Sociala medier används mer på intranät än externt. Och de används av en majoritet av världens företag, åtminstone om McKinsey har rätt i sin senaste rapport.
McKinsey har frågat 1 700 chefer på företag i varierande branscher och storlekar om sociala medier/social webbteknik. Slutsatsen är tydlig. På intranäten är genomslaget stort — och ökande. 53 procent var igång 2007 och i år är andelen 65 procent.
The largest components of growth have come from using Web 2.0 to develop new products / services internally, to manage internal knowledge and to reinforce the company culture via tools such as internal social networking applications.
Procentsatserna kan jämföras med 58 procent som använder webben 2.0 för att öka utbytet med kunder och ”bara” 40 procent som riktar sig till partners och leverantörer.
Utan att ha gjort någon egen undersökning tycker jag att siffrorna är höga ut ett svenskt perspektiv, framförallt de som gäller externa aktiviteter. Men den ungefärliga relationen mellan områdena känns rimlig också för Sverige.
Interna mikrobloggar — tänk intranätvarianter av Twitter — vinner mark. Anledningarna är säkert många men enkelheten och den omedelbara nyttan är uppenbara skäl, vilket en fallstudie från Océ bekräftar.
Fallstudien lär oss flera viktiga saker. Exempelvis vikten av eldsjälar. På Océ är det Samuel Driessen.
Samuel welcomes all new Yammer users and follows them. He sends them a PowerPoint introduction to Yammer that describes what it is, why use it, and how to use it. Samuel also engages with their messaging.
En annan lärdom är att folk kan uppföra sig… Oron för att friheten ska missbrukas är obefogad.
The most active users have integrated micro-messaging into their daily work routine. They write about what they are doing and ask questions about their work while they work. Samuel has found that everyone who participates is very helpful and polite. There has been no bashing.
Men viktigast är ändå den tydliga nyttan. Det finns flera exempel på hur mikrobloggandet gett konkreta positiva effekter — och exemplen har en röd tråd.
There is a common theme about the benefits of simply being more aware of the activities in an organization.
Svårare behöver det inte vara att se ROI. Om vi vet vad andra inom organisationen gjort, eller om det finns bra vägar att ta reda på det, ökar faktiskt chansen att vi slipper göra samma sak själv.
En wiki på intranätet innehåller det de aktiva medarbetarna vill att den ska innehålla. Det är själva poängen med en wiki. Men det är ändå intressant och lärorikt att få en inblick i vad wikis inom andra organisationer har utvecklats till.
Mark Morrell på brittiska BT ger oss på den inblicken. Intranätvärlden hade varit en bättre (och framförallt enklare) värld att leva i om fler intranätansvariga hade varit så generösa med sin erfarenheter som han är.
…a critical place for people to share how to do things in BT.
Without advertising or publicity it has grown to over 2,000 articles and is linked from the BT Homepage and searched like other content areas.
Innehållet då? Ja, kolla själv detta ämnesmoln. Från andra intranätwikis känner jag snabbt igen önskan att reda ut förkortningsdjungeln (”BT Acronyms” och ”Common Acronyms”). En annan intressant detalj är att det förmodligen uppstått en slags spontansupport för vissa system (”Outlook”, ”SAP” med flera).
Tacka vet jag förr i världen. Då stängde det lilla universum (Sverige) som vi rörde oss i. Igenbommat hela sommaren. Nu är det en massa typer som jobbar hela tiden — och skriver intressanta grejer. Här några smulor av allt som tänkts och sagts de senaste veckorna.
Artikeln spårar ur efter ett tag men inledningen är en bra påminnelse om att det kanske inte är business-as-usual för de webbredaktörer som nu återvänder till jobbet.
Increasingly organisations understand the importance of creating the right Tone of Voice (ToV) for their communications. That tone needs to be ‘modulated’ for online delivery, where communications must be conversational and reply-focussed. Organisations are beginning to understand even that these days.
I min bok Webbredaktörens handbok skriver jag en del om det sociala redaktörskapet. Bloggen kring den norska boken Nettskrivning är inne på samma tanke och ger sociala skrivtips. Ett av dem:
Vær autentisk. Med Google, Facebook og all annen informasjon tilgjengelig: Det nytter ikke å gjøre seg til. Vis deg frem som den du er. Tekstene du skriver er starten på et forhold.
Ska bli intressant att se om Twitter fortsätter att regera under hösten. Ifall du funderar på att sätta igång bör du kika på Twitter 101 for Business. En massa bra, konkreta tips. Typ ”allt du velat fråga om men inte vågat”. Förklaringen av vad en hashtag är exemplifierar nivån bra.
Twitter messages don’t have a field where you can categorize them. So people have created the hashtag—which is just the # symbol followed by a term describing or naming the topic—that you add to a post as a way of saying, “This message is about the same thing as other messages from other people who include the same hashtag.” Then, when somebody searches for that hashtag, they’ll get all of the related messages.
Jane McConnell is publishing some interesting insights from the ongoing Global Intranet Trends survey. The latest stats are around intranet teams being downsized, and how it’s actually not very common at the moment, despite the GFC.
Intranets have the opportunity to play a front line role in corporate efforts to combat global warming. Through a host of real-life examples from IBF member organisations and others, IBF present 10 ways for an organisation to use their intranet to build environmental practice and capability.
As on Facebook, users on Spacebook will be able to maintain their own user profiles which list their expertise and personal interests. They can also publish their status, share files, and friend (follow) other Spacebook users’ activity. Not only will this help employees connect with each other more easily than ever before, [NASAs CIO] believes the social networking will lead to productivity increases as well…especially now as hiring freezes are impacting the center.
Medvetet skriver jag inte om teknik. Men jag bryter mot principen för Open Atrium – ett ”färdigt” intranät med många samarbetsfunktioner som snart släpps som Open Source.
…open source intranet package that you can install, access, and start customizing to meet your team’s exact needs — all in just 60 seconds. Out of the box, Open Atrium lets you coordinate projects with your team wherever they are in the world — whether you’re coordinating programs around the world for an international organization, organizing the communications outreach for an advocacy campaign, or running out simultaneous projects for a software development company.
För det första bygger paketet på Drupal, ett av de mest använda och uppskattade publiceringssystemen med öppen källkod. Det finns med andra ord en god bas att stå på.
För det andra handlar det om ett system som installeras där du vill, kanske bakom din brandvägg. Det Open Atrium kommer att erbjuda är nämligen inte unikt. Det finns intranätliknande tjänster som kan göra det programpaketet utlovar. Men det är just tjänster på nätet. Det innebär att anpassningsmöjligheterna är begränsade (ibland obefintliga) och det håller inte. ”One size fits all” fungerar kanske för badtofflor men inte för intranät.
För det tredje är funktionslistan spännande. Klart från början är
Kalender
Gruppöversikt
Wiki
Intern mikroblogg à la Twitter
Projektsajter inom grupper
Notifikationer
Några oklarheter då? Ja, det blir viktigt hur de löser hanteringen av statisk information och navigation. Utan tvekan ökar behoven av samarbetsstöd på intranät men vi behöver fortfarande policies, instruktioner och den typen av innehåll. Drupal har förstås inga problem att hantera statisk information så förutsättningarna finns för att även detta ska fungera bra i Open Atrium.
Jag är alltså förhoppningsfull. Sen får vi se vilka de verkliga möjligheterna blir. Men skulle Open Atrium vara bra har det potential att bli stort. Det finns (åtminstone att döma av de frågor jag får) ett betydande behov av enkla, snabba och billiga sätt att komma igång med intranät.
The key takeaways are that you have to know your audience, you have to provide quality, regular content, you need to encourage discussion and engagement, and you must not take yourself too seriously.
Det är min första bok (bortsett från e-boken Webbredaktörens ABC som nu också uppdaterats). Den har varit på gång i många år och under denna tid utvecklats från ambitionen att ge ut en Skriva för webben-bok. Att skriva är onekligen viktigt för en webbredaktör — och det ingår självklart flera kapitel om skrivande — men en bra webbredaktör gör mer än att skriva.
Därför blev det alltså en webbredaktörsbok. Du kan läsa ett gratis kapitel (pdf, 126 kB) som ett smakprov.
Men om jag ska sammanfatta några bärande idéer med boken så är det dessa:
Hela webbredaktörskapet, som sagt. Mer än skrivande men grundlagt i ett gott texthantverk.
Intranätredaktören är också webbredaktör. De allra flesta som producerar innehåll för nätet i företag och organisationer gör det för intranät. Därför måste, tycker jag, en redaktörsbok om nätet diskutera både webb och intranät parallellt.
Ambitionshöjning. Jag tycker det är synd att många webbredaktörer förminskar sig till själva till ganska oviktiga publicerare. En bra webbredaktör skapar värden och kan både visa detta samt värdesättas för det.
Hundratals människor har reagerat på ett blogginlägg från rektorn för Stockholms universitet, Kåre Bremer. Hans lite insinuanta kommentar mot några kurser vid Högskolan i Jönköping skapade en ”bloggstorm”.
Bremer har nu bett om ursäkt så egentligen är saken ur världen. Men det är ändå ett intressant exempel på hur bloggar kan kanalisera engagemang — och i detta fall upprördhet.
Tittar man på fristående kurser toppar två kurser i fotografi respektive bildbehandling vid Högskolan i Jönköping, enligt uppgift åtminstone delvis sammanhängande med att studenterna vid dessa kurser gratis förses med dyrbar programvara.
”…det är en okunnig och skamlös förolämpning mot alla mina kollegor som arbetat hårt med budskapet kring våra kurser. Men, mest är det du som sökt som förlöjligas. Och då blir jag riktigt irriterad.”
Kommentarer i mängder hos Moderskeppet
När jag skriver detta har över 300 personer kommenterat, på Mattias uppmaning. Det tycks också ha rasat in en del hos Bremer men tekniska problem gör att alla kommentarer inte visas. En typisk kommentar:
Självklart uppskattar jag att ni med stort engegemang hjälper eleverna att hitta rätt i programvarudjungeln i början av kursen, men vem tusan läser en bildbehandlingskurs för att enbart kunna köpa Photoshop billigare?
Jag ber de som tagit illa upp av mitt inlägg om ursäkt och beklagar om uppgiften om gratis programvara är felaktig. Jag har fått den av en student (vars namn jag inte tänker uppge).
Vad vi lär oss? Ja, kanske inget stort och världsomvälvande. Men det är intressant att traditionella auktoriteter utmanas. Den högt uppsatte akademikern tvingas av en frilansande lärare och ett stort gäng studenter att krypa till korset.
Vi kanske får en påminnelse om att bloggen är en ganska traditionell form av publicering. Faktakontroll är lika viktig i en blogg som i vilken redaktionell produkt som helst.
Men vi ser framförallt hur snabbt opinioner bildas. Trots helgledigt och strålande sommarsol tog det bara timmar för denna lilla storm att skapas. Och det kan många både drabbas och dra nytta av.
Forrester urskiljer fem epoker i den sociala webbens utveckling. I den sista gifter sig den sociala och den kommersiella webben fullt ut — men personligen ser jag mest fram emot 2010-2012: Det sociala sammanhangets era.
The era of social context: In 2010, sites will begin to recognize personal identities and social relationships to deliver customized online experiences. Social networks will become the ”base of operation for everyone’s online experiences.”
Redan innan detta har alla sajter, tror rapportförfattarna, blivit sociala. Vare sig de vill det eller inte. Varumärken kommer att vilja/tvingas (välj alternativ själv) fokusera på inflytelserika konsumenter och arbeta aktivt med sociala rekommendationer.
Det är min första bok (bortsett från e-boken 