Dörrsidor är dålig kommunikation

Dörrsidor (”Doorways”) är ett sätt att skapa mer trafik till en sajt från sökmotorer. Det kan vara en effektiv metod för att ranka högst. Men det är också en ifrågasatt metod som riskerar att skapa förvirrade besökare. Och då är trafiken från sökmotorn inget värd.

Jag är småföretagare och som sådan behöver man ibland marknadsföra sig. Jag anlitar ett smidigt och billigt tryckeri på nätet men grejerna ska ju skickas ut också. Dags att kika på frankeringsmaskin alltså (för vem vill frankera 1.500 vykort för hand?).

”Kika på” betyder att söka på nätet. Sagt och gjort. Första träffen kommer från Pitney bowes och ser ut att handla om precis det jag är intresserad av. Men det är något skumt med sidan. Det finns ingen navigation. Inget annat innehåll än ganska taffliga reklamtexter där ordet ”frankering” återkommer hela tiden. Ordet finns i URLen, titeln, de båda rubrikerna och brödtexten.

Allt gjort enligt sökoptimeringens ABC. Budskapet avslutas sedan inte med en uppmaning att köpa eller kontakta en säljare. Nej, de vill jag ska gå till pitneybowes.se.

Du fattar vid det här laget att jag hamnade på en dörrsida. Dess enda syfte är att ranka högt på ett ord eller begrepp. Sidans jobb är gjort genom att ranka högt i Google och sedan leda mig till företagets riktiga sida. Där vill de sälja till mig.

En tveksam metod av flera skäl

Dörrsidor är en vanlig — hur vanlig vill jag låta vara osagt — tjänst från sökmotoroptimerare. Den är ifrågasatt och ett överutnyttjande kan utan tvekan leda till direkt bestraffning, det vill säga uteslutning ur sökmotorn.

Men även om vi bortser från den aspekten vill jag peka på ett än mer grundläggande problem: Det är dålig webbkommunikation.

Jag köpte ingen frankeringsmaskin. Jag slussades från en sida som vid en snabb anblick handlade om precis mitt intresse till en sida med ett helt produktutbud. Det ”löfte” den första träffen gav mig kunde företaget inte hålla. Mitt val var då enkelt. I stället för att börja navigera sajten vände jag tillbaka till Google och de följande träffarna.

Om det finns en lärdom i detta för dig som ansvarig för en sajt får du avgöra själv. Men ett tips skulle ju kunna vara att satsa på att dina besökare hittar rätt sida direkt…

Länkbete är kejsarens nya kläder

En av de metoder för sökoptimering som skapar mest intresse ju nu — åtminstone internationellt — är länkbete, eller ”linkbait” på engelska. Antagligen kommer du att höra av optimeringsfirmorna under året med förslag om länkbete. Kanske har du redan haft det samtalet.

Tänk då noga igenom vad du egentligen blir erbjuden. Länkbete är nämligen innehåll som är så bra att massor av människor vill länka till det. Som du vet gynnas din rankning i Google och andra sökmotorer av inkommande länkar. Ju fler som länkar till dig, desto enklare blir du att hitta.

Länkbete är inte sökoptimering

Om länkbete kan vi därmed konstatera två saker:

  1. Att skapa innehåll som människor engageras av och länkar till av fri vilja (inga skumma länkbyten etc.) är precis rätt väg att gå. Det är en långsiktigt hållbar metod.
  2. Det är inte sökoptimering. Det är framgångsrikt redaktionellt arbete eller lyckad marknadsföring. Och inget du behöver sökoptimeringsföretag till.

Innan jag blir påhoppad av en hel bransch ska jag kanske förtydliga den sista punkten. Säkert finns det kompetenta skribenter och marknadsförare som har anställning på vissa sökoptimeringsföretag. Men du söker inte optimeringskunskap. Du söker — eller har redan själv — kunskapen att skapa innehåll som

  • väcker känslor
  • upplevs som nytt, till och med unikt
  • engagerar läsaren
  • är roligt, utmanande eller provokativt.

Bra innehåll helt enkelt.

Prata med din webbredaktör eller reklambyrå

När ”länkbete” kommer på tal bör du därför prata med din specialist på webbinnehåll. Din webbredaktör, marknadsförare eller byrå. För det handlar om deras kärnkompetens även om de i dag inte nödvändigtvis ser kopplingen mellan sin kompetens och framgång i sökmotorerna.

Läs mer om länkbete: 2007 Guide to Linkbaiting

Hittad information [Mät en webbredaktör]

Ditt ansvar som webbredaktör sträcker sig utanför din egen webbplats. Du måste se till att besökarna överhuvudtaget hittar dit. Hur framgångsrikt detta arbete är går att mäta och du kan regelbundet rapportera till ledningen att du, steg för steg, gör ditt företag eller din organisation mer synlig.

Denna artikel ingår i serien Fem sätt att mäta en webbredaktör

Googles betydelse för hur människor hittar information går knappt att överdriva. Även om Google skulle utmanas av andra sökmotorer kan vi slå fast att sökbeteendet är här för att stanna. Några fakta till stöd för det fortsatta resonemanget kommer här:

Slutsatsen av dessa och andra siffror: Sökmotorerna är betydelsefulla och alla förstår det. Det är därför ett väldigt bra område för dig att visa resultat på.

Lätt att mäta framgång i sökmotorerna

Eftersom jag nu diskuterar mätning går jag inte in på vad det är du faktiskt kan göra. Men kom ihåg att du som webbredaktör har ett avgörande inflytande på hur väl din webbplats rankas.

Exempel på mått du kan redovisa:

  • Vilken position i träffresultaten ni har för era 10, 20 eller 30 viktigaste nyckelord och -fraser, samt förändringen över tid.
  • Er relativa position jämfört med de viktigaste konkurrenterna på samma ord och fraser, samt förändringen över tid.
  • Genererad trafik via sökmotorerna och hur den utvecklas.
  • Genererad trafik via sökmotorerna till era viktigaste sidor och hur den utvecklas.
  • Avslut (köp, nedladdningar, kontaktförfrågningar etc.) bland dem som hittat er via sökmotorer.

Också på intranätet kan du mäta sökningar

Att söka efter information eller kollegor är en av de vanligaste användningarna på intranät. Bra sökresultat betyder minimal tidsåtgång för medarbetarna. Dåliga sökresultat betyder att det tar onödigt lång tid att hitta eller i värsta fall att den som söker struntar i det fullständigt. Detta kan i sin tur ha konsekvenser för om rutiner följs eller hur kunskap delas mellan medarbetare.

Den goda nyheten är att du som redaktör kan påverka sökresultaten. Det krävs dock en brasklapp. Det finns interna sökmotorer som är så dåliga att de borde kastas ut, och du kan också behöva hjälp från IT-avdelningen med att finjustera hur sökmotorn indexerar och rankar.

Men om inte du som redaktör följer upp aspekter som de följande gör ingen annan det.

  • Den tid som ägnas åt sökningar och hur den, i bästa fall, minskar när du skriver bättre titlar, rubriker och annan metadata.
  • Relevansen i de tre toppresultaten för de 200 mest förekommande sökningarna.
  • Andelen användare som klickar vidare till en sida efter bara en sökning.

Ytterst är mått som dessa produktivitetsmått. Och det är ett språk som ledningen förstår.

Sökoptimerare borde växa upp

Det finns en seriös del av den bransch som säljer sökmotoroptimering. Men det finns också ganska skuggiga partier, för att uttrycka det milt. När ett optimeringsföretag hotar att stämma en företrädare för en konkurrent förlorar båda företagen på det. Men framförallt blir det ännu ett steg tillbaka för en bransch som skulle behöva röra sig snabbt i andra riktningen.

För några månader sedan sa jag på en konferens att jag trodde branschen skulle försvinna. Folk smålog åt mitt påstående. Men jag vidhåller. Som vi känner den, kommer branschen att försvinna.

Optimering bör vara och kommer att bli en integrerad del av redaktörs- och projektledarskap på webben. Inte minst eftersom sökmotorerna täpper till hål efter hål som används av branschen. Kvar blir en liten kärna specialister som håller koll på den senaste utvecklingen.

Känn igen ansikten med ny sökmotor

Malmöföretaget Polar Rose har stora planer och nu börjar det bli tydligt vad de ska göra. Med egenutvecklad teknik för ansiktsigenkänning och användarnas gemensamma insatser, det vill säga kollektiv intelligens, ska vi kunna få hjälp att ta reda på vem en person på en bild är.

Spännande. Både i sak och hur de marknadsför sig. De använder webbens nya verktyg, som blogg och bilddelning, och har skapat en hel del buzz. Naturligtvis i Sverige men också på några av de ledande källorna för teknik– och sökmotornyheter. Det finns nog en och annan entreprenör som nyfiket borde betrakta vad de gör.

Sen kvittar ju allt detta om produkten inte är bra nog. Men av ren lokalpatriotism, om inte annat, så håller jag tummarna för dem.

Polar Rose

Gratis sök på intranätet

Yahoo tar upp fajten med Google kring sökning på bland annat intranät, och det handlar om en växande marknad. Grundproblemet är att de sökmotorer som kommer inbyggda i portal- eller CMS-verktyg ofta är riktigt usla. ”Varför kan det inte fungera på intranätet som Google gör på webben?” är en fråga som jag hört i vartenda intranätprojekt de senaste två åren.

Detta hörde förstås också Google som erbjuder sin relativt dyra Enterprise Search. Men det Yahoo tillsammans med IBM nu kontrar med är en gratis sökmotor – en specialversion av OmniFind.

Alldeles bortsett från de båda sökjättarnas affärsperspektiv är detta en utveckling värd att applådera. Sökning är en helt nödvändig del av komplexa informationssystem. Att söka är visserligen sällan den primära vägen att hitta information men när den behövs måste den vara bra. Dåliga sökresultat påverkar uppfattningen om ett intranät i sin helhet.

Ser fram emot testresultat från OmniFind-versionen. De utvärderingar jag sett hos kunder av Google har varit bra så konkurrensen är hård.

Årets mest populära sökningar

Yahoo har nu släppt statistik över årets mest populära sökningar. Ett kort utdrag följer. Man kan konstatera att den amerikanska dominansen är total. Kommer Eniro med en liknande för Sverige? Eller har jag redan missat den?

Nyheter
Steve Irwins död (Jyllands-Postens karikatyrer kom på tionde plats)

Kändisar
Britney Spears (som för övrigt också tog hem totalsegern)

Kändisbebisar
Suri Cruise

TV-program
American Idol

Bloggar
Perez Hilton

Idrott
New York Yankees

Politiker
George W Bush

Sångtexter
Hips Don’t Lie

Filmer
Spider-Man 3

Nätsökning: Vi letar inte efter optimalt svar

I takt med att sökmotorerna blir allt viktigare för att göra sig hörd, blir det allt intressantare hur människor söker. En av de viktigaste, och mest ”skrämmande”, uppgifterna på sistone är den enorma skillnaden mellan att rankas högst och näst högst (22 % klick mot 6 % klick).

Kanske förklarar en slutsats vid Högskolan i Oslo delvis beteendet. Niels Pharo menar att sökandet är en konstant läroprocess – dessutom en process där vi inte ens försöker hitta det optimala svaret på vår fråga.

– Det vil si at brukerne ikke forsøker å få fullstendig oversikt over området, forklarer Pharo.

Dessuten tilpasser søkeren målsetninger til det vedkommende finner.

– Det er en dynamikk mellom de forventningene søkeren har til søket og det han eller hun er i stand til å finne, forteller Pharo.

”Good enough” som sökstrategi? Jag känner igen det från mig själv. Och det förklarar varför vi så ofta nöjer oss med den eller de första träffarna. Rimligen förstår de flesta att det kan finnas bra information längre ned men pragmatiskt nöjer vi oss med det omedelbara. Det är bra nog.

Tips från fosseng.info. Läs mer om sökmotoroptimering.

Sökmotor för bilder resultat av svensk forskning

Det är inte ofta man hör en forskare på en svensk högskola drömma om att ta upp konkurrensen med Google och Microsoft. Men det är precis vad Jan Erik Solem från Malmö högskola gör.

Han har utvecklat en ”unik sökmotor” som bygger på en teknik för ansiktsigenkänning och som ska kunna söka på bilder i stället för text. En betatest är på gång och till årsskiftet blir det lansering.

Läs mer i pressmeddelandet Malmöforskare lanserar unik sökmotor för webben.

Väck presschefen – pressmeddelandet lever igen

Pressmeddelandets död har deklarerats ett otal gånger de senaste åren. Pratet har varit överdrivet men samtidigt en hälsosam påminnelse om att reflexen ”vi skickar en release” har väldigt lite med bra kommunikation att göra.

Nu är det kanske dags att skaka liv i pressmeddelandet igen. B2B Marketing Trends påpekar att med PR-tjänster på nätet som är tillgängliga för alla, inte bara journalister, och sajter som Google News och Yahoo News har det skett en förändring av releasens syfte.
Ett pressmeddelande ska ses som sökoptimering, menar de.

Unlike traditional media releases, newsworthiness standards are relaxed, and frequency is encouraged. The number of releases distributed via wire services is crucial to elevating a company’s Internet profile.

Huruvida detta är en – ur alla aspekter – bra utveckling vill jag låta vara osagt. Jag ser poängen med att sökoptimera releaser men det löser inte det gamla problemet som en störtflod pressmeddelanden innebär: Att man uppfattas som en organisation utan självinsikt och utan förmåga att avgöra vad som verkligen är viktigt. Det finns också andra former för att publicera och distribuera berättelser.