Användarskapad guide till Köpenhamn

Mina vänner på Connecta lanserade i fredags stadsguiden KBH360. Det är en webbplats som uteslutande bygger på köpenhamnarnas egna bidrag (men kanske vi på andra sidan sundet också får hjälpa till?).

Den som börjat vänja sig vid konceptet med användargenererat innehåll känner igen sig. En sammanslagning av allt från taggar till Google Maps. KBH360 är vid en snabb anblick inte olik Citykollen i Stockholm. Båda drivs av medieföretag, i KBH360s fall Alt om København som i sin tur är en del av Berlingske.

Men möjligen finns det skillnader. De människor som tillför något är mer synliga på KBH360 än Citykollen, exempelvis. KBH360 tycks också vilja vara en mer komplett och grundläggande guide än Citykollen som ju bygger på aktuella evenemang.

Oavsett vilket fick vi — förutom en potentiellt bra hjälp inför nästa besök i Köpenhamn — ytterligare ett tecken på massmediernas lite nymornade men kraftigt ökande intresse för, ja… dig och mig helt enkelt.

Var snäll och definiera ”anonyma”…

En upphovsman som blir till sig av glädje för att hans alster finns för nedladdning via fildelning hör inte till vanligheterna. Men Chris Anderson, författare till The Long Tail, motsäger vår bild av konflikten mellan upphovsmän och fildelare.

I’m frankly delighted to see that my book has been pirated and is available on Bittorrent. […] My publishers want to make money, and I like them so I usually do what it takes to keep them happy, but in truth I just want to be read/listened to by the largest number of people. Leave it to me to figure out how to convert that reputational currency into cash–just get me in front of the biggest audience and I’ll do the rest.

Kan inte låta bli att jämföra Chris Andersons attityd med Jan Guillous, eftersom jag just nu förbereder ett föredrag om företagsbloggar och tänker citera Guillous klassiska(?) uttalande om bloggar:

Vem bryr sig om anonyma människors pladder och dåliga anteckningar?

6 av de 10 viktigaste rösterna om Guillou är ”anonyma”

Anderson och Guillou pratar om olika saker. Men jag misstänker att Guillou skulle ha ungefär samma ”von oben”-perspektiv ifall hans produktion började susa runt i piratnätverken i form av ljudböcker. Det handlar om förståelsen för mångfaldens effekter — positiva och negativa — samt om förmågan att anpassa sig till föränderliga konsumtionsmönster, och därmed intäktsströmmar.

Guillous hållning är långsiktigt ohållbar. Något off topic kan jag inte låta bli att exemplifiera varför. Gör en Google-sökning på Guillou. Resultaten är dessa.

  1. Personlig hemsida om Guillou.
  2. Se ovan.
  3. Uppslagstexten i Wikipedia om Guillou.
  4. Hans eget förlag.
  5. Tidningen där han är krönikör.
  6. Tidningen där han är krönikör.
  7. Uppslagstext om honom från susning.nu.
  8. Länk till vad svenska bloggar skriver om honom.
  9. Artikel ur kvällstidning.
  10. Post ur en enskild blogg.

Vad betyder detta? Jo, på den plats där så många människor börjar att leta efter information — Google — består de 10 viktiga första träffarna till 60 % av, med hans egna ord, ”pladder från anonyma människor”. Dessa människor skapar bilden av Guillou för den som vill ta reda på något om honom.

Är de anonyma? Ja, det kan man väl säga.

Är deras innehåll anonymt? Inte en chans.

Relaterat (nåja, någorlunda i varje fall): Beta Alfa – Webbtidningarna förlorar massor av besökare

BBCs 15 principer för bra webb

Tomski, som arbetar på BBC, berättar om de femton vägledande principer som BBC har slagit fast för sitt BBC2.0-projekt. De är så bra att jag nästan blir tårögd…

Du bör givetvis läsa dem allihop men låt mig citera några ändå.

Do not attempt to do everything yourselves: link to other high-quality sites instead. Your users will thank you. Use other people’s content and tools to enhance your site, and vice versa.

Any website is only as good as its worst page: Ensure best practice editorial processes are adopted and adhered to.

Let people paste your content on the walls of their virtual homes: Encourage users to take nuggets of content away with them, with links back to your site.

The very best websites do one thing really, really well: do less, but execute perfectly.

Via Column Two

Skapat engagemang [Mät en webbredaktör]

Bryr sig någon om vad ni skriver? Svaret på den frågan kan bli ett av de viktigaste måtten för dig som webbredaktör. Att du skapar engagemang, entusiasm och därmed genomslag visar tydligt hur väl webbplatsen gör sitt jobb.

Denna artikel ingår i serien Fem sätt att mäta en webbredaktör

Engagemang är på ett sätt motsatsen till det gamla sättet att mäta. Sidvisningar säger ju att någon råkat passera förbi sidan. Inget annat. De kan ha läst ingressen, skrattat högt åt den korkade texten och sen glömt bort er.

Engagemang är annorlunda. Det kräver en aktiv handling. Sen kan det vara mer eller mindre positivt inställt till er, förstås. Men det är äkta.

Länken det tydligaste tecknet

Webben bygger på länkar. De är webbens grundläggande byggsten. Att någon länkar till er betyder att de tar ställning och, oftast, rekommenderar er. Antalet länkar är också en av de viktigaste faktorerna när Google räknar ut hur viktig din sida är jämfört med andras.

Ur det perspektivet är följande mått intressanta att följa upp och rapportera.

  • Antalet länkar till er webbplats totalt, och hur det förhoppningsvis ökar.
  • Antalet länkar till särskilt viktiga sidor.
  • Antalet länkar, eller nya länkar, från särskilt auktoritativa källor.

Använd verktyg som Google, Live search eller Technorati för hålla fingret på pulsen. Du kan naturligtvis också behöva kombinera den kvantitativa länkräkningen med en kvalitativ innehållsanalys av vad som sägs om er.

Engagemang på din webbplats

Länkar är ett bra mått eftersom det är enkelt. Glöm bara inte bort att mäta de mer subtila formerna av engagemang. Har du forum, anslagstavla, kommentarer eller andra sätt för besökarna att uttrycka sig är det relevant att mäta utvecklingen av aktiviteten.

Du bör också ha ”genererad feed-back” med i din regelbundna uppföljning. Att människor hör av sig via kontaktformulär eller e-post är positivt. Även om de skulle ha negativa saker att säga. Någonstans finns ju då trots allt ett …just det… engagemang som ska värdesättas. Negativ respons innebär en chans att hantera missnöjet.

En sista punkt att följa upp är citat. På webben är det ju ofta synonymt med en länk men det finns andra situationer där webbplatsen — ditt arbete — kan bli citerat. Låt exempelvis inte pressekreteraren sitta och trycka på pressklippen. Kolla om webbplatsens information citeras och visa i så fall betydelsen av webbplatsen för ert PR-arbete.

Dags att släppa handbromsen

Trettondagsafton och ledighetens sista skälvande stund. Hoppas att jul och nyår varit bra. I denna lilla hörna av webben har det varit tyst sedan före julafton men nu tänkte jag varva upp. Inga stora åthävor, dock. Bara en lista med intressanta grejer.

I nästa vecka börjar jag publicera en mini-serie med artiklar kring ”Fem sätt att mäta en webbredaktör”. Eller så kör jag alla på en gång. Får se.

Svenska företag använder YouTube i marknadsföringen
Järnringen Förlag och Svenska Fans använder båda YouTube i sin marknadsföring.

Därför taggar vi
”Gene Smith has written an article that describes tagging systems, classifying them in different ways and exploring why users tag”. (Column Two)

Värdet av öppen produktutveckling
”In addition to broadening and deepening its own proprietary networks, P&G searches for innovations in Web-enabled marketplaces such as InnoCentive, NineSigma, and yet2.com. These combined efforts led to hundreds of new products on the market, some of which turned out to be hits.” Globe and Mail.

Fritt fram att använda artikeln i dagstidningen
En amerikansk kedja av dagstidningar har nyligen klistrat på den lilla silverfärgade Creative Commons-loggan på webbsidorna. Licensen innebär att artiklarna får spridas obegränsat för icke-kommersiellt bruk. Detta berättar Bibliotek 2.0 via Beta Alfa.

Nu kommer andra vågen på riktigt
Webb 2.0 är på väg att ta plats i företagens värld på allvar… År 2007 är det dags för företagen att fundera över hur de kan använda samma teknik och metoder för att skapa nytt värde åt sina kunder och medarbetare, hitta nya vägar till marknaden eller bara göra simpel pr. Ekonominyheterna via Beta Alfa. Se också nästa grej.

Chefens 10 största farhågor inför Webb 2.0
Nummer 1 på Intranet Blogs lista är ”How can I be certain that the information that is gathered and shared behind the firewall stays behind the firewall?”

De hetaste API:erna
Oavsett om du förstår vad ett API – eller öppet gränssnitt – är kan du säkert komma på många smarta användningar. Kolla de mest använda.

Var med och skapa lexikon
Tyda.se is a collaborative lexicon offering translations from Swedish to English and the other way around. The site is a citizen media effort, urging its visitors to contribute to the lexicon and to report any errors.” Läs mer hos Lotta.

Media bör samarbeta med läsarna
Konsultfirman Deloitte har tagit fram en rapport som visar att de gamla medierna har mycket att vinna på att anamma användargenererat innehåll. Materialet bör ses som en tillgång snarare än ett hot, summerar rapporten enligt Beta Alfa.

Nu ska Google få stryk
Jag tror det när jag ser det.

Känn igen ansikten med ny sökmotor

Malmöföretaget Polar Rose har stora planer och nu börjar det bli tydligt vad de ska göra. Med egenutvecklad teknik för ansiktsigenkänning och användarnas gemensamma insatser, det vill säga kollektiv intelligens, ska vi kunna få hjälp att ta reda på vem en person på en bild är.

Spännande. Både i sak och hur de marknadsför sig. De använder webbens nya verktyg, som blogg och bilddelning, och har skapat en hel del buzz. Naturligtvis i Sverige men också på några av de ledande källorna för teknik– och sökmotornyheter. Det finns nog en och annan entreprenör som nyfiket borde betrakta vad de gör.

Sen kvittar ju allt detta om produkten inte är bra nog. Men av ren lokalpatriotism, om inte annat, så håller jag tummarna för dem.

Polar Rose

Karta över det sociala medielandskapet

De sociala medierna är flerdimensionella. Det är (även om jag gör det själv) egentligen omöjligt att tala om sociala medier annat än på väldigt övergripande nivå. Det de åstadkommer och hur de fungerar skiljer sig långt mer åt än olika former av massmedier.

Karin Christensen initiativ att strukturera sociala medier är därför ett viktigt bidrag till vår förståelse för det sociala medielandskapet. Jag håller inte med henne i alla detaljer, tycker bland annat att hon ger för få verktyg en kollaborativ karaktär, men i princip är det en bra tanke.

Kunskap
Traditionella verktyg: Myter, muntliga berättelser, böcker, illustrationer, brev
Nya verktyg: Bloggar, wikis, ”mind maps”, forum, relationsdatabaser

Samarbete
Traditionella verktyg: Manualer, utbildningsprogram, invigningsriter
Nya verktyg: Wikis, online-konferenser, visualiseringsverktyg

Relationer
Traditionella verktyg: Dans, teater, handel, diplomati, telefoni
Nya verktyg: E-post, direktmeddelanden, communities, forum, bloggar

Underhållning
Traditionella verktyg: Musik, poesi, teater, föreningar, spel
Nya verktyg: Online-spel, chat, forum, innehållsdelning

Har du förresten lagt in sociala medier i budgeten för 2007?

Är du ”där ute”?

  • Önskar du att chefen delade mer information med dig?
  • Tror du att folket på golvet har mest kunskap?
  • Kommer organisationer med ett helt transparent beslutsfattade att lyckas bättre än andra?
  • Skulle möjligheten att läsa vad anställda på ett företag tycker om att arbeta där öka chansen att du vill bli deras kollega?

Svarar du ja på dessa frågor är du väldigt Där Ute.

Läsaren blir redaktör på Hypa.se

Digg är en av den nya webbvärldens mest omtalade sajter. Det finns oändligt många kloner, som alla drivs av verktyget Pligg, och principen är enkel. Vem som helst som registrerar sig kan tipsa om en artikel och sen avgör resten av läsarna om den är bra nog för att få en framskjuten placering.

Först ut i Sverige (tror jag?) var Digga. Men nu kommer Hypa. Och den kan nog få den framgång Digga inte fått. Enligt Dagens Media är det nämligen IDG som står bakom Hypa.

Många av dessa Digg-kopior är begränsat intressanta. Men principen är desto intressantare. Det handlar ju om att gå förbi massmediernas kanske främsta uppgift – att sortera och prioritera händelser åt oss läsare. ”Filtret” försvinner i teorin. I praktiken har det dock visat sig uppstå nya filter.

Riktigt spännande blir det om den grundläggande principen överförs på vanliga webbplatser. Vad skulle prioriteras högst på ert intranät om medarbetarna fick digga innehållet? Vilka nyheter skulle hamna på Expressens förstasida? Jag tror inte att vi kommer därhän på länge, men säkert lär vi få se små försök av denna karaktär.

Publicister: Detta är webben 2.0

Lotta Holmström tipsar om The Publisher’s How-To Guide Web 2.0.

Newspapers were late to the internet and most still use it like a library. Now the new web model is making services, interactivity and user content standard.

Don’t be late again.

En marginalanteckning, om jag får lov att bli tekniknördig? Guiden är publicerad som NXTbook Media vilket uppenbarligen är ett alternativ till PDF. Men ett alternativ borde väl vara bättre? Eller i vart fall inte mycket sämre? Långsamt, skumt gränssnitt… Hoppas att detta inte får spridning.