Återfödelse för startsidor – nu bättre än portalerna?

Är det någon som kommer i håg Altavista? Denna webbens första dominerande sökmotor finns kvar men lever en undanskymd tillvaro. Om jag minns utvecklingen rätt var det två saker som fällde Altavista.

  1. Att de sålde placeringar i sökresultaten (och inte bara annonser vid sökresultaten). De skämdes inte heller för det utan marknadsförde försäljningen brett, vilket innebar att alla som brydde sig snart insåg att resultaten var värdelösa.
  2. De skulle bli portal.

Just begreppet portal är ett av webbens mest svajiga. Från hype till stenålder och tillbaka. Och sen kul igen. Och sen… ja, du känner igen det.

Den gamla portaltanken är just nu inne i en period av återfödelse och emerge har en bra genomgång av svenska ”webb 2.0 skrivbord”. Men snarare än att betona likheterna med ursprungsportalen – de finns dock – är det vettigt att fundera på skillnaderna. Den viktigaste där är hur vi användare tillåts styra betydligt mer. Ibland allt.

Ajax och RSS är förstås de grundläggande tekniska lösningarna och det ska bli intressant att se om vi kollektivt är mogna att skräddarsy vår webbupplevelse i större skala. Jag tror det. Samtidigt ska vi komma ihåg att individuell anpassning långtifrån alltid är en succé.

Publicering med gratis verktyg allt mer intressant

Tidigare i veckan var jag nere i Karlsruhe för ett möte med webbyrån punkt.de. Det är för en kund som ska välja samarbetspartner kring CMS-verktyget TYPO3. Eftersom kunden är en organisation som arbetar över hela Europa var också hela Europa med i vår översikt kring potentiella TYPO3-leverantörer. Men i Sverige var det väldigt tunt.

Visst finns det företag som erbjuder tjänster runt detta Open Source CMS men inget av den storlek vi vill ha. Man kan fundera på vad det beror på. Finns det en skepsis mot öppen källkod och den typ av community-baserad utveckling som dessa lösningar bygger på?

Just Tyskland är intressant att jämföra med. Där hittar man Open Source-lösningar hos de allra största och mest kända företagen.

Jag kan inte CMS-marknaden tillräckligt väl för att dra en definitiv slutsats. Det är en marknad som trots konsolidering fortfarande känns allt annat än mogen. Möjligen är det så andra lösningar fått större genomslag än just TYPO3 i Sverige, exempelvis InfoGlue.

Oavsett vilket kan det vara viktigt att komma i håg att Open Source i dag är ett reellt alternativ för ny teknisk plattform till en webbplats eller ett intranät. Intranet Blog skriver:

Delloite Research believes open source is one of the hottest trends unfolding in all of technology. In it’s annual TMT Trends: Technology Predictions 2006 (pdf) Delloite states that ”open source will pose an ever-greater challenge to the established software model, impacting both providers and end users.”

I artikeln nämns också några av de mest använda publiceringsverktygen som är fritt tillgängliga. Själv har jag som sagt haft anledning att lära mig mycket om TYPO3 så om du behöver råd eller kontakter kring det verktyget kan jag kanske hjälpa till.

Ny vägledning för bättre webbplatser

Vägledningen 24-timmarswebbenVerket för förvaltningsutveckling, Verva, har nu släppt den tredje versionen av den vägledning som riktar sig till offentliga webbplatser. ”Vägledningen 24-timmarswebben” är förstås obligatorisk läsning för dig som webbredaktör i offentlig tjänst men den är generellt en kunskapskälla för alla som arbetar med webb.

Jag har andats viss kritik mot vägledningen tidigare. Min främsta invändning var att kunskapsförmedlingen kring innehåll inte höll samma klass som de mer tekniska delarna. Nu har jag inte lusläst alla de drygt 150 sidorna än men det tycks som om nivån höjts även för innehåll, vilket var ett av målen. Viktigt för webbredaktörerna (och oss som besökare på deras webbplatser).

Som en introvert betraktelse tycker jag också det är kul att min lilla bok för webbredaktörer – Webbredaktörens ABC – anges som fördjupad läsning kring att skriva för webben (sidan 117).

3.0: En webb av data, inte dokument

När du precis börjat ana vad webben 2.0 är kommer nästa buzzword: Webben 3.0. New York Times tar upp resonemanget i en vida citerad artikel, som är värd att läsa men kanske inte gör tanken särskilt tydlig.

Om du är intresserad av den framtida webben ska du dock inte slås ned av det. Detta är verkligen intressant att försöka förstå. Själv tycker jag att Tim Berners-Lee uttryckte det bra i en intervju före sommaren. Han menar att 2.0 inte representerar någon grundläggande förändring av webben. Det finns bara två distinkta versioner, säger han.

…the Web of documents, which emerged in the 1990s, and the Web of data, which will be the result of the semantic programming languages.

Sifferexercisen kan vara kul men när vi säger det mindre fräcka ”semantiska webben” kommer vi närmare utvecklingens kärna.

Den semantiska webben är inget man förklarar på 30 sekunder i en hiss. Det räcker inte ens med en kortare text som denna. Men det finns mycket skrivet och W3C erbjuder en bra utgångspunkt. Denna presentation (pdf) är väldigt pedagogisk.

I korta drag handlar det om att skapa mening även om artificiell intelligens, som ibland nämns, är att ta ett något för långt steg. Det är varken enklare eller svårare än detta: Skapa relationer mellan olika webbresurser och se till att data är utbytbara mellan dessa.

Eller för att göra det busenkelt: Jag ska inte behöva besöka 3-4 webbplatser för att sköta mitt företags ekonomi (banken, plusgirot, Skatteverket, min kalender). Allt bygger på data som om de knyts samman kan göra livet smidigare för min del.

Gör om webben ofta och lite

Framgångsrika webbplatser (och -applikationer) ändras mest hela tiden har Joshua Porter noterat. I stället för en ny version lanseras små, små förändringar till och med på veckobasis.

I systemutvecklingsteori kallas modellen iterativ utveckling och är ett alternativ till arbetssättet där alla resurser sätts in för att så småningom – kanske månader eller år framåt – lansera en totalt omgjord upplevelse (”vattenfallsmodellen”).

Fördelarna är flera. Riskerna minskar när små misstag kan rättas till direkt och användarna kan stegvis vänja sig vid det nya.

För programmerare är detta inga nyheter. Men för informations- och marknadsavdelningar som arbetar med webb/intranät faller sig ett iterativt förhållningssätt inte alltid naturligt.

Jag har varit med i många projekt, som både beställare och utförare, där kommunikatörens rädsla skapat en rakt motsatt situation. Allt ska vara överenskommet och klart innan något startar. In i minsta detalj ska specifikationen eller avtalet slå fast hur den nya produkten ser ut och fungerar.

Konstigt är det inte. Det finns inte en informationschef utan dåliga IT-erfarenheter, tror jag. Men kanske det leder snett.

Häromdagen besökte jag en intranätavdelning på ett företag med 100 000+ anställda. De berättade att de helt gått över till en utveckling av tjänster, arkitektur och innehåll i små steg. En intressant notering var att de anställda uppskattade det. Argumentet mot en iterativ utveckling av nätplatser som är igång är annars att besökaren aldrig får chansen att ”landa”. Inlärningen tar aldrig slut.

Jag antar att det är ganska enkelt: Vi accepterar förändringar om de är förbättringar oavsett ifall vi får lära om.

Är det en generell förändring vi ser? Blir det mindre vanligt med tårta, vd-tal och tävlingar för att lansera ”det nya intranätet”?

Bästa mobilsajterna – bygg en egen

Internetworld presenterar sin syn på vilka Sveriges bästa mobilsajter är. Om du får inspiration av detta och har innehåll som skulle kunna intressera människor på andra ställen än framför datorn, är det kanske dags att bygga en egen mobilwebb?

Cameronmoll reder i så fall ut begreppen på ett bra sätt. Det finns fyra sätt grovt räknat.

  1. Gör ingenting. Det låter konstigare än det är. Inte minst Operas mobila webbläsare gör ett bra jobb med att omvandla vanliga webbplatser för mobil läsning. Men det är ändå ett alternativ som har svaga punkter.
  2. Använd bara rå HTML. Ingen design, inget visuellt alls. Som i webbens barndom ungefär. Mobilvänligt men trist.
  3. Särskilda stylesheets. Är, tycker jag, ett av två huvudalternativ.
  4. Särskild mobil webbplats. Det andra huvudsakliga alternativet.

Privata communities ökar kunddialogen

BusinessWeek skriver om en tjänst som hjälper företag att skapa privata mötesplatser, communities, för att med utvalda kunder diskutera nya produkter, marknadsföring etc.

Självklart är inte tjänsten (Communispace) i sig det mest spännande utan tanken på att involvera kunderna så djupt i affärsutveckling. Inom B2B är det visserligen ganska naturligt. Tänk exempelvis på hur Ericsson under decennier utvecklades i symbios med kunden Telia. Men här handlar det om många utpräglade konsumentföretag.

Vad kan du göra tillsammans med dina kunder?

Universitetens förändrade webbnärvaro

Universitetswebbplatser har som få andra krav på sig att kombinera syften. Som offentliga institutioner ska de leva upp till en idé om allmän insyn, de ska sälja (dvs locka studenter), vara praktiska arbetsverktyg för studenter, ge en bra ingång för forskare i andra länder men också för en småföretagare i hemkommunen. Så där kan man hålla på.

Min egen yrkesbana på webben startade som just redaktör för en högskolewebb (Malmös). Det var då och är fortfarande en bransch värd att hålla ögonen på. Mycket av det bästa jag sett på webben, men också mycket av det mest amatörsmässiga, har denna sektor lyckats producera. Ta tillsammans med PebbleRoad en titt på The Changing Face of University Websites.

Alternativa vägar att presentera innehåll

Mycket må hända på internet just nu men den visuella presentationen av innehåll är i stort sett den samma som i mitten på 90-talet. Jag är övertygad om att vi i takt med nya tekniska möjligheter kommer att utveckla också denna aspekt.

Ett bra försök är newsmap som med hjälp av innehållet på Google News ”…provides a tool to divide information into quickly recognizable bands which, when presented together, reveal underlying patterns in news reporting across cultures and within news segments in constant change around the globe.”

Användbarheten kan säkert diskuteras men läsarens förmåga att överblicka och skapa mönster till stöd för sin förståelse förstärks kraftigt.

newsmap.gif

Hajpkurvan – nya idéer ska alla den vägen vandra

gartner06techhypecycle.gif

Webben 2.0 är på toppen av kurvan med orealistiska förväntningar. Taligenkänning för mobila enheter och kollektiv intelligens är på väg dit. Men det är som det ska vara. De flesta nya tankar passerar genom ”hajpcykeln” för att så småningom nå en produktiv nivå – där vi i dag hittar VoIP och snart också smartphones.

Läs mer om Gartners hype cycle hos Neville Hobson.