1 kommentar på “YouTube blir ännu bättre för kommunikatörer”

YouTube blir ännu bättre för kommunikatörer

Den som publicerar filmer på YouTube får insikt om tittarna och användningen. Verktyget heter YouTube Insight och är nu tillgängligt för alla som bidrar med video.

Lite i det tysta händer det faktiskt ganska mycket på YouTube. Mediefokus har ju flyttats bort från sajten sedan länge. Trots detta — eller kanske just därför — dyker allt fler företag och organisationer upp där. Jag har ingen komplett lista men noterar allt från Electrolux till Greenpeace och Karlskoga kommun.

Med professionell användning uppstår alltid frågan ”är det värt insatsen?”. Det finns många sätt att mäta, inte minst den eventuella respons filmerna får. Men grundläggande statistik har sin plats i utvärderingen. Den sociala webben börjar växa upp, skulle man kunna säga.

Sociala medier: Fler modererar än skapar

En viktig insikt. Om du släpper in läsarna på din webbplats kommer de inte att ösa ur sig innehåll. De som bidrar gör det i första hand genom att ändra och förbättra, snarare än att skapa.

A Moderated Approach to User-Generated Content

With wikis and blogs becoming increasingly more acceptable among mainstream users, the focus seems to be shifting from content generation to content moderation – as in how much content are users adding or taking away compared to the amount of content being edited and spell-checked by users.

Adding it all up, user-generated content isn’t the menacing monster that legal feared it to be, after all. In fact, with more people moderating than generating, it seems that user-generated content is apt to be more self-censoring than most editorials.

Förmodligen är detta både logiskt och uppenbart. Men ändå värt att notera. Revolutionen sker inte över en natt, och huruvida det är bra eller dåligt kan bara du bedöma. Det borde dock ta bort en del av den oro och osäkerhet många känner inför vad läsarna skulle kunna hitta på.

”Success doesn’t scale well”

Journalistseminariet i Karlstad fastnade denna oneliner i huvudet på mig: ”Success doesn’t scale well”. Den kom från Robin Hamman som arbetar med BBCs webbstrategi och beskrev läsarmedverkans Moment 22. Ju mer framgångsrik läsarmedverkan blir, desto större svårighet utgör den. Och detta kan minska intresserat för att medverka.

BBC vill ju att publiken ska vara aktiv. Tycka till, diskutera, skicka in material. Samtidigt måste BBC ta ansvar för att innehållet på deras webbplats håller en anständig nivå och därför modereras exempelvis kommentarer i vissa ämnen. Är det många kommentarer växer kön och det kan för den enskilde upplevas som att hennes bidrag försvann in i ett svart hål.

Självklart är det få sajter som har en volym i närheten av BBCs. Men deras sätt att hantera situationen kan nog även andra få idéer av.

Var öppen med hanteringen

Debate status, BBC NewsEn ny metod de precis börjat använda är att i detalj redovisa hur en viss debatt sköts (exempel). Det är för det första tydligt om debatten är modererad och ifall den är det, hur situationen är just nu.

Transparens och öppenhet, alltså. Vid fikan berättade dock Robin att de brottas med en del svårigheter. I vissa ämnen finns det grupper/individer som vill få det att framstå som om BBC censurerar åsikter. De skickar in kommentarer som garanterat kommer att stoppas för att med hjälp av siffran för ”Rejected comments” göra en poäng. Olyckligt, förstås, men generellt sett är detta en god idé.

Stöd debatt och uttryck på andra ställen

Kanske ännu mer intressant är BBC Manchester blog. Där stöttar BBC människor att komma igång med en egen blogg. Bloggarna är sedan deras fullt ut. BBC har inget juridiskt ansvar för innehållet och behöver inte moderera eller kontrollera.

Men de kan fortfarande dra nytta av det — genom att redaktionellt lyfta fram inlägg, göra dagliga sammanfattningar, skapa kontakter med särskilt spännande bloggare (en kvinna fick till exempel kontrakt med BBC efter att seriöst ha ifrågasatt projektet).

Varför ska man äga det innehåll man använder? Det är frågan som BBC Manchester blog ställer och den har potential att ge ett, eller många, omvälvande svar.

1 kommentar på “Webb-TV tar över tidningen”

Webb-TV tar över tidningen

Vet inte om det är en tillfällighet eller om Aftonbladet valt att ytterligare betona sin satsning på webb-TV. Flera av dagens nyheter har åtminstone varit av karaktären nedan — så mycket TV att det faktiskt tagit en stund att hitta länken till texten. Bra eller dåligt? Bladet brukar ha koll så att jag faktiskt hellre läser än tittar på nyheter betyder nog inget i det stora sammanhanget.

ab.gif

1 kommentar på “Du är Årets Person”

Du är Årets Person

Sträck på dig. Du och alla andra har utsetts till Årets Person av Time. Du ingår därmed i en lång kedja kända namn, från Charles Lindberg till Bill Gates och Bono.

Time summerar och konstaterar att 2006 inte bara berättar en historia om konflikter och stora män.

It’s a story about community and collaboration on a scale never seen before. It’s about the cosmic compendium of knowledge Wikipedia and the million-channel people’s network YouTube and the online metropolis MySpace. It’s about the many wresting power from the few and helping one another for nothing and how that will not only change the world, but also change the way the world changes.

timemag.jpg

Sociala sajter växer kraftigt

Fem exempel på den sociala webben hör till nätets tio snabbast växande varumärken, enligt Nielsen//NetRatings (via). Även om vi kanske börjar vänja oss vid kraften i det innehåll som användarna skapar själva är det en utveckling som väldigt, väldigt få kunde gissa för några år sedan.

De fem varumärkerna/webbplatserna är

Offentlig webb 2.0

Stockholms stadsbibliotek kan bli första svenska webbplatsen att ta Steget till webben 2.0. Följ utvecklingen på projektets blogg och bildflöde.

Kul att en offentlig institution visar vägen. Men samtidigt tråkigt att inget företag ännu sett de kommersiella fördelarna med att skapa en webbplats där målgruppen i hög utsträckning är deltagare. Nåväl, det kommer. Det är jag övertygad om.

Jag skrev nyligen om hur algoritmiska informationsarkitekturer ses som lösningen på den eviga webbfrågeställningen: Hur ska man hitta? Stockholms stadsbibliotek är på väg i en mer matematisk riktning skriver Urban.

Rekommendationssystemet är värt några rader i sig. Kombinationen av böckernas klassificering, ämnesord, användarna lista över favoritböcker och lånemönster kommer att skapa Sveriges kraftfullaste rekommendationstjänst där användarna automatiskt får tips om böcker som borde intressera dem.

Teknikkoll: RSS och webbteve

Börja publicera i RSS nu. Direkt. Det har varit mitt stående tips på kurser och konferenser det senaste året. Vissa har varit tveksamma och haft det fullt logiska argumentet ”Jag vet inte vad det är, och det vet nog inte mina besökare heller”. Men man behöver inte veta vad det är. 75 miljoner människor i USA och Storbritannien använder RSS men två tredjedelar av dem har ingen aning om det. De lägger helt enkelt till informationskällor i personaliserade webbtjänster som My Yahoo.

Än så länge säger jag inte börja publicera webbteve nu. Direkt. Men med tanke på att 750.000 svenskar tittar på webbteve börjar det bli dags att fundera på saken.

Färjestads webb-tv början på bättre sportkommunikation?

När jag (med allt lägre förväntningar) bänkar mig på Malmö Stadion för match, suckar jag djupt över matchprogrammets kvalitet. Det är dåligt skrivet, tillbakablickande och redigerat med ungefär samma finess som under DTP-erans glansdagar. Oprofessionellt, helt enkelt. Mff.se är inte mycket bättre, möjligen undantaget formgivningen som är ok.

För några år sedan fick jag Milans klubbtidning i handen och där kan vi tala om kvalitet. Men man behöver faktiskt bara ta bron över sundet och upptäcka F.C. Københavns webbplats som bland mycket annat bjuder på daglig radiosändning om laget.

Det händer saker i Sverige också. Färjestad har ett ganska ambitiöst projekt med webb-tv på gång och AIK har startat webbradio. Säkert finns det fler positiva exempel.

Idrottsföreningar – elit såväl som bredd – har ett enda verkligt långsiktigt kapital. Det är inte spelarna. Inte sportchefens kontaktnät. Det är relationer. Relationerna till fans, sponsorer, unga spelare i grannföreningar, näringsidkare i staden och så vidare. Jag skulle vilja säga att relationer för en idrottsförening är ännu viktigare än för ett stort företag, och där är de ändå ofta avgörande.

Det är ur det perspektivet vi ska se FCKs webbplats eller Färjestads tv-sändning. Det är inte godis för att imponera på fansen, det handlar om långsiktig överlevnad. MFFs matchprogram, för att återvända till dem, är ett tecken på en samhällssektor som inte insett detta – oavsett fräcka nätverk och ibland välfyllda kassor.

BBC går före – väljer dålig lösning?

BBC planerar för direktsändning via nätet, och konstaterar att detta kommer att förändra själva grundtanken med sändning och programmering (tablåläggning).

BBC är imponerande vakna. De testar i stor skala webbens nya sociala verktyg internt och redan på sin förstasida lyfter de fram RSS och hur deras besökare kan använda dessa webbflöden.

Därför är det en aning oroande att de uppenbarligen planerar för att sända på nätet via en egen mediespelare. Detta samtidigt som en metatrend på nätet är syndikering/XML, där en bärande fördel är just integrationen – presentation och källa frikopplas från varandra. Vi får se vart det leder, men en framtid där vi har 10 mediespelare för 10 olika TV-bolag är djupt osannolik. Antingen stoppar det utvecklingen eller så dyker det upp sätt att kombinera olika mediespelare i samma applikation, med bibehållen kontroll över rättigheterna för publicisten. Jag tror på det sistnämnda.