Bygg din sajt med data

Det finns många sätt att bestämma sig för hur en sajt eller ett intranät ska byggas. Få sätt är sämre än konsensus och remissrundor. Bygg med data som beslutsunderlag.

”Fakta, inte åsikter” är som du kanske vet min inställning inför utvecklingsprojekt. Allt fler förefaller hålla med och inte minst i Storbritannien har utvecklingen kommit långt. Därför länkar jag kort och enkelt till en artikel väl värd att läsa — en artikel som till och med hävdar att visuell design bör styras av data.

Designing with data

Before you launch into your next redesign carefully consider how you are going to manage the process. I suggest that things will go much smoother if you take a page out of the GOV.UK book and make it clear that design decisions are going to be made with data rather than by group consensus.

Du behöver ingen onlinestrategi

Att ha en specifik onlinestrategi leder dig fel. Online är så viktigt för så många organisationer att det är dags att din övergripande strategi i stället fullt ut omfamnar online.

Min vän och kollega Gerry McGovern har publicerat rapporten How online is changing the game and the playing field for strategy development:

You don’t need an online strategy. Online is too important for that. You need the online world (the Web, the Internet)—call it what you like—to seep into every aspect of your strategic thinking. Online changes the game. Online changes the playing field. Strategy needs to change because of online.

Gerry pekar i rapporten på två dimensioner som också är mina absoluta käpphästar. Vi är, för det första, i servicebranschen när vi jobbar med onlineupplevelser. Och service drunknar i komplexitet.

För det andra kan ingen som arbetar med webb, intranät eller mobilt längre ta genvägar runt vårt viktigaste strategiska beslut — vad vi inte ska göra.

How do you know an organization has no strategy when it comes to online? They talk about being for everyone. The website is full of content that is never updated and never removed. They want to be in all markets and deal with all audiences. They want to answer everyone’s questions. They are unable to make choices, to prioritize. ”The essence of strategy is choosing what not to do,” Michael Porter, a pioneer in strategic thinking, has stated.

Förstör din design för besökaren?

Två vanliga designval får återigen underkänt. En bildväxlare, eller bildkarusell, i startsidans topp funkar inte. Punkt. Du ska också vara väldigt skeptisk till högerkolumnens effektivitet.

Jag har tagit upp denna diskussion tidigare i Dumpa bildväxlaren på startsidan och Var försiktig med högerkolumnen. Nu bekräftar Jakob Nielsen dessa rubrikers slutsatser.

We can easily dismiss the small promotion on the right. We don’t even need a test to know that most users will ignore this design element…

Accordions and carousels should show a new panel only when users ask for it . Otherwise, it should stand still and let users read the information in peace, without having the rug yanked from under them.

Inkludera innehåll från början i projektet – på riktigt

Alla säger det. Sajten ska utgå från innehållet. Hur sajten ser ut, känns, fungerar… allt hänger på innehållet. Ändå lever ”lorem ipsum” kvar (jo, faktiskt). Det är dags att hitta en utvecklingsmodell som verkligen inkluderar innehåll från början.

Mina nätverkskollegor på Sabel Online i Holland har arbetat med att förbättra utvecklingsmodellen för både webbplatser och intranät. Syftet är givet, lösningen är inte särskilt svår egentligen. Utmaningen är att göra det. Och den ställer frågor om redaktionella modeller och publiceringsorganisationer. Jag tror att detta är ytterligare ett argument för en mer — om än inte helt — centraliserad produktion av innehåll.

  • Define the content strategy at the start of the project, based upon user research and task analysis, in the strategy phase.
  • Set out content requirements early on, right after functional and technical requirements are determined, also in the Scope phase.
  • Create content outlines – in other words the message that we want to send, the rough amount of words or photos and so on, and sometimes even high-level copy – after having determined navigation design, and prior to composition design, in the Structure phase.
  • Create the actual content alongside interaction design, art direction/web design and frontend development during both the Skeleton phase as well the various sprints (Surface phase).

Rätt prioriterade behov avgörande för rätt design

Alla sajter möter toppbehov — uppgifter som besökaren, vare sig det är en kund eller en medarbetare, rankar mycket högre än sajtens innehåll i stort. Med insikten om vilka behov det är kan du skapa en sajt som ger precis rätt service. Låt toppbehoven styra designen.

Först en disclaimer: Jag skriver här delvis om den metod för behovsanalys och sajtutveckling som jag arbetar med. Artiklarna jag refererar till kommer från kollegor inom Customer Carewords. Det är smarta typer, så läs gärna!

Att ”fokusera på målgruppen” är ett av de mest utspädda uttryck vi har. Alla som jobbar med webb- och intranätutveckling har sagt det. Alla har sedan byggt sajter som antingen inte prioriterar alls eller faktiskt prioriterar den högljudda chefens behov högst.

De senaste åren har dock inneburit en förändring. Många organisationer har gjort gedigen research inför sajtrenoveringsprojekt. Allt fler är genuint och detaljerat intresserade av vad besökarna förväntar sig, av varför de alls kommer till sajten (hint: inte för att kolla på coola bildväxlaren…). Allt fler bygger behovsstyrda sajter.

Behovsdesign gör skillnad

Netlife Reasearch har gjort tusentals tester och drar en lika tydlig som enkel slutsats:

Erfaringene fra brukertestene forteller oss at prioriterte sider som fokuserer på å løse bruksoppgaver fungerer godt.

Så här långt hänger vi alla med, teoretiskt. Men vad betyder det då? Det Netlife har gjort — med framgång — drar slutsatserna till sin spets: När vi vet vilka 3-4 huvudanledningar folk har för att komma, behöver vi inte ens ”störa” dem med en traditionell meny. I artikeln finns några exempel på hur menyn tagits bort eller dolts. Hos Kreftforeningen finns den med, men lägre prioriterad än huvuduppgiften.

Poängen är tydlig. Det handlar inte om att en meny alltid är fel. Men det är alltid rätt att skapa en sajt som stödjer toppbehoven med så få störningsmoment som möjligt. Hur det kan se ut för en mycket komplex organisation tycker jag att Liverpool City Council erbjuder ett lysande exempel på.

Toppbehoven styr även mobilt

Många frågor är fortfarande olösta när vi flyttar fokus till mobilt. Kan vi ens definiera mobilt? Är lite kvällssurfande framför TVn med din iPhone ”mobilt”? Du är ju knappast på språng. Därmed kan vi inte heller, åtminstone inte enkelt, säga hur vi bäst ska bygga en mobil sajt. Räcker det med responsiv design eller ska vi ha ett mobilspecifikt urval? Eller kanske det mest specifika av allt, appar för väl avgränsade behov?

Christiaan Lustig från Sabel i Holland tog nyligen sig an dessa frågeställningar i The case for responsive web content: it’s all about the users. Det är en litteraturgenomgång nästan värdig en akademisk uppsats men välskriven och intressant. Funderar du på mobilfrågan rekommenderar jag läsning. Jag nöjer mig dock med slutcitatet. Du känner igen budskapet. Den djupa behovsinsikten styr och gör skillnad.

I suggest our default assumption should be that content should be accessible and well formatted on all platforms. […] Some use cases may be more popular for mobile than for desktop […] and the priority and presentation of content should reflect that. For your university or bank, yes, optimise the experience for the use cases you mention. Prioritise those tasks.

 

Dumpa bildväxlaren på startsidan

Äntligen får jag stöd för att säga något jag länge velat säga — den där bildväxlaren (sliding banner) på startsidan som är så cool, som ”alla” har…? Den är trams. Ta bort den direkt.

Vi borde lärt oss. Våra besökare vill ju ha kontroll, de vill inte att saker händer utan att de initierat det. Besökarna är skeptiska mot allt som liknar reklam. De vet varför de kommer till oss och allt som inte leder dem närmare detta är i vägen.

Detta kan vi. Ändå har bild- (eller snarare innehålls-)växlare spridit sig som en löpeld på våra startsidor. Kommuner har dem, statliga institutioner och företag. Det går knappt att hitta ett kommersiellt WordPress-tema utan dem.

Beantin dissekerar och avfärdar mycket noggrant trenden. Han har flera argument men jag tycker att det räcker med två. Det första är rent logiskt: en jättegrej överst på sidan trycker ned sajtens verkliga innehåll. Och det är ju dumt… Det andra argumentet är lika logiskt men dessutom visuellt. Bilden, ur en eyetracking-undersökning, säger allt. Innehållsväxlaren är webbdesignens motsvarighet till någon som skriker så högt att den inte hörs.

Heatmap
That big sliding banner? Yeah, it’s rubbish

Tunnelseendet du inte delar med din läsare

Du ser en komplett sida på din sajt med den viktigaste informationen på plats. Allt där, allt bra. Eller? Det enda du kan vara säker på är att din läsare ser mindre än du gör. Underskatta aldrig läsarens drivkraft att fokusera — till den gräns där det blir ett tunnelseende.

I Tunnel Vision and Selective Attention visar Jakob Nielsen förtjänstfullt hur en betonad och viktig del av innehållet helt kan sorteras bort av läsaren. Om du själv gjort tester (och det har du självklart!) känner du igen känslan: ”Det är inte sant, hur kan han missa…”

Varenda en av oss som skapar webb vet att tunnelseendet är på riktigt. Ändå är det så lätt att glömma bort, så lätt att förutsätta att något är enkelt nog. Vi är ibland våra värsta fiender själva. Slutsatsen från Nielsen är tänkvärd.

It’s only human: focus on a few things and ignore the rest.

Web page designers don’t have the same problem. They know which information is important — in our example, the year — and thus focus on it when analyzing the layout.

SharePoint i ständigt fokus för intranät

Det är effekten som räknas på intranät, inte verktyget. Men ett verktyg krävs och ingen diskussion i ämnet kan undgå att beröra SharePoint. Här en rad tips och råd liksom svaret på om du borde vänta på nästa version, SharePoint 2013.

Jag är alls ingen specialist på SharePoint, SP, utan en nyfiken betraktare. Och det finns en levande diskussion att betrakta. Bara några av de senaste veckornas alster dyker djupt in i de viktiga frågorna kring SP — som enkelhet, stöd för den publicerande organisationen liksom vilka alternativen egentligen är.

Min egen nyfikenhet väcks förstås av kopplingen till intranät och intern kommunikation. SP är ju långt mer än ett CMS men det är värt att påminna sig om vilka grundkrav vi bör ställa på ett CMS. För många är svaret dock formulerat innan frågan är ställd. Nästa verktyg blir SP. Punkt.

En hög andel använder följdaktligen också SP, men det finns en rik flora av alternativ där ute. Av just denna enkät framgår inte varför de medverkande organisationerna valt som de valt. Men två erfarenhetsbaserade argument mot SP som ofta nämns är att det är lite klumpigt.

Lite för svårt att publicera i.

Lite för krångligt att göra enkelt att använda.

Som alltid är det, tycker jag mig ha förstått, kompetensen hos dem som sätter upp SP som avgör. Och det går att göra SP enkelt, menar många. Både för användarna och för den publicerande organisationen. Föga förvånande poängteras vikten av goda processer för att intranätets ”governance” ska fungera.

Man kan ju ibland undra varför SP alls är ett alternativ, när så mycket av diskussionen (bland publicister/användare) är negativ till SP.

For example, the user experience for content owners is still over-fiddly and at the moment the mobile experience is well below what will be needed over the next 2-3 years.

Men visst finns det mycket i paketet som är värdefullt i exempelvis internkommunikation. Däremot är det dags att allvarligt fundera på om just SP 2010 är rätt val. SP 2013 väntar runt hörnet.

If social and connectivity is central to your intranet strategy, then it is worth pushing to move to 2013 early.In other respects, 2013 will be a welcome upgrade for those already on SharePoint, but is unlikely to sway people investigating other routes. There are numerous other improvements, and the App Store approach shows great potential, but few things are individually compelling from a non-technical perspective.

Vägledning till bättre webbplatser

Under sommaren har slutligen den nya Vägledningen för webbutveckling blivit klar. Den riktar sig till dig som webbansvarig eller webbredaktör i offentlig sektor men är lika relevant oavsett vilken sajt du arbetar med.

Som tidigare — i föregångaren 24-timmarsvägledningen — är tillgänglighet på webben ett centralt tema men rekommendationerna är bra också för den som inte brinner för tillgänglighet i mer traditionell mening. Brinner du för att göra livet så lätt som möjligt för alla som ger dig några minuter av sin tid, har du tips att hämta.

Det finns många bra skrivtips (helt i linje med Webbredaktörens handbok). I avsnittet om behovsanalys nämner vägledningen den metodsvit för användarcentrerad utveckling som jag ansvarar för i Sverige.

Vägledning för webbutveckling

Intuition och magkänsla kan leda dig fel

Förutfattade meningar och svårigheten att hantera stora mängder information. Det är två vanliga problem för den som ska fatta beslut, i alla sammanhang. För dig som sköter en stor sajt är problemet lika påtagligt som för vilken beslutsfattare som helst. Men du har också en bättre chans att göra rätt.

Tidningen Chef beskriver den doktorsavhandling som Arie Riabacke skrivit om beslutsfattande och forskaren själv säger:

Den mänskliga förmågan att fatta vettiga beslut är ganska begränsad. Vi har svårt att hantera stora mängder information och har känslomässiga hang-ups på vissa saker. Vi är människor, helt enkelt.

Jag kan inte låta bli att koppla detta till min egen värld, det vill säga utveckling av webb och intranät, även om avhandlingen handlar om beslutsfattande generellt. Diskrepansen blir så tydlig för oss.

  • Vi har till exempel i flera år vetat att intranätets absolut viktigaste uppgift är att erbjuda ett bra sätt att hitta och få kontakt med kollegor. Det är självklart inte allt ett intranät ska göra men det ska åtminstone göra just detta bra. Ändå är det klart vanligare att personsöket har avgörande brister än att det fungerar smärtfritt och enkelt.
  • Vi har länge vetat att högerkolumnen är svag — ändå lägger vi viktiga grejer där.
  • Vi vet att intranätet borde vara ett arbetsstöd och inte bara en informationskanal — ändå är sannolikheten stor att mycket av den tid som ägnas åt intranätet ägnas åt nyheterna.
  • Vi vet att kunder struntar i hur vi är organiserade — ändå tvingar vi dem igenom en organisatorisk navigation. (Nåja, här har många trots allt bytt strategi).

Du kan säkert komma på fler exempel. Varför det blivit så här vet jag givetvis inte bortsett från den allmänmänskliga oförmågan. Men jag vet att vi har bättre möjligheter än de flesta andra beslutsfattare att hitta rätt väg. Vilka behov människor har kan du ta reda på, kvantitativt och säkerställt. Vad som fungerar eller inte fungerar på en sida kan mäta, på ett otal olika sätt. Var tiden bör läggas kan du någorlunda enkelt göra en trovärdig beräkning på.

Den som sköter webb och intranät har eller kan skaffa sig fakta som andra beslutsfattare bara kan drömma om.

Sen måste vi ju också ta ut svängarna. Vi måste våga och testa. Men gör det på rätt nivå. Chansa inte på en cool, interaktiv lunchmeny med möjlighet att rejta och spara recept när folk sliter håret för att hitta rätt mallar. Använd i stället all din kreativitet och magkänsla för att skapa världens bästa mallservice.

Tipstack till Helen Bolander!