Skriv inte kort. Skriv superkort. Ungefär så kan Jakob Nielsens senaste råd om texter för mobil presentation sammanfattas.
Den som gått mina kurser vet att jag inte är Nielsens största fan. Han fokuserar exempelvis alldeles för mycket på just textlängd, och bortser från att olika sammanhang ger olika förutsättningar. Men när det kommer till mobilt har han en poäng — om du inte lyckas få fram det mest centrala innehållet direkt, har du misslyckats.
Sen kan vi ju inte allt säga med två meningar här i världen. Nielsens tips är lika gammalt som webben men väl värt att påminna sig om. ”Hemligheten” är att fånga uppmärksamheten direkt och sedan använda den för att leda vidare. Helgad vare länken…
How to be super-concise and still offer the info people need? By deferring secondary information to secondary screens. The first screen users see should be ruthlessly focused on the minimum information needed to communicate your top point. In other words, impose a mini-IA on your mobile copywriting.
Försommaren blev intensiv för min del — får passa på och tacka alla de kunder som jag fått göra kul grejer med. Tyvärr har det inneburit att aktiviteten här sjunkit till noll. Men jag tänker få igång omvärldsbevakningen till hösten igen. Under tiden önskar jag dig en trevlig sommar, lugna dagar, vilda fester, salta bad och välmarinerade biffar. Lite lästips för hängmattan, kanske?
60 sekunder. Mer krävs inte för att det ska göras 694 445 sökningar på Google. Eller för att det ska skapas 320 nya Twitter-konton. Kolla vad som mer händer på en minut på internet.
ThoughtFarmer har en intressant serie intervjuer med intranätansvariga. Senast i raden är William Amurgis från AEP, ett intranät som är bland de snyggaste jag sett. Å andra sidan är det ett av de mer massmedialt inspirerade jag sett — vilket jag säger i negativ mening — så det kan vara lärorikt att förstå deras tankar.
Webbredaktören har en nyckelroll för att skapa tillgängliga sajter. I denna serie går författaren igenom alla tänkbara aspekter kring tillgänglighet och skrivande. Via den länkade sjätte delen når du alla tidigare också.
Jag gillar frågor som går mot strömmen. När alla sjunger samarbetets lov är det per definition rätt att fundera i motsatta banor. Sen är världen, som alltid, varken svart eller vit.
With the coming of social media in the workplace, came the myth of a global, organic collaboration where everyone would collaborate with others not only to do their job but also to do awesome unexpected extra things, out of organizational silos. Years after, we have to acknowledge that it does not work. Or, at least, not the way we expected to.
Med de nya avgiftsreglerna för svenska universitet och högskolor har internationell marknadsföring fått större betydelse. Missa inte ett gratis webbseminarium om internationell rekrytering den 14 juni med Bob Johnson, expert på universitetsmarknadsföring.
När: Tisdagen den 14 juni 2011, 15.30-16.30 Gratis: Anmäl dig direkt
Från och med höstterminen i år kostar det, som du vet, för studenter från länder utanför EU att studera vid svenska universitet och högskolor. Effekterna har blivit omedelbara, LTU tappade nästan hälften av alla sökande till de internationella kurserna.
Bob har decennier av erfarenhet från universitetsmarknadsföring. Han var bland annat ordförande för American Marketing Association’s Symposium for the Marketing of Higher Education mellan 1994 och 2003. Sedan 2006 har han arbetat med ett 50-tal universitet, bland annat kring internationell rekrytering för universitet i Australien.
Två brittiska myndighetssajter ger en tydlig bild av hur webben kan utvecklas, om vi bara anstränger oss. Med ett totalt fokus på medborgarnas behov är de långt ifrån — långt före — vad vi ser i Sverige än så länge.
Den första sajten som gav mig en känsla av ”ja, precis så här ska det vara” var Liverpool City Councils nya webbplats. De har brutit sig loss ur allt det som fortfarande tynger många svenska kommuner på nätet.
Det första är nyhetsvansinnet. Hur många går egentligen till sin kommun för att få nyheter? Kanske några, och visst får även de Liverpool-bor som så önskar nyheter. Men det är betydligt lägre prioriterat än vad vi är vana vid. Och det mest intressanta är vad de prioriterat i stället.
Hårt urval — snabb hjälp
Fem områden. Från parker till sophämtning. Fem områden som de efter omfattande undersökningar kom fram till är de viktigaste. Saker de valde utan hänsyn till att ”vi har så bred verksamhet” eller ”allt är lika viktigt för någon”. Eller vad argumentet för att inte prioritera efter besökarnas behov än är.
De har dessutom tagit det så avgörande steget att för de allra viktigaste behoven inte bara snabbt leda rätt, utan faktiskt hjälpa människor att omedelbart påbörja sin uppgift.
Därutöver ser vi en del mer generella trender, som utökad synlighet i navigeringen. Ett enstaka lyckokast, tänkte jag. Tills jag såg alpha.gov.uk.
Få gjort det som ska göras på kortast tänkbara tid
Till skillnad från Liverpool är alpha.gov.uk inte en skarp sajt. Den är en experimentell prototyp stöpt enligt samma tankar som Liverpool. Och tanken är utmärkt. Den utgår från att människor…
Want to minimise the time they spend on a gov.uk site
Do not understand anything about the structure of Government in the UK
Prototypen har så många rätt att det är svårt att peka på de mest väsentliga. Men jag gör ett försök.
Behoven i centrum, vem som löser dem är ointressant. Så självklart men så svårt.
Prioriteringen (igen). Att välja att hjälpa så många som möjligt, så snabbt som möjligt är rätt väg.
Frigörelsen från pliktinformation, inte minst frånvaron av texter vars enda verkliga syfte är att göra myndigheten juridiskt ”untouchable”.
Den smarta inkluderingen av nyheter, tal, ministerlistor med mera där detta är tillgängligt men inte i vägen.
Detta är två fyrar i horisonten värda att sätta kurs mot. Att regeringen.se, och stora delar av den svenska myndighetsnärvaron på nätet, har långt att segla är så uppenbart att jag nästan inte vill påpeka det.
Att skriva för webben handlar inte om att följa några särskilda regler eller om att skriva ”bra”. Inte i sig. Att skriva för webben handlar om att få rätt saker att hända.
Människor letar efter mönster. Vi vill ha regler att hålla oss till, särskilt om vi ger oss ut på oprövad mark. Och visst finns det allmängiltiga mönster som funkar på webbinnehåll.
Aktivt är bättre än passivt. Personligt är bättre än formalistiskt. Överskådlighet är bra. Konkreta ord är bra.
Så där kan vi fortsätta. Men sen kommer det alltid frågor när jag träffar webbredaktörer som det inte finns regler kring. En klassiker är ”hur lång får en text vara?”. En annan är ”var ska länkarna ligga?”.
Här kan vi inte göra det allt för enkelt för oss. Inte ens om vi talar med en grupp redaktörer som i bästa fall har någon timme i månaden avsatt för uppdraget. En text ska vara precis så lång som krävs. Länken ska ligga där den erbjuder störst nytta. Och så vidare.
Att skriva bra webbinnehåll handlar nämligen inte om att göra rätt saker. Det handlar, som sagt, om att få rätt saker att hända.
AFA Försäkring har genom sitt arbete i sociala medier skapat årets innovation i försäkringsbranschen. Deras uppsökande kundtjänst är ”nyskapande” och ”ett föredöme”.
Och eftersom vi inte försöker sälja något utan faktiskt vill ge dem pengar så kan vi göra det personliga intrånget och tipsa dem på deras egen blogg.
Att arbetet får pris känns väldigt rätt. Ett mer klockrent exempel på service och nytta i sociala medier är svårt att tänka sig.
Det överhängande problemet för AFA Försäkring är att försäkringar generellt är en lågintresseprodukt. Och kollektivavtalade ännu mer så då man inte köpt den själv. Vilket resulterar i att alla inte vet om att de ska anmäla.
Den uppsökande kundtjänsten är ett helt nytt sätt att nå kunder via sociala medier. […] Det är nyskapande och innovativt och ett föredöme för hela försäkringsbranschen.
Vi tror på ordets makt, eller hur? Hur vi pratar om något påverkar hur det utvecklas. Hur andra människor ser på det. Just därför är tanken på det nödvändiga intranätet viktig.
Det är James Robertson som i en intressant reflektion målar upp tre stadier av intranät. Det första stadiet är det nya intranätet, där det egentligen bara handlar om att få igång produktionen. Där volym — som senare blir ett problem — nästan är ett självändamål.
I detta steg hittar vi idag kanske inte så många intranät i sin helhet. Men vi hittar många av de sociala möjligheter som erbjuds. Att människor bidrar, delar och kommenterar är eller betraktas som bra i sig.
Det andra stadiet är det nyttiga intranätet. Där vi börjat utgå från behoven, där vi i varje fall talar om effekt — och i bästa fall också mäter den.
Det nyttiga intranätet är bra. Vägen mellan de första stadierna måste göras så kort som möjligt. Men att något är nyttigt, användbart, kanske till och med värdefullt är ändå lite ”nice to have”. Det är inte säkert att intranätet utnyttjas verksamhetskritiskt. Det får inte alltid de resurser det behöver. Du har inte alltid den viktiga roll som en intranätansvarig borde ha.
Allt det har rimligen det nödvändiga intranätet.
Essential intranets underpin the day-to-day work of staff. They are also closely aligned to business priorities, and are designed to directly support service delivery and key business processes. These are business tools, and “how things are done”.
Dit ska vi. Det handlar om att tusen saker ska falla på plats. Pengar, folk, intresse, kompetens. Men det handlar kanske också om att våga säga det. Intranätet är nödvändigt. Det ska bli nödvändigt. Om inte: Varför lägger vi så mycket resurser på det?
Säg att du ska beskriva en produkt eller en tjänst. Eller för den delen en service din kommun erbjuder medborgarna. Utan att tänka lägger de flesta webbredaktörer en allmän beskrivning först. En text som skapar sammanhang och förståelse, tänker man. Glöm det. Det är specifikationerna folk vill ha.
Det finns de facto-standarder som vi måste bryta oss loss från. En sådan är att alla produkt- eller tjänstebeskrivningar ska gå från det generella till det specifika. Du vet, principen med stor snygg bild och ett stycke inledande text som i värsta fall börjar spåra ur kring livsstilen som innebär att just denna tvättmaskin är rätt för dig.
General information is that top paragraph people skip over and scroll by when looking for the specific details, which are usually placed at the bottom of the page.
Some of the words our research participants have used to describe it are ”fluff,” ”marketing,” and ”bullshit.” Our clients usually call it ”copy” or ”description.”
Rådet är enkelt. Ge läsaren de viktiga detaljerna/specifikationerna direkt. Låt dem inte behöva leta. Vilka de viktiga detaljerna faktiskt är, ja det är redaktörens verkliga spetskompetens — att förstå läsarens behov.
Sen betyder det enligt UX Mag inte att den generella information är helt värdelös. Varumärke, känsla, förståelse är viktigt. Men du måste få ordningen rätt.
Once they’ve done their check and verified that the desk chair comes in red and has a seat-tilt adjustment, it’s useful to know about the company’s philosophy, especially if they’re now going to need to convince someone else about the purchase. In fact, those elements may be critical to the final decision, but they don’t help companies that don’t make it into the consideration set in the first place.
I en studie kring sociala intranät konstaterar Mats Liljerehn att erfarenhetsutbyte — informellt lärande — inte bara kan lösas online. Att människor träffar människor är fortfarande en killer app.
Slutsatsen är självklart inte förvånande. Men den är utan tvekan relevant i dessa tider när snart sagt alla större organisationer funderar på hur de kan ha nytta av våra nya möjligheter.
Empirin verkar stödja […] att informellt lärande, som t.ex. ett erfarenhetsutbyte, kräver stöd av en formell utbildningsinsats.
Slutsatsen är att det fysiska mötet mellan människor fortfarande är central, men att det sociala intranätet är framtiden och styrkan kommer att vara när dessa två ytterligheter samverkar.
Att lyssna till besökarna handlar inte om att låta dem styra. Det handlar om att förstå dem för att kunna skapa något de själv antagligen inte hade kunnat önska sig.
Ingen har nytta av besökarnas önskelista. Ändå är det ofta den som webb- och intranätteam efterfrågar. De ställer enkätfrågor som ber besökarna gradera ”hur användbar sajten är” eller konstaterar efter intervjuer att ”det besökarna vill ha är en bättre sökmotor”.
Det är dömt att misslyckas.
Svaret på den typ av frågor jag nämnde kan vi inte använda. Vi har ingen aning om vad användbarhet, enkelhet, design och andra uttryck egentligen betyder för de som svarat. Och att besökarna vill ha en bättre sökmotor beror bara på att de inte hittar. Att det kan krävas ny navigation, bättre menytexter, annorlunda ikoner, standardiserade taggar eller kanske rent utav en ny sökmotor är besökaren inte rätt person att avgöra.
Det måste du göra. Du ska utgå från besökarnas behov, inte vad de tror är lösningen på behoven.
Skillnaden mellan ”user-led” och ”user-centered” utveckling är så fundamental att det är den första du måste göra kristallklar när det är dags att ta tag i din sajt. Står du i det läget — eller i vilket läge som helst, egentligen — rekommenderar jag artikeln User-Led Does Not Equal User-Centered.
Det går nämligen att kombinera ett mycket starkt användarfokus med denna enkla insikt:
Companies should lead their users, not the other way around.
