Första anblicken avgörande för webbplatser

En tjugondels sekund – det är den tid det tar en besökare att bilda sig en uppfattning om en webbplats. Detta enligt en grupp kanadensiska forskare. Det intryck denna korta tid ger stannar dessutom kvar och påverkar vår bild av webbplatsen – inklusive dess innehåll – också när vi får längre tid på oss att bilda en mer genomtänkt uppfattning.

Man kan tolka detta på två sätt. Antingen betyder det att vi bör förflytta oss till webbens stenålder (1998) och satsa alla resurser på snabba, visuella detaljer. Eller så innebär det att vi måste inse att webben är ett komplett medium. Allt vi gör räknas, från första tjugondelen till sista nedladdningsbara pdf-en. En innehållsmänniska som jag både hoppas och tror på det sista alternativet.

Ny generation universitetswebbplatser

Mitt första webbjobb var som redaktör i universitetsvärlden och jag följer därför denna bransch lite extra nyfiket. Noterar att tre stora institutioner nyligen lanserat nya webbplatser: Malmö högskola, Stockholms universitet och Karolinska institutet.

Man skulle kunna tro att det utgått nya centrala riktlinjer för visuell presentation av högre utbildning och forskning. ”Använd fotografier på människor, mer färg och plattor med rundade hörn…”. Några sådana riktlinjer känner jag dock inte till så det handlar nog om tillfälligheter och modenycker inom en ganska liten svensk webbransch. Snyggt är det i vilket fall, särskilt om man kommer ihåg hur det såg ut när det begav sig i slutet av 90-talet.

Om det visuella tilltalet är ganska uniformt är strukturerna väldigt olika. Stockholms universitet använder en central och väldigt iögonfallande navigationsrad som funkar mycket bra för mig. Det finns fler val på sidan men jag leds direkt till de stora och viktiga. Malmö högskola är plottrigare men en bra formgiven navigation hjälper besökaren att snabbt reda ut webbstrukturen.

KI, däremot, har inte lyckats. Animationen är otroligt dominerade och i jämförelse med den känns alla andra delar av sidan nedprioriterade. De har dessutom sina två bärande genvägar (”Utbildning” och ”Forskning”) på en yta där jag inte i första hand letar efter navigationselement. Därför förirrar jag mig i den märkliga diagonalen nedre vänstra-övre högre hörnet. Det är allt annat än uppenbart vilken navigation som är prioriterad och jag måste tänka för att förstå. Och i samma sekund som besökaren undrar ”hur har de tänkt här” har strukturen misslyckats. Tyvärr.

Du styr tekniken

När du först hör talas om bloggar är det lätt att uppfatta det hela som en subkultur för sig själv. Det är det också för vissa människor. Jag hörde ordet ”bloggfundamentalister” som en träffande beskrivning nyligen. Men som en redaktör på New York Times säger när de nu rullar ut ett antal bloggar: ”En blogg är bara en teknisk grej… Vi kommer att använda tekniken på vårt sätt.”
Precis så är det. I grund och botten handlar det om enkel publicering med lite speciella funktioner. Hur du kan ha professionell nytta av detta är upp till dig. Det jag tycker är viktigt att komma ihåg är att dina läsare, som trots allt börjar bli mer bloggkunniga, förväntar sig en annan typ av kommunikation – mer personlig, mer resonerande. Men några regler finns det inte, och framförallt ingen subkultur du måste bli engagerad medlem i.

Ge dig själv Firefox i julklapp


Jag har haft fullt upp och därför varken bloggat eller uppgraderat till Firefox 1.5 förrän nu. När jag nu gjort det kan jag bara rekommendera dig och alla andra att göra det samma. Alla de gamla argumenten för Firefox är givetvis fortfarande giltiga (snabbheten, aktiva bokmärken, fliknavigering mellan olika webbplatser etc.)

Säkerheten som också varit ett starkt argument har blivit ännu bättre. Särskilt gillar jag att genom ett enkelt Ctrl+Skift+Del snabbt rensa bort all känslig information om min surfning. ”Huvudlösenordet” är också en lysande funktion. Alla de lösenord som sparas i webbläsaren – och gör det möjligt att snabbt logga in på olika ställen – kan skyddas med ett övergripande lösenord som man anger en gång per session.

Svenskens användning av internet

Det finns fortfarande en osäkerhet kring hur människor använder internet. Jag stöter oftast på den när jag diskuterar webbinnehåll med offentlig sektor, och det är naturligtvis bra att man inte rusar iväg och lämnar stora grupper av människor bakom sig. Samtidigt får man inte bli så försiktig att man inte använder de möjligheter som bjuds. Därför är Eurostats rapport (pdf) om ”den digitala klyftan” i Europa högintressant läsning. En snabb slutsats är att klyftan är stor inom Europa, men bara Litauen har en mindre nationell klyfta än Sverige.

Lite statistik från rapporten:

  • 70 procent av de lågutbildade i Sverige använde internet första kvartalet 2004.
  • 96 procent av de svenska studenterna använde internet samma period.
  • 86 procent av de anställda.
  • 86 procent av de arbetslösa.
  • 45 procent av de pensionerade.

Via Resoner

10 vanligaste misstagen när du designar din blogg

Jakob Nielsen – mannen som alltid har ”hela listan” inom webbdesign och användbarhet – har bestämt sig för vilka som är de The Top Ten Design Mistakes för bloggar. Han har onekligen några poänger så, för all del, kasta ett öga på hans synpunkter. Men den tyngd och trovärdighet han hade för några år sedan är borta efter hans överdrivna kommersialisering av den egna kunskapen.

Vilken adress är bäst reklam?

En intressant diskussion hos Jared Spool: Kommer någon ihåg webbadresser som http://www.foretag.se/produkt från en tv- eller tidningsannons? Eller är det bara http://www.foretag.se som, i bästa fall fastnar?

Det tycks inte finnas någon forskning på området men Spools tips är att arbeta i tre steg:

Undersökning: Pressrum på webben

IBM i Spanien har gjort en ambitiös undersökning av pressrum på webben – rapporten finns som pdf. 170 företag från åtta länder är med i undersökningen. Nyttig läsning för alla som ansvarar för en extern webbplats.

Här är en kort sammanfattning av resultaten:

  • Media är den näst viktigaste målgruppen på webbplatserna i undersökningen, viktigare än analytiker och partners.
  • I USA har 100 % ett pressrum, i Europa 91 %.
  • 3 av 4 pressrum nås med bara ett klick från startsidan.
  • Endast 5 % kräver registrering i pressrummet.
  • Pressmeddelanden är det vanligaste innehållet och de allra flesta klassificerar dem för att skapa ordning. Skandinavien är dock klart sämst på klassificering.
  • På hälften av webbplatserna sparas pressmeddelandena i mer än 3 år.
  • Bakgrundsinformation och -rapporter är vanligare i USA och Frankrike än i de nordiska länderna.
  • Biografier över den högsta ledningen är vanligt i USA men bara 17 % av de europeiska företagen har detta.
  • Finansiella data i pressrummet är långt ifrån självklart.

Och så vidare. Det finns hur mycket fakta som helst att ta till sig. Gör det. Att döma av denna genomgång skulle svenska företag kunna lära sig mycket av våra kollegor i andra länder.

Thanks Shel for the link!