Webben 2008: Svårt att hitta, dålig textkontroll men 2.0 kommer

På nästan varannan svensk webbplats hinner de ansvariga inte granska texter. Och webbplatserna växer så fort att vi inte hittar. Det kan vi se i Web Service Awards, WSA, rapport Hur mår Sveriges webbplatser? För mig är det tydligt hur redaktören och kunskapen om innehåll måste prioriteras bättre.

Rapporten innehåller många frågeställningar. Några av dem kan jag inte låta bli att kommentera, först och främst den tilltagande svårigheten att navigera och hitta.

Tre fjärdedelar av de tillfrågade anser att deras webbplats har ökat i omfattning det senaste året. […] Eftersom webbplatserna konstant växer i omfång fungerar den struktur som gjordes för några år sedan inte längre tillfredsställande med dagens allt större webbplatser. Dessutom blir besökarna alltmer kräsna och ställer högre krav.

Webbansvariga är medvetna om problemet. Rapporten ger tyvärr två helt olika svar på hur många som arbetar aktivt med att hjälpa besökarna att hitta. WSA säger både 76 procent (sidan 7) och ”drygt var fjärde tillfrågad” (sidan 14). Oavsett vilket är siffrorna inte glädjande, som WSA menar. Allt annat än 100 procent innebär att webbansvariga inte förstår vilka mekanismer som samverkar för att människor ska hitta rätt.

Varje gång du skapar eller redigerar en sida arbetar du med att hjälpa människor att hitta. Vilken titel du väljer, vilken rubrik du väljer, var i strukturen en sida placeras, vilka länkar du väljer i/vid texten… allt detta är att aktivt hjälpa besökaren att hitta. Att så många inte verkar göra den kopplingen är sannolikt en förklaring till att problemet växer.

Panikreaktioner på gång?

Reaktionen på allt större webbplatser och allt högre krav tycks vara att göra om. Ibland rejält.

Hela tre fjärdedelar av de webbplatsansvariga uppger att de kommer att göra större förändringar av webbplatserna under 2008. En tredjedel kommer till och med att göra om webbplatsen helt och hållet.

Detta är oroande. Framgångsrika webbplatser kännetecknas snarare av många, små förändringar än långa utvecklingsperioder och sen en stolt nylansering.

En sista tanke kring navigation och utmaningen att hitta: 30 procent anser inte att den egna webbplatsen har en bra sökfunktion. När kommer CMS-leverantörer att anta utmaningen och skicka med anständiga sökmotorer? Att CMS-sökmotorernas usla kvalitet ligger bakom det stora missnöjet är jag helt övertygad om.

4 av 10 granskar inte texter

Ett av undersökningen mest allvarliga resultat rör hjärtat av allas vår webbnärvaro. Texterna.

Närmare fyra av tio tillfrågade upplever att de varken har tid eller rutiner för granskning och bearbetning av texter innan de publiceras på webbplatsen.

Detta är ett stort problem. Som jag skrev ovan ser jag det som en viktig anledning till att det är svårt att hitta. Våra läsares strävan att ”hitta” är nämligen inte klar förrän informationen är förstådd. Det kvittar om vi hittar rätt sida ifall den inte löser vår uppgift.

Det krävs tid och rutiner. Och det krävs kunskap. WSA skriver att ”..skriva enkelt och lättförståeligt är en konst…”. Fel, fel, fel. Att skriva bra är ett hantverk och hantverk går att lära sig.

Webbassistenter charmar bara ett fåtal

Jag har länge haft svårt att konceptuellt begripa så kallade webbassistenter. WSAs rapport visar att väldigt få använder dem (7 procent) och att en tredjedel av dem inte är nöjda. Kanske slipper vi snart detta?

Det handlar ju om en falsk känsla av personligthet — bättre att jobba med äkta personlighet — och en sökmotor som förstår sökningar formulerade som dagligt tal. Kärnan är alltså sökmotorn. Och Google har ju lyckats bli både dominerande och uppskattad utan att presentera sig med ett fånigt, animerat leende.

Sakta men säkert: Webben 2.0 ger sig till känna

Bloggar är det uttryck för den sociala webben som flest känner till. Hela 93 procent vet vad det är och 15 procent av dessa har skapat en blogg för sin webbplats. Spontant känns den siffran väldigt hög, eller?

I grova drag är det hälften som kikar nyfiket på möjligheten att blogga och hälften som inte bryr sig.

RSS ökar kraftigt. Om WSAs urval är representativt kommer snart över hälften av landets större webbplatser att erbjuda RSS (32 procent har startat, 24 procent har konkreta planer på att göra det).

För wikis och podcasting är intresset ganska svalt men taggning möter faktiskt ett ganska stort intresse.

Sammantaget tycks i varje fall ”webb 2.0” ta fart. Det är inte tydligt hur WSA eller de svarande definierar begreppet — om det är allt det ovanstående, delar av det eller något annat. Men tanken tilltalar uppenbarligen folk:

Denna tekniktrend som är så omtalad sedan ett antal år tillbaka […] är det inte många som har implementerat än, bara cirka 5 %. Det finns däremot en stor andel, var fjärde, som har konkreta planer på att göra detta inom en nära framtid. Och hela 40 % följer utvecklingen noggrant.

Allt viktigare komma högt i sökresultat

Vi har alltid vetat hur viktigt det är att komma högt i sökmotorernas träfflistor för att få besökare. Åtminstone första sidan, helst topp 3. Ny statistik visar att detta bara blir mer och mer sant.

Det är JupiterResearch som undersökt på vilken resultatsida människor väljer att klicka. Att många — ungefär 7 av 10 — nöjer sig med att kika på första resultatsidan förvånar inte.

Däremot är det intressant att detta faktum tycks förstärkas. 2006 valde 62 procent att klicka redan på första resultatsidan. 2008 är det 68 procent. Det hade varit en rimlig tanke att ju mer internetvana vi blir, desto större ”eget ansvar” tar vi för vår informationssökning. Men så är det alltså inte. Vi litar i ökande grad på sökmotorerna.

Om vi inte hittar vad vi söker då? Hälften av oss ändrar sökorden/-begreppen redan efter att ha konstaterat att första sidan inte levererade vad vi ville. 9 av 10 har gett upp och ändrat sin sökning efter tre resultatsidor.

YouTube blir ännu bättre för kommunikatörer

Den som publicerar filmer på YouTube får insikt om tittarna och användningen. Verktyget heter YouTube Insight och är nu tillgängligt för alla som bidrar med video.

Lite i det tysta händer det faktiskt ganska mycket på YouTube. Mediefokus har ju flyttats bort från sajten sedan länge. Trots detta — eller kanske just därför — dyker allt fler företag och organisationer upp där. Jag har ingen komplett lista men noterar allt från Electrolux till Greenpeace och Karlskoga kommun.

Med professionell användning uppstår alltid frågan ”är det värt insatsen?”. Det finns många sätt att mäta, inte minst den eventuella respons filmerna får. Men grundläggande statistik har sin plats i utvärderingen. Den sociala webben börjar växa upp, skulle man kunna säga.

Wikipedias statistik visar människors intresse

Wikipedias statistik över vilka sökningar som görs är publik. Potentiellt är det en guldgruva av data för den som vill förstå vad som intresserar människor.

SearchEngineLand kopplar statistiken till sökoptimering, och det är en given användning. Men bara tänk på situationen där du funderar på vad du ska kalla en sida på din webbplats, en produkt eller en tjänst. När du ska nå fram till någon så intuitivt som möjligt. Att då veta att dubbelt så många söker efter X i stället för Y är värdefullt (om än inte helt avgörande).

Tyvärr finns det bara en topplista för engelska så på svenska får du göra jämförelser själv.

Statistiken är än så länge begränsad eftersom andra språk än engelska lades upp för mindre än två veckor sedan. Men februari 2008 finns med och det är länge nog för att det ska vara meningsfullt att kika in.

2006 året då internet slog igenom

Martin Jönsson, SvD, gör en initierad genomgång av hur svenskarna använder medier och kommer fram till den oväntade men väl underbyggda tanken att ”2006 var året då internet på allvar blev ett av våra största massmedier.”

Tiden som svenskarna lägger på nätet är nu nästan lika mycket som för dagstidningar, tidskrifter och böcker – tillsammans. Och det går inte längre att tala om en generationsklyfta eller ett ungdomsdrivet medium: när 62 procent av svenskarna använder internet varje dag talar vi om bredd.

Poddradio inte bara för unga

Eftersom alla nya möjligheter på nätet har en tendens att få stämpeln ”det där håller bara kidsen på med” kan det vara intressant att notera följande statistik om poddradio (från USA, dock, men det brukar ju bli likadant här).

On the whole, podcast downloaders tended to be male, young and educated. Notably, people between the ages of 35 and 54 represented about half of the podcasting audience.

Rätt verktyg för din webbstatistik

Webbanalys och webbstatistik blir allt viktigare. I takt med att större andelar av både marknadsföringsbudgetar och interna resurser läggs på webben ökar kraven på att visa vad det leder till. Men det är inte helt enkelt att hitta rätt statistikverktyg.

Jag säger inte att det blir lättare när du läst Avinash Kaushiks diskussion i ämnet men du kommer att förstå bättre hur du ska närma dig detta betydelsefulla val. Kaushik menar att de vanligaste verktygen kan delas in i tre kategorier. Självklart måste du testa vilket som passar dig bäst men rådet är att testa från olika kategorier.

Precis som Kaushik menar jag att Google Analytics bör vara med i jämförelsen. Det har många nackdelar men är så pass bra att den innebär en utmaning för de som vill sälja ett dyrt statistikpaket till dig.

Sen har jag missat att Microsoft är på väg in på banan. Ska bli intressant att se vad Gatineau kommer att erbjuda. Säga vad man vill om monopolliknande bjässar som Google och Microsoft — de brukar ju komma med bra grejer (kanske därför de är just bjässar…).

För övrigt kan jag inte prata om webbstatistik utan att påpeka vikten av att 1. göra något bra av den och 2. mäta din webbplats bortom den traditionella statistiken. Se Fem sätt att mäta en webbredaktör.

Jobba för att engagera positiva kunder

Vi vet att recensioner och omdömen spelar stor roll för köpbeslut. En undersökning från Jupiter visar exempelvis att 33% av internetanvändarna låter sig påverkas av vad andra sagt på nätet.

Man kan dra många slutsatser av detta. En av de viktigaste tycker jag att Searchengineguide drar, apropå att de allra flesta faktiskt aldrig själva tillför något på sociala sajter:

90% of the users that visited social media and social networking sites did NOT post any content… Convincing your happy customers to review you may be one of your biggest challenges when it comes to getting involved in the social media space.

Se också Brandweek för kompletterade tankar.

1 sekund har du på dig att övertyga sökaren

Att titeln är viktig för hur högt en sida rankas av sökmotorerna känner du nog till. Men lite statistik visar hur viktig den är också för att fullfölja en eventuell hög rankning.

Den som söker ägnar nämligen i genomsnitt 1,1 sekunder åt ett sökresultat. I stora drag innebär det att det är din titel som blir granskad av läsaren, det vill säga texten som är länk på sökmotorns resultatsida.

En sekund låter väldigt lite men räcker för att du ska hinna få något sagt — så länge du vet precis vem du vill nå, i vilken situation och vilka ord som fångar deras intresse.

En (1) sekund är för övrigt också den tid en läsare lägger på att läsa en rubrik på nätet.

Företagsbloggen *är* mer personlig

Under hösten har vi kunnat följa Eric Fallanders ex-jobb om företagsbloggar. Han har verkligen satt sig in i ämnet och gjort en grundlig analys ur ett språkligt perspektiv.

En av de slutsatser som indikerades hade jag däremot en invändning mot. Slutsatsen var att företagsbloggar var mer eller mindre opersonliga eftersom ordet ”jag” var oändligt mycket sällsyntare än i privata bloggar.

Min långrandiga invändning kan du läsa på Erics blogg men i stora drag tyckte jag så här: Det är självklart att en företagsblogg använder ”jag” eller ”mig” i mindre utsträckning än en privat blogg. Den privata bloggen handlar ju oftast om ”mig”. Det vore betydligt intressantare att jämföra företagsbloggar med andra former av företagskommunikation.

Och det har Eric nu gjort.

Företagsbloggarna må te sig opersonliga jämte privatpersoners bloggar, men är ruskigt intima jämte annan företagskommunikation.

Kul Eric att du gick vidare trots att uppsatsen var klar!