innehåll på webbplatser sker på känsla. Det skrivs och publiceras på sätt som vi tror är bra. Det räcker inte. Vi måste veta. Vi måste arbeta datastött, till och med datadrivet.
En sitemap och den information som Googles verktyg för webbansvariga ger är bara ett sätt att utveckla arbetet. Men för den som vill lyckas i sökmotorer är det ett givet sätt.
Så kommer du igång
Det som måste hända är att det på din webbplats skapas en fil (sitemap.xml) som innehåller rätt information, kodad på rätt sätt. När det väl är gjort är det bara att skapa ett konto eller logga in hos Google och följa instruktionerna. Du ska bland annat verifiera att sajten är din.
Knäckfrågan brukar vara hur den där rackarns filen ska skapas. Den ska dessutom uppdateras varje gång din webbplats uppdateras och helst ska också Google, Yahoo och andra sökmotorer automatiskt meddelas att filen är uppdaterad.
Om vi bortser från möjligheten att skriva och uppdatera filen för hand finns två huvudsakliga vägar att gå.
Låt ditt CMS jobba
Den absolut bästa vägen är att ditt publiceringsverktyg, CMS, skapar filen och uppdaterar den i takt med att ni arbetar med ert innehåll. Alla moderna CMS borde ha den funktionen. Jag har kollat några av de största licensierade och Open Source-systemen och det finns mycket riktigt moduler eller funktioner för allesammans.
Gör det semi-manuellt med jämna mellanrum
Om du inte har ett CMS alls, eller ett omodernt CMS, finns det en kompromisslösning. Det kräver tyvärr viss handpåläggning. Du behöver då använda en webbtjänst eller ett program som går igenom din sajt och skapar filen. Denna för du sedan över till servern manuellt.
SharePoint (MOSS) växer snabbt, inte minst som ett verktyg för att skapa intranät. Det är få verktyg som väcker lika många och lika starka känslor. Både för och emot. Diskussionen om MOSS behöver fakta och på sistone har det kommit flera rapporter som försöker fånga verktygets styrkor och svagheter.
Microsoft Office SharePoint Server, MOSS, är — eller är på väg att bli — den dominerande produkten för stora intranät. Det finns säkert statistik som visar MOSS marknadsandelar men jag drar slutsatsen utifrån mina egna erfarenheter.
Jag träffar och jobbar med många stora organisationer och ingen av dem (ingen!) är oberörda av MOSS. Vissa har det, vissa funderar på det och ännu fler är mitt uppe i en övergång till det.
Något i MOSS skrämmer oss som jobbar med innehåll. Erfarenheterna hos informations- eller internkommunikationsavdelningar är sällan positiva, än så länge. En av mina kunder ville öka textstorleken något och fick höra att ”MOSS gillar inte att man ändrar sånt”. En annan kund ville byta färg på ett grafiskt element i en mall och fick svaret ”det går jättebra, men det slår inte igenom på de sidor som redan är skapade, bara på nya sidor”.
Okunniga tekniker? Dålig kommunikation? Faktiska begränsningar i verktyget? Inte vet jag. Men oron och osäkerheten finns där.
As a departmental solution, MOSS07 is regarded as offering good value for the required investment in licences and development as it provides an integrated package of enterprise and web content management, search, records management, business intelligence and forms management.
However, the case for MOSS07 as a platform for an enterprise intranet is not as clear-cut. MOSS07 is an integrated suite of applications designed to work together. None of the individual applications offers functionality or performance to compare with the best specialist applications from other vendors.
”Ingen färdig produkt”
Rapporten pekar också på något som mycket väl kan vara ett av grundproblemen i diskussionen. Den som skaffar sig MOSS skaffar sig inte (i motsats till hur det ofta framställs för en informationsavdelning) en produkt med vissa funktioner.
MOSS07 is not an out-of-the-box application; it is more of a development platform that requires much configuration.
”Kräver kompletteringar för att stödja samarbete bra”
Samarbetsstöd presenteras som MOSS kanske främsta förtjänst. Verktyget ska vara en kombination av innehållshantering och Intranät 2.0. Michael Sampson är skeptisk.
On its own merits, SharePoint fails the needs of teams for collaborative software in 6 out of the 7 areas. It thus passes only one of the areas on its own merits, and it passes an additional two areas if the organization adds additional server software from Microsoft. However, using the software available from Microsoft, it earns a failing grade in 4 out of the 7 areas.
Samtidigt — MOSS är inte alltid ett val. Vare sig användarna eller innehållsägarna brukar ha något att säga till om när beslutet är taget. Så då gäller det att göra det bästa av det. Column Two säljer en fallstudie som handlar om just samarbetssajter och vad som krävs för att de ska fungera.
Transfield’s key innovation was productising their approach to collaboration spaces with ‘Team Sites in a Box’, and compiling a near-perfect design, support and governance methodology and model, which then saw rapid, but controlled uptake within the organisation.
En stor majoritet av Sveriges webbansvariga tycker att deras sajt är välstrukturerad. Men många besökare är fortfarande missnöjda med det som är strukturens främsta syfte, att göra det enkelt att hitta.
Så långt allt väl. Men bilden kompliceras när vi tar med besökarna i kalkylen. Då visar det sig nämligen att bara 6 av 10 tycker att det är lätt att hitta på de webbplatser de besöker. Var sjätte besökare är direkt missnöjd med navigationen.
Detta är ett problem. Inte nog med att bara drygt hälften av besökarna uppskattar navigationen — de ansvariga tycks inte ens förstå att det är så.
Varför är det så här? Jag har en eller två idéer.
Sökfokus skymmer sikten
Den första förklaringen jag kan se är varken ny eller konstig. Det är helt enkelt besvärligt att sätta sig in i besökarnas behov. Vi har svårt att bryta oss loss från interna betraktelsesätt. Alldeles för få arbetar systematiskt med behovsanalyser.
Men undersökningen ger ytterligare en möjlig förklaring. Hela 34 procent av de webbansvariga är nämligen missnöjda med sin sökfunktion.
Detta stämmer mycket väl med den bild jag har från mina kontakter. Många ser problem med sin sökmotor och det är mycket fokus (inte nödvändigtvis kraft och resurser, dock) som läggs på sök.
Låt mig vara mycket tydlig och säga att detta är bra. Sökmotorn förtjänar fokus.
Men sökmotorn är inte Svaret på hur vi gör webbplatser enkla att hitta på. Det är ett av flera svar. Förmodligen det näst viktigaste. Just det, det ”näst viktigaste”. Som rapporten från WSA konstaterar:
Navigationen är den enskilt viktigaste faktorn för att besökarna ska uppleva att en sida är användarvänlig.
Nedkokt blir min slutsats av rapporten denna:
Du kanske är nöjd med din struktur och navigering men många av besökarna delar inte din uppfattning. Det är ett problem. För dig.
Sökmotorn är ett utmärkt stöd till navigationen men än så länge är den just ett ”stöd”.
Många sökmotorer är dåliga och kräver arbete. Det är helt rätt att satsa på en ny eller förbättrad sökmotor. Men inte till priset av att du lämnar strukturutveckling därhän.
