En ”rörig” sida är egentligen en dålig sida

När läsarna tycker att din sida är ”rörig” ska du inte starta ett designprojekt. Faktiskt inte. Du ska starta ett projekt som hjälper läsaren med det hon behöver göra på sidan.

UX-experten Jared Spool sätter ord på något som jag också upplevt många gånger. När en sida, eller en hel sajt, inte fungerar tycks den mänskliga reaktionen vara att antingen klaga på designen eller sökmotorn. Det får vi ha respekt för. Men vi måste också förstå att vi inte löser problemet genom att designa om sidan (eller köpa en ny sökmotor):

Clutter is what happens when we fill a page with things the user doesn’t care about. Replace the useless stuff with links, copy, and content the users really want, and the page suddenly becomes uncluttered.

Det är för övrigt av just denna anledning som jag alltid hävdar att sajtenkäter som frågar människor om design, användarvänlighet eller struktur är fel ute. De frågar om saker som människor varken kan, eller borde kunna, förhålla sig till. För det vi märker av en sida med dåligt uppgiftsfokus är att den är… rörig.

Risker och möjligheter med SharePoint 2010

Den som jobbar med intranät kommer så småningom till en diskussion om SharePoint, detta verktyg — eller denna utvecklingsmiljö — som väcker så starka åsikter. Du får ingen åsikt av mig men väl ett tips om ett nytt whitepaper att ladda ner.

Det är Mark Morell som skrivit The risks and rewards of SharePoint 2010 och Mark har koll på läget. Jag har haft en del kontakt med honom genom åren och han imponerar med sitt totala fokus på att skapa nytta för användarna samtidigt som han är verkligt insatt i SharePoint.

Ur innehållet:

  • Help guide an organisation from initial consideration of SP 2010 through to the first day of a successful implementation and, most importantly, beyond
  • Provide guidance on how to ensure an effective content governance framework, and define organisational standards
  • Show you how to incorporate automated compliance solutions to help protect against non-compliant or inappropriate content
  • Highlight how to make the right technology decisions for your business to maximise the rewards that collaboration brings and avoid any risks or pitfalls

Britterna driver på användbar, medborgarvänlig webb

Två brittiska myndighetssajter ger en tydlig bild av hur webben kan utvecklas, om vi bara anstränger oss. Med ett totalt fokus på medborgarnas behov är de långt ifrån — långt före — vad vi ser i Sverige än så länge.

Den första sajten som gav mig en känsla av ”ja, precis så här ska det vara” var Liverpool City Councils nya webbplats. De har brutit sig loss ur allt det som fortfarande tynger många svenska kommuner på nätet.

Det första är nyhetsvansinnet. Hur många går egentligen till sin kommun för att få nyheter? Kanske några, och visst får även de Liverpool-bor som så önskar nyheter. Men det är betydligt lägre prioriterat än vad vi är vana vid. Och det mest intressanta är vad de prioriterat i stället.

Hårt urval — snabb hjälp

Fem områden. Från parker till sophämtning. Fem områden som de efter omfattande undersökningar kom fram till är de viktigaste. Saker de valde utan hänsyn till att ”vi har så bred verksamhet” eller ”allt är lika viktigt för någon”. Eller vad argumentet för att inte prioritera efter besökarnas behov än är.

De har dessutom tagit det så avgörande steget att för de allra viktigaste behoven inte bara snabbt leda rätt, utan faktiskt hjälpa människor att omedelbart påbörja sin uppgift.

Därutöver ser vi en del mer generella trender, som utökad synlighet i navigeringen. Ett enstaka lyckokast, tänkte jag. Tills jag såg alpha.gov.uk.

Få gjort det som ska göras på kortast tänkbara tid

Till skillnad från Liverpool är alpha.gov.uk inte en skarp sajt. Den är en experimentell prototyp stöpt enligt samma tankar som Liverpool. Och tanken är utmärkt. Den utgår från att människor

  • Want to minimise the time they spend on a gov.uk site
  • Do not understand anything about the structure of Government in the UK
Skapar tydlig förväntan och överblick.
Skapar tydlig förväntan och överblick.

Hur uppgiftsfokuserad sajten är framgår inte minst av denna visuella översikt kring en process.

Prototypen har så många rätt att det är svårt att peka på de mest väsentliga. Men jag gör ett försök.

  • Behoven i centrum, vem som löser dem är ointressant. Så självklart men så svårt.
  • Prioriteringen (igen). Att välja att hjälpa så många som möjligt, så snabbt som möjligt är rätt väg.
  • Frigörelsen från pliktinformation, inte minst frånvaron av texter vars enda verkliga syfte är att göra myndigheten juridiskt ”untouchable”.
  • Den smarta inkluderingen av nyheter, tal, ministerlistor med mera där detta är tillgängligt men inte i vägen.

Detta är två fyrar i horisonten värda att sätta kurs mot. Att regeringen.se, och stora delar av den svenska myndighetsnärvaron på nätet, har långt att segla är så uppenbart att jag nästan inte vill påpeka det.

Förstå besökarnas behov, inte deras önskemål

Att lyssna till besökarna handlar inte om att låta dem styra. Det handlar om att förstå dem för att kunna skapa något de själv antagligen inte hade kunnat önska sig.

Ingen har nytta av besökarnas önskelista. Ändå är det ofta den som webb- och intranätteam efterfrågar. De ställer enkätfrågor som ber besökarna gradera ”hur användbar sajten är” eller konstaterar efter intervjuer att ”det besökarna vill ha är en bättre sökmotor”.

Det är dömt att misslyckas.

Svaret på den typ av frågor jag nämnde kan vi inte använda. Vi har ingen aning om vad användbarhet, enkelhet, design och andra uttryck egentligen betyder för de som svarat. Och att besökarna vill ha en bättre sökmotor beror bara på att de inte hittar. Att det kan krävas ny navigation, bättre menytexter, annorlunda ikoner, standardiserade taggar eller kanske rent utav en ny sökmotor är besökaren inte rätt person att avgöra.

Det måste du göra. Du ska utgå från besökarnas behov, inte vad de tror är lösningen på behoven.

Skillnaden mellan ”user-led” och ”user-centered” utveckling är så fundamental att det är den första du måste göra kristallklar när det är dags att ta tag i din sajt. Står du i det läget — eller i vilket läge som helst, egentligen — rekommenderar jag artikeln User-Led Does Not Equal User-Centered.

Det går nämligen att kombinera ett mycket starkt användarfokus med denna enkla insikt:

Companies should lead their users, not the other way around.

Intranätvinnares syn på användbarhet

Användbarhet är den enskilt viktigaste faktorn bakom ett framgångsrikt intranät. Se där ett påstående som vi inte behöver hålla med om — men som blir intressant eftersom det kommer från en vinnande byrå som dessutom delar med sig av sin användbarhetsbok.

Jag tycker också att användbarhet är viktigt. Men jag tror inte att vi kan peka på enskilda faktorer och säga att ”det ger framgång”. Helheten är grejen.

Å andra sidan kanske någon skulle hävda att användbarhet är just helhet. Fast strunt samma just nu.

Tänkte egentligen tipsa om ”Intranet Usability Workbook” som SmallWorlders delar med sig av. Byrån har byggt och driver ett av de vinnande intranäten i Jakob Nielsens årliga tävling.

E-boken ger inga aha-upplevelser för dig som intranätproffs. Men det är en av de bästa översikter jag sett kring vilka krav vi bör ställa på ett intranät. Många beslutsfattare borde läsa och lära innan de köper in ett nytt system som ingen begriper och färre vill använda.

SmallWorlders nisch är intranät för marknadsorganisationer och byråer. Råden är dock allmängiltiga.

Bästa verktyget för intern mikroblogging

Yammer framstår ofta som det främsta alternativet för den som enkelt vill dra igång en mikroblogg internt. Men innan du väljer lösning bör du titta på andra alternativ.

En mikroblogg — som Twitter — tycks i många organisationer snabbt bli en omtyckt kanal för diskussion och vardagligt utbyte. Yammer har seglat upp som det mest använda, eller åtminstone mest omtalade, verktyget för interna mikrobloggar.

Och det är onekligen enkelt. Många har positiva erfarenheter av det. Samtidigt har jag nu från flera håll hört skepsis. Det finns frågetecken kring användarhanteringen när någon slutar på företaget (tydligen, har inte sett detaljerna kring detta) och i en diskussion på LinkedIn pekar Thomas King på liknande invändningar.

I’m not particularly happy with Yammers approach to data ownership. Basically they charge you to take ownership of data, set an admin, sharepoint webparts, or export data for e-discovery purposes.

Yammer bör vara med i din urvalprocess men kolla gärna på fler alternativ. Socialcast får exempelvis ofta goda omdömen.

Slumrande e-demokrati i södra Sverige

Inte särskilt mycket har hänt kring kommunal e-demokrati de senaste åren. Det konstaterar Grubb Consulting i en färsk rapport där 52 sydsvenska kommuner rangordnats baserat på vilka aktiviteter de har för att engagera sina medborgare online.

I rapporten som släpptes idag är det visserligen ganska stor skillnad mellan olika kommuner. Till exempel får Alvesta och Bjuv ihop 2 poäng av 10 möjliga medan Simrishamn ligger längst fram med 8 poäng. Men totalbilden är dyster, åtminstone för den som tror att nätet har en lokaldemokratisk roll att spela.

Den tidigare entusiasmen har definitivt slocknat och resultaten i denna granskning bekräftar det. Utifrån ett renodlat medborgarperspektiv så erbjuder de 52 kommunerna sammantaget väldigt lite digitala möjligheter till information-dialog- och påverkan vad gäller den lokala demokratin.

Ett exempel som visar på problemet är att 23 av kommunerna välkomnar medborgarförslag. Men bara fyra gör det möjligt att lämna förslagen digitalt. Och går det på ett ställe är det rimligen bara viljan som saknas hos de andra.

Grubb Consulting pekar på tre principer som måste till för att utvecklingen ska ta fart. Den första tror jag är helt central.

Många gånger innebär de e-demokratiska verktyg som används idag att medborgaren bjuds in till en allmän politisk diskussion. Detta innebär inte sällan att forumen blir en allmän klagopanel som egentligen inte leder någonvart. För att få en skarp diskussion som kan engagera både medborgare och politiker behöver man istället fokusera på något konkret, och detta bör vara de politiska besluten.

Intranätets informationsflöde – en fallstudie

Informationsflöde. Ska jag kanske nämna metadata och indexering också? Med det har jag antagligen skrämt bort dig och alla andra läsare. Men bit ihop. Västra Götalandsregionens arbete med att strukturera sin informationshantering på intranätet är värt att följa.

Kristian Norling på Västra Götalandsregionen redogör i en serie ganska djupgående artiklar för hur de under lång tid arbetat med informationshantering och vilken lösning de kommit fram till. Det må vara tunga ämnen men beskrivningarna ger spännande inblick i inte minst hur sökmotorn fungerar.

Och målet delar regionen säkert med dig. Det handlar om en struktur och hantering som gör innehåll både tillgängligt och enkelt att hitta.

Kristians artikelserie pågår. De fem första delarna är publicerade. Rekommenderas.

  1. Information flow overview
  2. Information and metadata
  3. Why persistent links are important
  4. Search statistics for our enterprise search
  5. Real-time information syndication and search on our intranet

11 steg till en bra mobilstrategi

Alla pratar om appar idag. Men ska du ha en enda app — och riskerar du något genom att glömma SMS? Det är några av frågorna som IAllenkelhet tar upp i en översikt kring mobila strategier.

Det första du måste fundera på är givetvis om du behöver en mobil strategi. Det finns sajter som klarar sig alldeles utmärkt med att vara byggda enligt standard och därmed visas på ett ok sätt i mobila webbläsare.

Men om du ser ett behov att använda din information och dina tjänster i just mobiler (eller andra små bärbara apparater, för den delen) kan det vara dags att skapa en mobil strategi.

I IAllenkelhets redogörelse finns det punkter som jag hoppas är fullständigt uppenbara. Att göra det enkelt att hitta butiksadress och öppettider är ett sådant exempel. Mer intressant är råd som dessa: Överväg att skapa mer än en app för din sajt, det kan underlätta för besökare med specifika intressen. Och börja att utveckla för mobilen. Det gör, om inget annat, utvecklarna gladare… 🙂

Rätt plan för att migrera innehåll

”Migrera” kan mycket väl vara ett av de farligaste orden inom webb- och intranätutveckling. Det låter ju så enkelt. Som en knapptryckning. Men att migrera på rätt sätt kräver en tydlig plan och viktiga beslut.

I den nyutkomna Web Site Migration Handbook (gratis) går David Hobbs genom hela processen att flytta en sajt till en ny plattform eller version. Jag har framförallt läst avsnittet om innehållsmigrering — och det slår fast många betydelsefulla sanningar.

Hobbs rekommendation utgår från innehållsinventeringen, det uppenbara och enda sättet att starta en migrering. Med inventeringen som grund kan du nämligen bryta ned innehållet i lämpliga delar och, som Hobbs säger, ta bort innehåll med hjälp av en ROT-analys. Översatt innebär analysen att du identifierar onödigt, trivialt eller ej uppdaterat innehåll.

Detta steg går inte att poängtera starkt nog. Här avgörs menar jag om migreringen lyckas eller inte. (Skit in, skit ut… du vet.)

Mer praktiskt handlar det om att sätta upp regler, skriver Hobbs och det är ett mycket bra sätt att uttrycka det. Hitta mönster som du kan använda. Det kan vara innehållets ålder, hur det används, vilket engagemang det väcker, vilken typ av innehåll det är. Syftet är att avgöra vad som kan flyttas automatiskt respektive manuellt — och faktiskt också påbörja identifieringen av vad som behöver skrivas nytt.

Bra tips. Men det viktigaste tipset får vi via nedanstående illustration ur migreringsboken. Ingenting är helt automatiskt. Självklart ska vi göra allt vi kan för att slippa klipp-och-klistra. Men allt kräver en redaktionell insats, om inget annat en manuell kvalitetssäkring (QA). Det är en insikt som är långt ifrån så självklar som den borde vara.

Alt
Processen för att migrera innehåll (Ur Web Site Migration Handbook)