20 minuter senare svarade en konkurrent till de båda tjänsterna att jag borde kika på deras lösning också. Det är inget företag som aktivt följer mig utan uppenbarligen en konkurrentsökning som gett resultat.
Deras svar var sådär, ärligt talat. Det var ett varumärke som svarade, ingen person. Hade jag inte tyckt att det var lite kul (första gången någon marknadsförde sig till mig på Twitter) hade jag kanske blivit lite bister.
En timme efter min statusuppdatering höjer sig försäljningsförsöken en nivå. Ytterligare ett företag tipsar mig om sin produkt. Men nu genom en riktig människa, Anthony. Dessutom med bra argumentation. Här blev jag positivt inställd och kan inte föreställa mig att jag skulle blivit sur ens om detta varit vardagsmat. Jag startade ju ämnet själv, kan man säga.
Och jag surfade över och kollade hans erbjudande.
Det verkligt imponerade svaret kommer dock, ytterligare några timmar senare, från ett av de företag vars tjänst jag självmant testade. David från GoToMeeting hör av sig, tackar för intresset och erbjuder sig att besvara eventuella frågor eller kommentarer.
Det är bra marknadsföring. Enkelt. Personligt. Inbjudande. På mitt initiativ.
Tror jag väljer GoToMeeting. Hoppas att David menade allvar med sitt erbjudande den dag jag faktiskt har en fråga.
När mikrobloggandet nu slår igenom i Sverige är det bara en tidsfråga innan nyfikenheten och intresset riktas mot samma möjligheter på intranät. I en bisats upptäcker jag att det tycks vara en svensk lösning på gång.
..i framtiden planerar han att erbjuda företag bättre exponering genom grupper på Bloggy samt att en betalpremiumtjänst för användarna. Han planerar också att i framtiden erbjuda tjänsten till företags intranät(min markering) och har idéer på en internationell lansering.
Tjänsten finns redan (se Nu kommer mikrobloggar för företag) men jag tror inte att vi ska underskatta betydelsen av en svensk lösning för den stora majoritet organisationer som inte är internationella.
Det känns enklare, det blir inga märkliga översättningar av gränssnittet och så vidare. Kör hårt Jonas.
HP i Danmark utbildar sina 700 anställda i hur de kan använda Facebook. De både får och uppmanas att använda nätverket på arbetstid.
I ett pressmeddelande berättar företaget om utbildningssatsningen. Det är visserligen aningen ironiskt att något av det minst dialoginriktade som finns (pressmeddelandet) bär budskapet om att HP satsar på just dialog och sociala kontakter. Men strunt samma. Så här motiverar de initiativet:
Facebook er et tydeligt eksempel på, at arbejdslivet bliver mere integreret med privatlivet. Naturligvis har arbejdet førsteprioritet hos os – ligesom privatlivet har førsteprioritet derhjemme. Men Facebook er allerede en integreret del af den måde, som vores medarbejdere kommunikerer på. Derfor giver det heller ikke nogen mening at blokere for brug af Facebook i arbejdstiden. Vi har i stedet valgt at undervise medarbejdere i brug af Facebook, hvis de ønsker at bruge websitet i arbejdstiden.
För utbildningen står något jag inte ens visste fanns, nämligen en ”professionell Facebook-konsult”.
De senaste dagarna har det rört sig ordentligt kring Twitter, Jaiku och Bloggy. Twitter ökar, Jaiku går en förändrad framtid till mötes och Bloggy lanseras på riktigt.
Twitter är sedan länge klart störst av statustjänsterna internationellt. Men sedan någon vecka tycks användandet öka radikalt också i Sverige. Partier, medier och företag harbörjat ”kvittra”, det dyker upp handledningar och kringtjänster för intresserade svenskar.
Innan jag går vidare ska jag kanske förklara vad en mikroblogg är. Det finns många definitioner men tänk på det som ett sätt att kortfattat (med 140 tecken) berätta vad du just nu gör eller tänker på. Samtidigt kan du hålla koll på vad andra som du valt att följa tänker och gör. Du kan dessutom diskutera med dem.
Statusuppdatering och dialog, ungefär. Är du på Facebook känner du igen principen. Även om jag måste säga att bruset av allt annat som sker på Facebook gör just den statustjänsten mindre intressant (för mig).
Min favorittjänst är Jaiku. Där meddelade teamet på den numera Google-ägda tjänsten att de slutför en del utveckling och sen släpper hela projektet som Open Source. Igår berättade också Jonas att den svenskutvecklade Bloggy öppnar för allmänheten.
Det mest intressanta av allt detta är ökningen på Twitter och Bloggys öppnande. Det är två tecken som pekar mot att vi får se mer mikrobloggande i Sverige. Till vilken nytta då? frågar du som är sunt skeptisk. Och det kan man undra.
Men som jag alltid sagt när jag försökt berätta på kurser och konferenser — du måste prova för att förstå. Om du trivs med det (vilket alla säkert inte gör) ger det en extra dimension till vardagen. Som att ha ett bra gäng människor runt sig utan att de stojar och stimmar mer än precis så mycket som du vill.
Till det måste vi förstås lägga de möjligheter som mikrobloggar kan ge professionellt, som exempelvis för kundservice.
Intranät lider fortfarande av svårigheten att hitta. Det anser i varje fall ansvariga för svenska intranät som svarat på en enkät om sina utmaningar. Men det är inte den enda bristen. För lite resurser plågar många intranät.
Web Service Awards har frågat 246 intranätansvariga i olika typer av organisationer om hur de uppfattar sina intranät. En av de bärande slutsatserna handlar alltså om resurser — och WSA konstaterar att problemet är större för intranät än för webbplatser.
De resursbrister vi sett i tidigare undersökningar kring förvaltningen av webben är ingenting jämfört med hur det ser ut kring intranäten, säger Pierre Du Rietz.
Jag är inte förvånad. Intranäten är styvmoderligt behandlade — trots att det för många organisationer är enkelt att visa hur intranätet kan leverera minst mycket nytta som en bra webbplats. Och i dag är det knappast en fråga om antingen eller. Båda sajterna måste vara bra.
Bra struktur måste inte kosta mycket
Sen handlar inte allt om resurser. Det måste finnas kompetens också. Att bara 43 % tycker att deras intranät är välstrukturerade beror på båda delarna, menar jag.
Web Service Award: Intranätet bakom kulisserna
Effekterna av detta är tydliga. Det finns en direkt koppling mellan svårigheten att hitta och att intranätet på 4 av 10 arbetsplatser (och nu är jag förvånad) inte upplevs underlätta det dagliga arbetet.
Ett intranät kan vara mycket. Det bör vara mycket. Men om det inte är ett redskap för det dagliga arbetet är det inget. Vi borde vara längre komna än så här.
Web Service Award: Intranätet bakom kulisserna
Kvalitet kostar, däremot
Siffrorna nedan talar för sig själv. Där jag inte riktigt accepterar att resursbrist förklarar alla problem köper jag fullt ut att kvalitetskontroll har ett direkt samband med tid. Hur många företagsledningar skulle acceptera att försäljningsavdelningen hade denna nivå på sin kvalitetssäkring?
Web Service Award: Intranätet bakom kulisserna
Året då medarbetaren släpps in?
50 procent planerar att göra en större förändring av sina intranät under 2009. Det är positivt och uppenbarligen helt nödvändigt.
De flesta planerar att strukturera om innehållet och utveckla nya funktioner.
De nya ”funktionerna” ger också hopp. Ifall ansvariga genomför det de planerar kommer vi att se mycket spännande hända det närmaste året. Det blir kanske året då Intranät 2.0 bryter igenom.
Användargenererat visuellt innehåll planeras av 51 procent
Precis som Niall skulle jag i 9 fall av 10 rekommendera en kund att representeras av en riktig person. En medarbetare som engagerar sig personligen men i kraft av, och med tanke på, sitt jobb.
Samtidigt är det inte alltid möjligt. Kanske ingen vill, kanske det finns en tanke om att etablera relationer mellan varumärket och kunderna.
Så vad ska man då göra när beslutet är att börja mikroblogga i företagets namn?
Ja, det första du ska göra är att fundera på var du ska skapa en plats för företaget. För Niall — likt en majoritet människor utanför Skandinavien — är Twitter det självklara valet. Är det en svensk krets av människor du vill nå är Jaiku antagligen bättre.
Med det valet gjort är hans tips bra för dig också.
Lyssna. Ta reda på om ditt företag redan diskuteras. Tyvärr finns det inte alls lika många verktyg för Jaiku som för Twitter men en specificerad Google-sökning får duga.
Tillför något. Ska du skapa ett nytt sätt att publicera pressmeddelanden kan du strunta i det. Gör det till en unik kanal som tillför värde. Var intressant, helt enkelt.
Följ bara de som nämner eller följer dig. Igen är detta ett råd som kommer ur Twitter-världen, där det finns människor (eller spammaskiner?) som väljer att följa allt och alla. Jaiku är fortfarande mindre och mer intimt. Följer du #2 behöver du inte vara rädd för att bli misstänksamt betraktad.
Svara. En avgörande punkt — engagera dig i diskussionen. Kommentera relevant på andras uppdateringar och var snabb med att återkomma när du får en kommentar på det du skrivit. Att kunna göra detta enkelt och intuitivt är det kanske främsta argumentet för Jaiku (Twitter är krångligt att ha ett utbyte via).
(Var öppen med dina svar. Ett viktigt tips om du väljer Twitter, där du kan välja på öppna svar eller stängda direktmeddelanden till andra. På Jaiku är konversationen per definition öppen).
Analysfirman Forrester har gjort en prognos över hur olika samarbetsverktyg kommer att utvecklas på intranät. Det som kommer att ha störst effekt, menar de, är sociala nätverk. De ”…will transform the nature of work. Social networks provide context to content.”
Däremot så ser det sämre ut för de sociala verktyg som inledde den stora förändring vi nu upplever på bred front.
Blogging is not going away — but it does not capture or hold the attention of an enterprise audience. Social networks will breathe new life into internal blogs by providing more context to blogged content, but Forrester found that blogging alone does not capture the attention of an enterprise audience.
Podcasting is on the decline.
Större potential har förutom sociala nätverk wikis, forum och <applåd från mig>RSS</applåd från mig>.
Wikis help transform collaboration. One of the most promising Web 2.0 technologies for the enterprise…
Forums are underused…
RSS is underappreciated in the enterprise. This ubiquitous technology provides a mechanism to get content to people where they need it, rather than expecting people to find it.
Så vad är det vi ser här? Bortsett från RSS som ju handlar om konsumtion snarare än samarbete tycks de mest sociala verktygen vinna (om Forrester får rätt). Ju bättre verktygen är på interaktion och samarbete, desto större blir deras genomslag.
Användbarhet är den viktigaste frågan för dig som arbetar med innehåll på nätet — tätt följt av innehållets kvalitet, navigering, nyheter och sociala medier.
Det visar åtminstone den enkät jag genomförde i oktober. 136 personer svarade och även om urvalet inte var kontrollerat känner jag igen tillräckligt många av de svarande för att kunna säga att en majoritet arbetar med innehåll på webb och intranät.
Metodologiskt är det intressant att vi hittar den tydliga topp av ämnen som jag också definierar när jag genomför behovsanalyser. Det finns i alla sammanhang en liten skara ämnen eller uppgifter som är betydligt viktigare för målgruppen än det stora flertalet ämnen. Så även här.
Du hittar listan i sin helhet nedan. Några kommentarer om Topp 5:
Plats 1: Användbarhet/Usability
Utan tvekan ett positivt besked. Användbarhet rymmer inom sig visserligen flera av ämnena men det är ändå intressant att det hamnar högst. Jag tolkar det som ett uttryck för en attityd. Vi arbetar med många dimensioner av webbinnehåll men användbarheten är högst prioriterad.
Den attityden har potential att ge goda resultat. Särskilt när/om användbarhet tar steget bortom utpräglad interaktionsdesign och också inkluderar sådant som nyhetsförmedlingens syfte och resultat eller texternas kvalitet.
Plats 2: Innehållets kvalitet (skrivande för nätet, redigering, etc.)
Som man frågar får man svar, kanske någon invänder. Den som följer det jag skriver och därför upptäckte enkäten är sannolikt intresserad av just innehållets kvalitet. Det är ju min röda tråd.
Men jag tror inte att det är så enkelt. I takt med att våra sajter får mer och mer innehåll blir kvaliteten allt mer central. Det går helt enkelt inte att föreställa sig en stor webbplats eller ett normalt intranät utan väl fungerande innehållsprocesser.
När allt kommer omkring kvittar ju alla andra punkter om besökaren inte förstår eller får stöd att ta till sig vad hon kom för.
Topplaceringen är alltså fullt logisk. Den är nödvändig för bra sajter. Och därför glädjande.
Plats 3: Navigering och informationsarkitektur
”Gör det enklare att hitta”. Det är förmodligen det vanligaste önskemålet från våra besökare. Inte minst på intranät.
Igen har vi alltså en logisk topplacering.
Själv tycker jag att det är positivt att svarande som prioriterar mer traditionella redaktörsämnen högt även betonar navigering och IA. Det är ett område vi inte kan lämna över till andra yrkesgrupper. Det handlar ytterst om att nå fram.
Plats 4: Nyheter (bättre flöde, fler engagerade, etc.)
Första punkten som förvånar mig. Inte att det finns och är viktigt, inte alls. Men jag trodde inte att det skulle prioriteras så högt i en bedömning av ”de mest brännande ämnena för dig som arbetar med innehåll”.
Spännande. Ser vi en vilja att utveckla nyheterna? Jag hoppas det.
Plats 5: Sociala medier (Webb eller Intranät 2.0)
Igen är jag faktiskt förvånad. Detta är för mig en indikation på saker verkligen är på väg att hända. Sociala medier slår ju många ämnen som är konkreta utmaningar i de flesta organisationer jag stöter på: Sökkvalitet, teknikval, rollanpassning, tillgänglighet, etc.
Verkstaden ersätter snacket?
Sist på listan…
Allra sist — utan en enda röst — hittar vi ”Juridik”. Faktum är att de allra flesta av oss ligger långt från gränslandet mellan tillåtet och otillåtet. Vår omsorg om varumärket sätter hårdare gränser än lagen och därför är juridik helt enkelt inte särskilt relevant. Det är åtminstone min tolkning av resultet.
Det som däremot får mig att höja på ögonbrynen i denna ända av listan är att vi hittar både ”Ljud” och ”Video” som lågt prioriterat. Det stämmer inte med diskussionen i bloggar, nyhetsbrev och tidningar om nätet.
Jag tror att både ljud och video kan uppfattas som kul grejer. Något att testa för specifika ändamål. Men affärskritiskt är det inte och detta ser vi resultatet av i enkäten.
Hela listan
Enkätresultatet i sin helhet.
Resultat från enkät om innehåll på webb och intranät
Sociala nätverk gör människor mer effektiva på jobbet. Det anser i varje fall 65 procent av dem som har tillgång till sociala nätverksmöjligheter. 46 procent säger att de blivit mer kreativa och fått nya idéer personligen. Det visar en undersökning bland europeiska företag från AT&T.
De fem vanligaste sociala nätverkslösningarna är dessa.
Företagens egna samarbetsrum på intranätet (39%)
Interna forum inom företaget (20%)
Företagsproducerat videoinnehåll som delas på intranätet (16%)
Webbens sociala nätverk som LinkedIn, Facebook etc. (15%)
Externa samarbetssajter och interna företagsbloggar (båda 11%)
Äntligen data från Europa alltså, och inte USA. Tyvärr är inte Sverige med. Men resultaten ställer en del fördomar på huvudet. Det visar sig exempelvis att användningen är mer utbredd i Tyskland än i Storbritannien (mina egna fördomar skulle fått mig att gissa tvärtom).
More of those aged 18-34 think there are negatives about social networking in the workplace, compared to those aged 55+
Och inte bara är yngre mer negativa. En högre andel av dem tycker att sociala möjligheter distraherar på jobbet. Däremot är de snäppet mindre rädda för informationsläckor än äldre åldergrupper.
Läckor är dock en reell risk. 24 procent av de tillfrågade har upplevt läckor som en följd av att information publicerats på interna eller externa nätverkssajter.
Att MSN-generationen inte ställer sig upp och klappar händerna är positivt. Det är bra att ifrågasätta. Men det är en tankeväckare. Den som tror att mer utbyte och delning kommer att gynna affärerna/verksamheten kan inte bara sitta och vänta på en generationsväxling. Det krävs mer.
Stämmer resultaten? Kanske inte så viktigt.
Vid en första anblick är det höga andelar som både provat och är positiva. Jag tror att vi ska komma ihåg två saker.
De traditionella samarbetsrummen på intranät är medräknade. Dessa är faktiskt ganska vanliga.
Medan vissa företag är väldigt aktiva, är andra helt avvaktande. Med så stora skillnader ger det givetvis stort utslag vilka företag man når människor från.
De exakta nivåerna är inte heller så betydelsefulla, tycker jag. Även om de vore hälften så höga är det nivåer nog för att understryka behovet av att fundera, testa och hitta sin egen lösning. På alla företag.
