Snabb start för intranätbloggar i Malmö stad

Sex kommentarer på de första dagarnas bloggande — det låter kanske inte mycket men är ett av de verkligt tidiga resultaten från Malmö stads nylanserade bloggdel på sitt intranät.

Apropå kommentarerna, som gällde museichefens blogg, så är resultatet faktiskt bra. Jag hör betydligt oftare att chefer är besvikna för att ”ingen kommenterar” än att de snabbt får igång en dialog.

Men, men. Jag tänkte inte diskutera just den detaljen utan tipsa om Jesper Bylunds beskrivning av den nya bloggdelen och hans korta redogörelse för hur starten varit. ”Bra”, tycker han själv, och den aktivitet som siffrorna visar gör det lätt att hålla med.

Principiellt vill jag (jo, fortfarande) rekommendera just bloggen som en bra start för ett mer socialt intranät. Bloggen känns kanske gammal och träig men det är den lösning som ligger närmast traditionell publicering, och därför ofta ett enkelt/enklare steg att ta än exempelvis wikis. Samtidigt är det naturligtvis behov och syfte som ytterst måste styra.

Kolla prototyp för nytt socialt intranät

All heder åt Örebro kommun som delar med sig av sitt pågående intranätprojekt. Du kan nu kika på en prototyp för det sociala, personligt anpassade intranät de vill bygga.

Prototypen i sig är inte särskilt ovanlig. Den här typen av tankar dyker upp i de flesta intranätprojekt just nu — prototypen är faktiskt väldigt lik flera förslag jag skapat på sistone. Men det är kul att kommunen låter alla kika. Och för dig som står i startgroparna är den en intressant illustration av vilka lösningar som just nu dominerar intranätutvecklingen.

Kolla protoypen, inklusive film som beskriver den tänkta användningen.

Text säljer produkter – fortfarande

I dessa tider av teknisk utveckling, mobila appar och sociala möjligheter är det lätt att glömma det mest fundamentala — om du säljer grejer, är det produkttexterna som är ditt viktigaste verktyg.

Det är e-handelsspecialisten Urban Lindstedt som konstaterar att att fokus på sistone legat på smarta mobiler och surfplattor men att ”inget av detta förminskar textens betydelse”. Kolla alla hans konkreta tips för bra produktsidor. Här några exempel:

  • Övertygande säljtexter som beskriver hur den specifika produkten kan hjälpa kunden med rubrik och underrubrik
  • Unika produktbeskrivningar
  • Sammanfattning av hela texten
  • Handskrivna titeltaggar och metadescription och länktexter

Mobilt intranät – två helt olika synsätt

Mobilt intranät är hett. Många intranätansvariga möter krav på att intranätet självklart ska skapa nytta också för den som är på språng. Men du står inför ett strategiskt val — hela intranätet eller ett situationsanpassat urval av det?

Frågeställningen är egentligen inte ny. De två strategierna är relevanta också för extern mobilwebb. Men svaret behöver inte vara detsamma internt som externt. Och det finns en tydlig skiljelinje.

James Robertson beskriver en diskussion där önskemålet tydligt handlade om ett mobilanpassat urval från det vanliga intranätet.

This was more than just a mobile stylesheet for the whole intranet. Instead, the desire was to deliver key content (and often tools) that staff need on their mobile phones or iPads.

Amy Schade från Nielsen Norman tror på samma princip.

The more specific the function of a mobile tool, the more successful it tends to be.

Men i samma artikel kommer IBFs Paul Miller till en helt annan slutsats.

I don’t want some cut-down version of the site.

Två helt olika lösningar. Två motsatta bilder av vilken användning ett mobilt intranät får.

Själv lutar jag åt Robertsons och Schades håll. Vi blir ännu mer uppgiftsfokuserade som mobila användare. Fokus ska ligga på det vi verkligen behöver göra — och då särskilt sådant vi behöver göra när vi inte sitter vid skrivbordet.

Vi söker semester högst ett par gånger per år. Vi läser aldrig årsredovisningen… Ska de behoven verkligen lyftas fram och till och med anpassas för mobilen? Däremot: Ta fram kunddata, rapportera tid, ställa en fråga till kollegorna eller snabbt kolla morgonens omvärldsbevakning? Det är sådant vi gör fem minuter innan ett viktigt möte.

Mot det mobila urvalet talar framförallt att i organisationer där vissa aldrig sitter vid skrivbordet blir det mobila intranätet i praktiken det enda intranätet. Det handlar om folk i produktionslinjen, i butiken eller de resande säljarna. Ska de inte ha tillgång till allt?

Har du valt? Eller lutar du åt att välja någon av strategierna?

Tävling: Sveriges bästa intranät

Har du Sveriges bästa intranät? Ta chansen och få ditt intranät bedömt i en ny tävling. Anmäl dig senast den 1 mars.

Tävlingen Sveriges bästa intranät arrangeras av RIM, som länge utsett Sveriges bästa personaltidning. Jag ingår i juryn tillsammans med Kicki Strandh och Per Torberger.

De kriterier vi utgår från är redaktionell kvalitet, tillgänglighet, användarvänlighet, funktionalitet och hur intressant och attraktivt intranätet uppfattas – kort sagt vilken nytta intranätet skapar för medarbetarna och organisationen.

Kan man då utse ”Sveriges bästa intranät”? Självklart inte. Det är per definition omöjligt eftersom ingen kan bedöma alla Sveriges intranät. Men så funkar alla utmärkelser av detta slag, inklusive den internationellt mest erkända. Det handlar om det bästa av de som ville bli bedömda.

Att jag valde att tacka ja till att ingå i juryn beror framförallt på att vi diskuterade fram en bra definition på ”bästa” och ett gott bedömningsunderlag. Det är ett starkt fokus på nytta. Du har alltså chansen även om du inte använder de senaste pukorna och trumpeterna, så länge ditt intranät skapar de effekter ni vill ha.

Ett exempel på det är att utvärderingsresultat ska ingå i ditt bidrag — liksom för övrigt en beskrivning av förvaltningsorganisationen, vilket också säger mer om hur bra intranätet egentligen är än att det finns en cool funktion.

Så varför inte ta chansen att ställa upp?

De 10 viktigaste sociala möjligheterna på intranät

Det allra viktigaste på ett socialt intranät är att få reda på vilka kollegor som är tillgängliga. Det visar en undersökning i små och medelstora företag.

Teknikföretaget Bitrix listar de tio mest använda samarbetsmöjligheterna, åtminstone i de företag som använder deras lösning. Topp 3 ser ut så här:

#1: Employee availability and presence tracking
#2: Instant messaging and video conferencing
#3: Meetings / conference room management

Det slående är hur nära många av punkterna ändå ligger det traditionella intranätet. Först på plats nio hittar vi en av de mer omtalade möjligheterna i diskussionen om sociala medier internt: Idea management and social networking.

Detta understryker, tycker jag, hur nära intranät 2.0 ligger 1.0 (om du ursäktar den lite mossiga sifferleken). Ett mer kollaborativt intranät handlar inte nödvändigtvis om att göra nya saker. Det börjar med att göra gamla saker bättre.

Exempel på hur du ska använda Alt-text

Alt-text till bilder är egentligen rätt enkelt. Den är ett alternativ för den som inte kan se bilden på grund av funktionshinder, dålig uppkoppling eller någon annan anledning. Men ”enkelt” betyder inte att det saknas gränsfall.

Writing for the Web går igenom några olika typexempel på när Alt-texter ska finnas, vad de då ska innehålla samt — kanske lika viktigt — när de faktiskt inte behövs.

Min uppfattning är dock att tolkningen är för snäv. Behöver en bild som visar den enda person som omnämns i en text ha en Alt-text som säger att bilden porträtterar just den personen? Nej, onödigt, säger artikeln. Varför inte? säger jag. Det handlar trots allt inte bara om tillgänglighet utan också om sökoptimering, där Alt-texten har ett jobb att göra i optimeringen av bilder.

Bortsett från denna ibland för snäva tolkning finns det en viktig poäng i jämförelsen — betydelsen av bildtexter. Alt-texter ersätter inte bildtext. Tvärtom behövs bildtext oftare än den generellt används på webben och inte sällan blir Alt-texten då överflödig.

Dubbel effekt när internt socialt nätverk syns för alla

Med 170.000 anställda finns det självklart alltid något att berätta inom den brittiska detaljhandelskedjan Asda. Att låta alla anställda dela mig sig av sin vardag är en logisk tanke. Att göra det öppet så att hela världen kan se är desto ovanligare.

Green Room är Asdas interna sociala nätverk. Fast på webben, typ. Att kalla det ett intranät är därmed felaktigt så termen ”colleague website” som projektledaren Steven Murgatroyd använder tycks passa utmärkt.

At Asda, we try to be as transparent as possible, the Green Room was created on this very premise. We hear amazing stories about our colleagues on a daily basis, whether that’s a colleague saving the life of a baby in store, or someone having their head shaved for charity […] The Green Room gives us a chance to share these with other colleagues around the country, and inspire them to do the same.

Cynikern suckar nu och säger ”jaja, snyggt försök att paketera CSR så det blir lite mer spännande”. Om vi å andra sidan tror på vad Steven säger tystar vi cynikern och konstaterar att så länge öppenheten inte hämmar medarbetarna — varför dölja något?

(Realisten i mig undrar om en bild på rutten korv någonsin skulle hamna där, men så länge allt är sant måste kanske en sajt inte ge hela sanningen?)

Intranätvinnares syn på användbarhet

Användbarhet är den enskilt viktigaste faktorn bakom ett framgångsrikt intranät. Se där ett påstående som vi inte behöver hålla med om — men som blir intressant eftersom det kommer från en vinnande byrå som dessutom delar med sig av sin användbarhetsbok.

Jag tycker också att användbarhet är viktigt. Men jag tror inte att vi kan peka på enskilda faktorer och säga att ”det ger framgång”. Helheten är grejen.

Å andra sidan kanske någon skulle hävda att användbarhet är just helhet. Fast strunt samma just nu.

Tänkte egentligen tipsa om ”Intranet Usability Workbook” som SmallWorlders delar med sig av. Byrån har byggt och driver ett av de vinnande intranäten i Jakob Nielsens årliga tävling.

E-boken ger inga aha-upplevelser för dig som intranätproffs. Men det är en av de bästa översikter jag sett kring vilka krav vi bör ställa på ett intranät. Många beslutsfattare borde läsa och lära innan de köper in ett nytt system som ingen begriper och färre vill använda.

SmallWorlders nisch är intranät för marknadsorganisationer och byråer. Råden är dock allmängiltiga.

Bästa verktyget för intern mikroblogging

Yammer framstår ofta som det främsta alternativet för den som enkelt vill dra igång en mikroblogg internt. Men innan du väljer lösning bör du titta på andra alternativ.

En mikroblogg — som Twitter — tycks i många organisationer snabbt bli en omtyckt kanal för diskussion och vardagligt utbyte. Yammer har seglat upp som det mest använda, eller åtminstone mest omtalade, verktyget för interna mikrobloggar.

Och det är onekligen enkelt. Många har positiva erfarenheter av det. Samtidigt har jag nu från flera håll hört skepsis. Det finns frågetecken kring användarhanteringen när någon slutar på företaget (tydligen, har inte sett detaljerna kring detta) och i en diskussion på LinkedIn pekar Thomas King på liknande invändningar.

I’m not particularly happy with Yammers approach to data ownership. Basically they charge you to take ownership of data, set an admin, sharepoint webparts, or export data for e-discovery purposes.

Yammer bör vara med i din urvalprocess men kolla gärna på fler alternativ. Socialcast får exempelvis ofta goda omdömen.