3 kommentarer på “Intuition och magkänsla kan leda dig fel”

Intuition och magkänsla kan leda dig fel

Förutfattade meningar och svårigheten att hantera stora mängder information. Det är två vanliga problem för den som ska fatta beslut, i alla sammanhang. För dig som sköter en stor sajt är problemet lika påtagligt som för vilken beslutsfattare som helst. Men du har också en bättre chans att göra rätt.

Tidningen Chef beskriver den doktorsavhandling som Arie Riabacke skrivit om beslutsfattande och forskaren själv säger:

Den mänskliga förmågan att fatta vettiga beslut är ganska begränsad. Vi har svårt att hantera stora mängder information och har känslomässiga hang-ups på vissa saker. Vi är människor, helt enkelt.

Jag kan inte låta bli att koppla detta till min egen värld, det vill säga utveckling av webb och intranät, även om avhandlingen handlar om beslutsfattande generellt. Diskrepansen blir så tydlig för oss.

  • Vi har till exempel i flera år vetat att intranätets absolut viktigaste uppgift är att erbjuda ett bra sätt att hitta och få kontakt med kollegor. Det är självklart inte allt ett intranät ska göra men det ska åtminstone göra just detta bra. Ändå är det klart vanligare att personsöket har avgörande brister än att det fungerar smärtfritt och enkelt.
  • Vi har länge vetat att högerkolumnen är svag — ändå lägger vi viktiga grejer där.
  • Vi vet att intranätet borde vara ett arbetsstöd och inte bara en informationskanal — ändå är sannolikheten stor att mycket av den tid som ägnas åt intranätet ägnas åt nyheterna.
  • Vi vet att kunder struntar i hur vi är organiserade — ändå tvingar vi dem igenom en organisatorisk navigation. (Nåja, här har många trots allt bytt strategi).

Du kan säkert komma på fler exempel. Varför det blivit så här vet jag givetvis inte bortsett från den allmänmänskliga oförmågan. Men jag vet att vi har bättre möjligheter än de flesta andra beslutsfattare att hitta rätt väg. Vilka behov människor har kan du ta reda på, kvantitativt och säkerställt. Vad som fungerar eller inte fungerar på en sida kan mäta, på ett otal olika sätt. Var tiden bör läggas kan du någorlunda enkelt göra en trovärdig beräkning på.

Den som sköter webb och intranät har eller kan skaffa sig fakta som andra beslutsfattare bara kan drömma om.

Sen måste vi ju också ta ut svängarna. Vi måste våga och testa. Men gör det på rätt nivå. Chansa inte på en cool, interaktiv lunchmeny med möjlighet att rejta och spara recept när folk sliter håret för att hitta rätt mallar. Använd i stället all din kreativitet och magkänsla för att skapa världens bästa mallservice.

Tipstack till Helen Bolander!

3 kommentarer på “En inblick i webbdesignen som löser dina problem”

En inblick i webbdesignen som löser dina problem

”Responsive web design” representerar ett viktigt strategibyte. En sajt för alla besökare — en sajt som anpassar sig efter vilken typ av läsare människor använder: dator, mobil, platta. Jyske Banks erfarenheter är en intressant plats att börja på för den som vill förstå vad denna nya webbdesign medför.

J. Boye beskriver bankens projekt och belyser också bra vad ”Responsive web design”, RWD, är. Med cirka två års historia som begrepp är det naturligtvis inte helt nytt men jag har bara det senaste halvåret märkt hur RWD snabbt blivit en allt mer given diskussion i förstudie- och utvecklingsprojekt — både för webbplatser och intranät.

Principen är enkel. Med utgångspunkt från en grunddesign ompositioneras och förändras en sidas element i takt med att fönsterstorleken ändras. Det innehåll som via datorn är i en högerkolumn kan på en mobil hamna nedanför en mittkolumn. Stora bilder minskas, och så vidare.

För dig som webbredaktör eller informationschef får detta direkta konsekvenser. Den uppenbara fördelen är att ni slipper fundera på och hantera i värsta fall flera separata sajter för olika apparater. Samtidigt ställer det krav. Där vi i många fall tidigare har kunnat komma undan med lite halvt genomförd prioritering (eftersom det ”syns bra om det ligger på förstasidan”) blir det nu en mycket spetsigare fråga: Vilken ska den exakta ordningen på startsidans kanske 12 element vara?

Exemplet med Jyske Bank är inte en komplett genomgång av den och andra frågor som dyker upp. Men om du inte stött på diskussionen tidigare är det en bra första inblick kring något som kommer att beröra dig.

2 kommentarer på “En ”rörig” sida är egentligen en dålig sida”

En ”rörig” sida är egentligen en dålig sida

När läsarna tycker att din sida är ”rörig” ska du inte starta ett designprojekt. Faktiskt inte. Du ska starta ett projekt som hjälper läsaren med det hon behöver göra på sidan.

UX-experten Jared Spool sätter ord på något som jag också upplevt många gånger. När en sida, eller en hel sajt, inte fungerar tycks den mänskliga reaktionen vara att antingen klaga på designen eller sökmotorn. Det får vi ha respekt för. Men vi måste också förstå att vi inte löser problemet genom att designa om sidan (eller köpa en ny sökmotor):

Clutter is what happens when we fill a page with things the user doesn’t care about. Replace the useless stuff with links, copy, and content the users really want, and the page suddenly becomes uncluttered.

Det är för övrigt av just denna anledning som jag alltid hävdar att sajtenkäter som frågar människor om design, användarvänlighet eller struktur är fel ute. De frågar om saker som människor varken kan, eller borde kunna, förhålla sig till. För det vi märker av en sida med dåligt uppgiftsfokus är att den är… rörig.

1 kommentar på “Risker och möjligheter med SharePoint 2010”

Risker och möjligheter med SharePoint 2010

Den som jobbar med intranät kommer så småningom till en diskussion om SharePoint, detta verktyg — eller denna utvecklingsmiljö — som väcker så starka åsikter. Du får ingen åsikt av mig men väl ett tips om ett nytt whitepaper att ladda ner.

Det är Mark Morell som skrivit The risks and rewards of SharePoint 2010 och Mark har koll på läget. Jag har haft en del kontakt med honom genom åren och han imponerar med sitt totala fokus på att skapa nytta för användarna samtidigt som han är verkligt insatt i SharePoint.

Ur innehållet:

  • Help guide an organisation from initial consideration of SP 2010 through to the first day of a successful implementation and, most importantly, beyond
  • Provide guidance on how to ensure an effective content governance framework, and define organisational standards
  • Show you how to incorporate automated compliance solutions to help protect against non-compliant or inappropriate content
  • Highlight how to make the right technology decisions for your business to maximise the rewards that collaboration brings and avoid any risks or pitfalls
5 kommentarer på “Britterna driver på användbar, medborgarvänlig webb”

Britterna driver på användbar, medborgarvänlig webb

Två brittiska myndighetssajter ger en tydlig bild av hur webben kan utvecklas, om vi bara anstränger oss. Med ett totalt fokus på medborgarnas behov är de långt ifrån — långt före — vad vi ser i Sverige än så länge.

Den första sajten som gav mig en känsla av ”ja, precis så här ska det vara” var Liverpool City Councils nya webbplats. De har brutit sig loss ur allt det som fortfarande tynger många svenska kommuner på nätet.

Det första är nyhetsvansinnet. Hur många går egentligen till sin kommun för att få nyheter? Kanske några, och visst får även de Liverpool-bor som så önskar nyheter. Men det är betydligt lägre prioriterat än vad vi är vana vid. Och det mest intressanta är vad de prioriterat i stället.

Hårt urval — snabb hjälp

Fem områden. Från parker till sophämtning. Fem områden som de efter omfattande undersökningar kom fram till är de viktigaste. Saker de valde utan hänsyn till att ”vi har så bred verksamhet” eller ”allt är lika viktigt för någon”. Eller vad argumentet för att inte prioritera efter besökarnas behov än är.

De har dessutom tagit det så avgörande steget att för de allra viktigaste behoven inte bara snabbt leda rätt, utan faktiskt hjälpa människor att omedelbart påbörja sin uppgift.

Därutöver ser vi en del mer generella trender, som utökad synlighet i navigeringen. Ett enstaka lyckokast, tänkte jag. Tills jag såg alpha.gov.uk.

Få gjort det som ska göras på kortast tänkbara tid

Till skillnad från Liverpool är alpha.gov.uk inte en skarp sajt. Den är en experimentell prototyp stöpt enligt samma tankar som Liverpool. Och tanken är utmärkt. Den utgår från att människor

  • Want to minimise the time they spend on a gov.uk site
  • Do not understand anything about the structure of Government in the UK
Skapar tydlig förväntan och överblick.
Skapar tydlig förväntan och överblick.

Hur uppgiftsfokuserad sajten är framgår inte minst av denna visuella översikt kring en process.

Prototypen har så många rätt att det är svårt att peka på de mest väsentliga. Men jag gör ett försök.

  • Behoven i centrum, vem som löser dem är ointressant. Så självklart men så svårt.
  • Prioriteringen (igen). Att välja att hjälpa så många som möjligt, så snabbt som möjligt är rätt väg.
  • Frigörelsen från pliktinformation, inte minst frånvaron av texter vars enda verkliga syfte är att göra myndigheten juridiskt ”untouchable”.
  • Den smarta inkluderingen av nyheter, tal, ministerlistor med mera där detta är tillgängligt men inte i vägen.

Detta är två fyrar i horisonten värda att sätta kurs mot. Att regeringen.se, och stora delar av den svenska myndighetsnärvaron på nätet, har långt att segla är så uppenbart att jag nästan inte vill påpeka det.

1 kommentar på “Förstå besökarnas behov, inte deras önskemål”

Förstå besökarnas behov, inte deras önskemål

Att lyssna till besökarna handlar inte om att låta dem styra. Det handlar om att förstå dem för att kunna skapa något de själv antagligen inte hade kunnat önska sig.

Ingen har nytta av besökarnas önskelista. Ändå är det ofta den som webb- och intranätteam efterfrågar. De ställer enkätfrågor som ber besökarna gradera ”hur användbar sajten är” eller konstaterar efter intervjuer att ”det besökarna vill ha är en bättre sökmotor”.

Det är dömt att misslyckas.

Svaret på den typ av frågor jag nämnde kan vi inte använda. Vi har ingen aning om vad användbarhet, enkelhet, design och andra uttryck egentligen betyder för de som svarat. Och att besökarna vill ha en bättre sökmotor beror bara på att de inte hittar. Att det kan krävas ny navigation, bättre menytexter, annorlunda ikoner, standardiserade taggar eller kanske rent utav en ny sökmotor är besökaren inte rätt person att avgöra.

Det måste du göra. Du ska utgå från besökarnas behov, inte vad de tror är lösningen på behoven.

Skillnaden mellan ”user-led” och ”user-centered” utveckling är så fundamental att det är den första du måste göra kristallklar när det är dags att ta tag i din sajt. Står du i det läget — eller i vilket läge som helst, egentligen — rekommenderar jag artikeln User-Led Does Not Equal User-Centered.

Det går nämligen att kombinera ett mycket starkt användarfokus med denna enkla insikt:

Companies should lead their users, not the other way around.

3 kommentarer på “Intranätvinnares syn på användbarhet”

Intranätvinnares syn på användbarhet

Användbarhet är den enskilt viktigaste faktorn bakom ett framgångsrikt intranät. Se där ett påstående som vi inte behöver hålla med om — men som blir intressant eftersom det kommer från en vinnande byrå som dessutom delar med sig av sin användbarhetsbok.

Jag tycker också att användbarhet är viktigt. Men jag tror inte att vi kan peka på enskilda faktorer och säga att ”det ger framgång”. Helheten är grejen.

Å andra sidan kanske någon skulle hävda att användbarhet är just helhet. Fast strunt samma just nu.

Tänkte egentligen tipsa om ”Intranet Usability Workbook” som SmallWorlders delar med sig av. Byrån har byggt och driver ett av de vinnande intranäten i Jakob Nielsens årliga tävling.

E-boken ger inga aha-upplevelser för dig som intranätproffs. Men det är en av de bästa översikter jag sett kring vilka krav vi bör ställa på ett intranät. Många beslutsfattare borde läsa och lära innan de köper in ett nytt system som ingen begriper och färre vill använda.

SmallWorlders nisch är intranät för marknadsorganisationer och byråer. Råden är dock allmängiltiga.

Bästa verktyget för intern mikroblogging

Yammer framstår ofta som det främsta alternativet för den som enkelt vill dra igång en mikroblogg internt. Men innan du väljer lösning bör du titta på andra alternativ.

En mikroblogg — som Twitter — tycks i många organisationer snabbt bli en omtyckt kanal för diskussion och vardagligt utbyte. Yammer har seglat upp som det mest använda, eller åtminstone mest omtalade, verktyget för interna mikrobloggar.

Och det är onekligen enkelt. Många har positiva erfarenheter av det. Samtidigt har jag nu från flera håll hört skepsis. Det finns frågetecken kring användarhanteringen när någon slutar på företaget (tydligen, har inte sett detaljerna kring detta) och i en diskussion på LinkedIn pekar Thomas King på liknande invändningar.

I’m not particularly happy with Yammers approach to data ownership. Basically they charge you to take ownership of data, set an admin, sharepoint webparts, or export data for e-discovery purposes.

Yammer bör vara med i din urvalprocess men kolla gärna på fler alternativ. Socialcast får exempelvis ofta goda omdömen.

1 kommentar på “Slumrande e-demokrati i södra Sverige”

Slumrande e-demokrati i södra Sverige

Inte särskilt mycket har hänt kring kommunal e-demokrati de senaste åren. Det konstaterar Grubb Consulting i en färsk rapport där 52 sydsvenska kommuner rangordnats baserat på vilka aktiviteter de har för att engagera sina medborgare online.

I rapporten som släpptes idag är det visserligen ganska stor skillnad mellan olika kommuner. Till exempel får Alvesta och Bjuv ihop 2 poäng av 10 möjliga medan Simrishamn ligger längst fram med 8 poäng. Men totalbilden är dyster, åtminstone för den som tror att nätet har en lokaldemokratisk roll att spela.

Den tidigare entusiasmen har definitivt slocknat och resultaten i denna granskning bekräftar det. Utifrån ett renodlat medborgarperspektiv så erbjuder de 52 kommunerna sammantaget väldigt lite digitala möjligheter till information-dialog- och påverkan vad gäller den lokala demokratin.

Ett exempel som visar på problemet är att 23 av kommunerna välkomnar medborgarförslag. Men bara fyra gör det möjligt att lämna förslagen digitalt. Och går det på ett ställe är det rimligen bara viljan som saknas hos de andra.

Grubb Consulting pekar på tre principer som måste till för att utvecklingen ska ta fart. Den första tror jag är helt central.

Många gånger innebär de e-demokratiska verktyg som används idag att medborgaren bjuds in till en allmän politisk diskussion. Detta innebär inte sällan att forumen blir en allmän klagopanel som egentligen inte leder någonvart. För att få en skarp diskussion som kan engagera både medborgare och politiker behöver man istället fokusera på något konkret, och detta bör vara de politiska besluten.

1 kommentar på “Intranätets informationsflöde – en fallstudie”

Intranätets informationsflöde – en fallstudie

Informationsflöde. Ska jag kanske nämna metadata och indexering också? Med det har jag antagligen skrämt bort dig och alla andra läsare. Men bit ihop. Västra Götalandsregionens arbete med att strukturera sin informationshantering på intranätet är värt att följa.

Kristian Norling på Västra Götalandsregionen redogör i en serie ganska djupgående artiklar för hur de under lång tid arbetat med informationshantering och vilken lösning de kommit fram till. Det må vara tunga ämnen men beskrivningarna ger spännande inblick i inte minst hur sökmotorn fungerar.

Och målet delar regionen säkert med dig. Det handlar om en struktur och hantering som gör innehåll både tillgängligt och enkelt att hitta.

Kristians artikelserie pågår. De fem första delarna är publicerade. Rekommenderas.

  1. Information flow overview
  2. Information and metadata
  3. Why persistent links are important
  4. Search statistics for our enterprise search
  5. Real-time information syndication and search on our intranet