Ämnesmoln (”tagclouds”): Förvirrar eller underlättar?

Brugervenlige Blogs är ett forskningsprojekt vid Köpenhamns universitet som skriver och funderar kring de små detaljer som tillsammans skapar en ”vanlig” blogg, men som förmodligen är rätt mystiska för många.

De har bland annat, via en mini-undersökning, kommit fram till att ”tagclouds” kan framstå som obegripliga. Jag föredrar att kalla dem ämnesmoln och syftet är att med storleken på texten visa vilka ämnen som förekommer mest. De två nedanstående kommer från denna webbplats respektive BBC.

tagclouds.gif

Jag gillar molntanken skarpt, det ska jag medge. Och det brukar vara en varningssignal när det gäller webbutveckling… Det man själv tror på kanske man inte överväger tillräckligt noga.

Men frågan är om inte forskarna från Köpenhamn tänker fel? Måste man förstå exakt hur molnet uppstår?

Jag ser det snarare som ett sätt att ge en fingervisning om innehållet. Ju större ett ord är, desto mer illustrativt är det för webbplatsens innehåll. Om det därmed ger en intuitiv känsla – och givetvis möjligheten att klicka vidare – har det gjort sitt jobb.

Molnen kommer att slå igenom på bred front, tror jag. Men kanske inte som navigation utan som en översiktlig innehållsförteckning.

Ny vägledning ska ge bättre råd om innehåll

För svensk offentlig förvaltning finns det en webbvägledning som ska peka ut riktningen i frågor som användbarhet, tillgänglighet, verktyg och innehåll. Den nuvarande versionen, 2.0, kommer till hösten att ersättas.

Jag har följt utvecklingen sedan tanken på en gemensam vägledning för offentlig sektor föddes och aldrig riktigt imponerats av vad de säger om innehåll. Jag tror att de saknat skickliga kommunikatörer i projektet, helt enkelt.

Kul då att notera ett visst fokus på innehållsfrågor i arbetet med den nya versionen. En redaktör som läser den ska

  • se webben som en del av verksamheten
  • inse vilka nya krav som ställs på en förvaltningsorganisation (nya roller)
  • ha kunskap om hur viktigt innehållet på webbplatsen är och hur man skriver för webbmediet.
  • förstå betydelsen av utvärdering och uppföljning av webbplatsen

Fixar de detta har de gjort något bra.

Via 24timmarsbloggen.

RSS för alla – IE7 innebär genombrottet

Internet Explorer 7Nya Internet Explorer kommer att dramatiskt öka användningen av RSS som format för distribution av uppdaterat webbinnehåll. Det har i varje fall jag, och andra, påstått länge nu.

När det nu finns en betaversion av Internet Explorer 7 tillgänglig har vi chansen att testa. Och det ser väldigt lovande ut. Glöm för det första ”RSS”. Denna tekniska akronym är inte närvarande för den vanliga användaren. Inte en dag för tidigt.

Den som använder Firefox känner igen ganska mycket. Men faktiskt inte allt. IE7 tar ett steg vidare och den kommer att innebära genombrottet för prenumeration på innehåll.

Än så länge finns inte IE7 på svenska vilket innebär att det återstår ett steg i Microsofts arbete för att göra RSS helt intuitivt för oss svenskar, själva översättningen.

Upptäck att du kan prenumerera

Om den som publicerar en RSS-fil gjort rätt, tänds en orange ikon (RSS-ikon) i webbläsarfönstret så fort besökaren laddar en webbplats man kan prenumerera på. Denna är det bara att klicka på.

RSS ikon i IE7

Granska och prenumerera

Efter att ha klickat på ikonen kommer webbplatsens ”Feed” (blir ”flöde” den svenska översättningen?) upp i ett läsbart format, vilket det ju annars inte är. Här beslutar besökaren sig för att prenumerera eller inte.

Förhandsgranskning, prenumeration i IE7

Sparas i ditt favoritcenter

Precis som tidigare använder IE7 begreppet Favoriter. RSS-prenumerationen hamnar i en särskild avdelning i favoritcentret.

IE7 Favoritcenter

Inbyggd RSS-läsare

Till skillnad från Firefox, som bara hämtar rubrikerna automatiskt, tar IE7 hand om hela presentationen av innehållet i flödet. Den närmar sig därmed webbaserade nyhetsläsare som Bloglines. Visst, det är mycket funktionalitet vi inte får. Men antagligen räcker IE7 för nio av tio.

Inbyggd nyhetsläsare i IE7

Sammanfattningsvis: Ett par klick och så har besökaren prenumererat på RSS-flödet. Men utan att tänka ”RSS”, utan att betrakta det som något annat än en ny typ av bokmärken. Vi står på randen till genombrottet för denna typ av publicering.

Tekniskt är det okomplicerat. Alla halvt anständiga publiceringsverktyg kommer att kunna skapa den nödvändiga RSS-filen. Kommunikativt är det en större förändring.

Vad betyder det att inte längre kommunicera med ett unikt visuellt uttryck? Vilka krav ställer det när vårt innehåll – och bara det – ska göra hela jobbet? Jag återkommer garanterat i frågan.

Webben allt mer trovärdig

En internationell undersökning visar att webben blir allt viktigare som nyhetskälla. TV är fortfarande nummer 1 men i åldersgruppen 18-24 år tyckte ungefär var femte person att internet är viktigast.

Undersökningen har också frågat om bloggar.

”The jury is still out on blogs,” he added. ”Just as many people distrust them as trust them.”

Egentligen tycker jag att frågan är ställd i ett konstigt sammanhang. De flesta bloggar påstår sig inte vara objektiva och därmed är frågan om trovärdighet antingen irrelevant eller filosofisk. Är det t.ex. trovärdighet att välja en personlig linje och stå för den? Antagligen, men inte i undersökningens mening.

De starkaste varumärkena i nyhetsvärlden är de mest kända. Globalt är BBC och CNN de som flest känner förtroende för. Al Jazeera har ett kraftigt förtroende i exempelvis Egypten.

En och annan svensk blir nog förvånad över att Fox News uppfattas som den mest trovärdiga källan av amerikaner.

Via Networkers.se

Skypecast ”ett nytt sätt att samtala”

Skype utökar användningsområdena för sin grundfunktion, det vill säga telefoni över internet. Video finns redan med och i den senaste betaversionen dyker SMS upp.

Men Skypecast är det som kittlar min fantasi mest. Skypecast är, förklarar de, ”a new way to have conversations with people across the world who share your interests”.

Nu ska väl inte det nya överbetonas. Det är helt enkelt gemensamma telefonsamtal för upp till 100 personer. Men lite nytt är det. För det första finns en omedelbar koppling till värdens webbplats. Man behöver alltså inte bjuda in till en telefonkonferens, strula med koder och så vidare som med en vanlig telefonkonferens. Det är bara att klicka.

Dessutom samlas alla pågående och planerade skypecasts i en katalog. Du kan alltså hitta ett intressant samtal och, om det finns plats, ge dig in i det. Ändå är det inte Heta Linjen (om någon kommer ihåg den…). Dessa Skypecasts handlar om något mer eller mindre specifikt och du kan leta via ämnesord.

Tagcloud / ämnesmoln för Skypecasts

Vi noterar alltså ytterligare ett exempel på hur webbens sociala inslag blir allt vanligare.

Säkert kommer Skypecasts att dyka upp i många sammanhang. Inte minst för marknadsföring där jag kan tänka mig produktpresentationer, smakprov på seminarier eller samtal med VDn. Och mycket annat. I varje fall så länge rimliga andelar av målgruppen har Skype installerat för det är en förutsättning.

Fråga: Har du unika titlar i EPiServer?

En kund till mig har insett behovet av att göra sin webbplats så sökmotorvänlig som möjligt och titlar är som bekant det viktigaste stället att skriva in sina nyckelord och -fraser.

Nu använder de publiceringsverktyget EPiServer och som standard ger det inga möjligheter till unika titlar. I stället stämplar det titlar enligt principen ”Sidnamn >> Organisation”. Kundens leverantör av systemet hänvisar till att kommande versioner av EPiServer ska göra unika titlar möjligt.

Men det är ju inte alltid man direkt vill byta upp till senaste versionen. Det är ett rätt stort jobb, inte minst. Samtidigt borde det inte vara rocket science att i en befintlig installation lägga till ett fält för titlar så att redaktörerna får verktyg för att jobba med sökmotoroptimering.

Känner du till någon webbplats som drivs med EPiServer där titel och sidnamn/rubrik kan vara olika? Där leverantören alltså justerat systemet så att det ger rätt möjligheter?

Skulle uppskatta några exempel. Du kan svara i kommentarerna eller höra av dig i så fall.

Tjejer använder tekniken mer än killar

Flickor mellan 12 och 15 år har mobiltelefon i större utsträckning än de jämnåriga pojkarna. Tjejerna använder också internet mer, lyssnare oftare på radio och läser tidningar mer. Bara för olika former av spel är killarna mer aktiva.

Detta skriver The Guardian i dag (liksom Aftonbladet).

I den brittiska undersökning som återges kände sig alla mellan 12 och 15 bekväma med internet och de surfade cirka 8 timmar per vecka. Åtminstone om de hade uppkoppling hemma. Men tjejerna använder nätet mycket mer till att kommunicera än killarna.

The Guardian drar en relevant slutsats:

The picture of a generation used to juggling a range of electronic devices will be heavily drawn upon by ageing media executives grappling with the rapidly changing landscape. The BBC director general, Mark Thompson, last week announced a radical reimagining of the corporation’s role in an on-demand age.

Relaterat: BBC blir socialt media – tar steget till webben 2.0

Webbdesignens 10 dödssynder

Roger Johansson har skrivit skriver om en artikel i CAP&Design kring de 10 vanligaste misstagen när en ny webbplats ska byggas. Tyvärr finns artikeln inte på nätet men Roger ger dig i varje fall topplistan på 456 Berea Street. Jag tänker inte avslöja hela listan men mina tre ”favoriter” är

  • att vara för kreativ i navigationen
  • att ignorera webbstandarder
  • att inte tänka på sökmotorer redan från början.

Deltagandets lag

Tanken på webbesökaren som deltagare blir allt vanligare. Tänk bara på BBC som pekar ut just ”Dela” som en av tre huvudstrategier för sin kommande webbplats.

Men hur kommer detta deltagande att se ut? Nyligen kom det siffror som visar att ungefär var fjärde webbesökare använder dagens interaktiva funktioner. Det är inte särskilt få men det är ju långtifrån alla.

powerparticipation.jpgRoss Mayfield har funderat vidare och formulerar en ”power law” för deltagande. Den startar med de allra enklaste formerna av deltagande – att tagga eller faktiskt bara att läsa. Här är tröskeln men också engagemanget lågt.

På den andra sidan av skalan finns samarbete, moderering och ledarskap och däremellan det vi idag känner som uttryck för deltagande webbtjänster: kommentarer, prenumeration eller delning (av exempelvis bilder).

I grunden handlar det om två olika former av deltagande. Men den ena är inte ”bättre” än den andra.

…my core point isn’t just the difference between these forms of group intelligence — but actually how they co-exist in the best communities…

Ur ett kommunikationsperspektiv är detta en viktig diskussion även om dess praktiska konsekvenser inte alltid är tydliga än. PR- och marknadsföringskampanjer som försöker hitta vägar via målgruppernas deltagande behöver förstå att deltagande kommer i många former. Att formerna bygger på varandra.

Samtidigt är det inte omöjligt att redan nu skönja konturerna av hur man kan arbeta. Mike Manuel ger några exempel.

I think the tail as you see it here is where the real opportunity for syndicated corporate content exists (e.g, business blogs, RSS-enabled press materials, etc.) […] Following the curve, user participation patterns transition from content consumption in the tail to content production at the head, and again, the strategies and tactics used to engage this segmentation must map accordingly. For example, proactive influencer marketing programs come to mind here…

Wikin *är* ett CMS som går att kontrollera

Wikin har hittills setts mest som en kul grej. Lite anarkistisk, mest för små grupper som samarbetar. Men något har mycket tydligt förändrats. Företag som IBM, Nokia, Disney och investmentbanken Dresdner Kleinwort Wasserstein använder alla wikis och de är knappast sinnebilden av lättsamt skötta företag.

CMS Watch noterar detta och frågar sig vad skillnaden är mellan en wiki och ett Content Management System (ett publiceringssystem) för företag?

Frågan är relevant. Den som aldrig sett eller arbetat med en wiki kan givetvis inte intuitivt förstå vad poängen är. Men, som CMS Watch konstaterar, en wiki har flera distinkta kännetecken. Användarnas möjlighet att direkt och självständigt skapa och redigera sidor är ett, sättet att bygga struktur och navigation nerifrån och upp ett annat.

Det finns fler kännetecken som artikeln går igenom. Slutsatsen borde intressera många kommunikations- och IT-ansvariga.

Contrary to their reputation, Wikis are content management systems that can be managed. They simply take a different approach to content management by choosing to emphasize speed and flexibility rather than strict controls.