Fler mediebevakare att välja bland

Konkurrensen ökar i mediebevakningsbranschen, skriver Dagens Media. Senaste tillskottet är News Machine, som erbjuder en gratisversion och en premiumversion för knappt 10.000 kronor.

Liksom övriga tillskott på sistone handlar News Machine om bevakning av elektroniska källor. De illustrerar därmed ett av branschens största problem. Det krävs inte särskilt mycket för att sätta upp en agenttjänst som läser igenom webbnyheter, men där det verkligen behövs konkurrens – på pappersklippen – regererar Observer med ett de facto-monopol. Fortfarande är det ju så att papperstidningarna är nödvändiga att bevaka för den som vill ha ett komplett bild av sin medverkan i media.

Jag noterar dessutom att ingen av tjänsterna som scannar webben erbjuder bevakning av webbloggar. Detta är i sig en märklig strategi. Om de inte kan konkurrera med Observer på papper borde de erbjuda ett mervärde på webben, de borde täcka något som traditionell mediebevakning missar fullständigt. Men i stället blir det en light-version, en sämre variant av den bevakning som många upplever som för dyr.

McDonalds tar steget från massmarknadsföring

Få företag representerar massmarknadsföring lika mycket som McDonalds. Över hela världen är det samma reklam, samma pay-off, samma historier som berättas. Just därför är det intressant, på gränsen till häpnadsväckande, att McDonalds Chief Marketing Officer Larry Light tror att massmarknadsföring nått vägs ände.

Han säger bland annat följande:

”Any single ad, commercial or promotion is not a summary of our strategy. It’s not representative of the brand message. We don’t need one big execution of a big idea. We need one big idea that can be used in a multidimensional, multilayered and multifaceted way.”

McDonalds lösning är ”brand journalism”. Exakt vad detta innebär framgår inte, men det ska bli spännande att se.

Skum PR skulle kräva naiva reportrar

Av någon märklig anledning betraktas PR fortfarande som en aning skumt. Visserligen är denna artikel ganska nyanserad, men den kritiska tonen finns där som alltid. Säkert har vi som arbetar med PR ett ansvar genom att vi inte lyckats förklara vad vi sysslar med. Vilket kan tyckas vara märkligt – det vi gör är ju enkelt. Vi berättar saker på ett sätt som gör det lätt för journalister att ta ställning till om de vill berätta nyheten. Vi undersöker vilka argument och skeenden som just nu är mest intressanta att förhålla sig till. Vi tränar människor att bli bekväma i en ovan intervjusituation.

En sak slår mig alltid i denna diskussion: Inkompetensförklaringen av journalister. I samma stund som någon menar att PR är skumt säger denne också att journalister är aningslösa och naiva. Och med ett antal år på olika nyhetsredaktioner måste jag säga att den bilden känner jag inte alls igen.

I skandalernas spår – ny bok

I juni disputerar Patrik Johansson med avhandlingen I skandalers spår – minskad legitimitet i svensk offentlig sektor. Jag har inte läst boken än, men beskrivningen är onekligen intressant: ”Att få sparken i en skandal, löpa gatlopp i press och annan media är knappast en avundsvärd situation, troligen en av de värsta upplevelserna det går att få i ett svenskt yrkesliv… Speciellt uppmärksammas vem som gör skandaler, vad som leder till skandaler och åtgärder mot skandaler. I boken visas också hur organisationer går tillväga för att återskapa sin legitimitet.”