Offentliga sökdata väcker ramaskri

AOL, den stora amerikanska portalen och sökmotorn, har gjort bort sig rejält. I ett försök att ”…reach out to the academic community with new research tools…” släppte företaget data om 20 miljoner sökningar som 650.000 av deras användare har gjort.

Visserligen var datan anonymiserad och användarnamn ersatta av slumpmässiga tal. Men det går att följa en användare och dennes olika intressen. Även om det är långsökt är det inte omöjligt att enskilda individer kan identifieras.

Kritiken var snabb och skoningslös. Techchrunch har följt historien och skriver:

The utter stupidity of this is staggering

AOL har nu backat.

Although there was no personally-identifiable data linked to these accounts, we’re absolutely not defending this. It was a mistake, and we apologize. We’ve launched an internal investigation into what happened, and we are taking steps to ensure that this type of thing never happens again.

Detta handlar om den personliga integriteten. Det handlar också om det som är sökekonomins verkliga hårdvaluta: Intention data, kunskapen om vad vi vill göra. Så det finns inget försvar för AOLs handlande vilket de snabbt insåg.

Men – det är inte svårt att förstå varför regeringar och polismyndigheter visar stort intresse för sökdatan. En användare tycks planera ett mord med hjälp av information från nätet.

När det framstår så tydligt som genom AOLs data är det oundvikligt att åtminstone tänka tanken om inte ändamålen ibland måste få helga medlen. En kvinna som är gift med någon som söker ”how to kill your wife” tycker nog det. Samtidigt vill de flesta av oss inte ha den värld där myndigheterna kan läsa våra tankar, vilket skulle vara effekten om sökdata kontinuerligt övervakades av dem.

6 kommentarer på “Tjäna Googlepengar? Bygg en värdelös sajt…”

Tjäna Googlepengar? Bygg en värdelös sajt…

Den affärsmodell som lyft Google till skyarna – imagemässigt och ekonomiskt – är de små, textbaserade annonserna. Annonsörer köper AdWords där de har 95 tecken på sig att locka till klick för de sökord de valt. Annonserna visas vid sökningar, förstås, men webbpublicister kan få en intäkt genom att visa samma annonser på sina egna sidor (AdSense).

Modellen är lysande. Åtminstone för Google. Men det hörs allt fler ifrågasättande röster från publicisthåll. Google berättar t.ex. inte hur stor andel av deras intäkter som tillfaller publicisterna. Än allvarligare är att AdSense-annonser motverkar bra webbinnehåll, menar många. En färsk diskussion på WebProWorld är illustrativ:

To make a site work good with AdSense or Overture the first step is in building a site that is totally useless or close to it.

This is an important first step because you don’t want your visitor hanging around your site, you want them clicking an ad and finding another site. Otherwise you don’t make money.

The second thing to do, that is also important, is trying to blend your ads in the best you can. People don’t like ads and if they look like ads they want click on them. Blend them into the text at the top of the page just under the header as well as on the left hand side of the page just over the navigation.

Don’t make pretty sites, we want to run the people off, not keep them around.

Långtifrån alla webbplatser med Google-annonser är så illa. Men alla jag någonsin träffat som publicerar annonserna på ett snyggt sätt har bekräftat att intäkten de får är försvinnande liten. I bästa fall ett litet bidrag till kostnaden för webbhotellet, ungefär.

Draget till sin spets finns alltså två alternativ med AdSense.

  1. Man skapar en webbplats vars enda syfte är att dra in annonspengar. Det är bra för Google och publicisten (båda tjänar mycket pengar). Det är däremot inte bra oss som använder nätet. Dessa sajter tillför inget värde – de roar inte, informerar inte, säljer inget.
  2. Man försöker tjäna en liten, liten extrahacka genom att ha några annonser vid sidan av ett bra innehåll. Det har begränsat värde för publicisten och är i bästa fall neutralt för besökaren. Jag tror inte ett dugg på argumentet att ”annonserna är så väl anpassade till innehållet att de skapar en bättre upplevelse”. Google då? Jo, fullt i linje med teorin om den långa svansen är även detta mycket bra för Google. Väldigt många väldigt små intäktsströmmar blir till sist en stor slant i kistan.

Bilden är rätt uppenbar. Den just nu mest hyllade affärsmodellen på nätet är absolut bäst för Google. Den är aldrig bra för oss som använder nätet – vill man vara snäll kan man säga att ibland är den inte dålig. Men mer än så är det inte.

En applåd till Google för detta. De förtjänar respekt för att ha lyckats hitta sin guldgruva. Och kanske en liten applåd till annonsörerna, som jag hittills lämnat utanför resonemanget, för Google erbjuder ett konkurrenskraftigt sätt att nå nya kontakter och kunder.

Men är det långsiktigt hållbart att pengarna på nätet ska genereras genom en metod som inte tillför värde för användarna? För alla de människor som är anledningen till att nätet överhuvudtaget är intressant ur ett kommersiellt perspektiv? Jag är inte säker på det. Den som kommer på en intäktsgenererande modell där också vi surfare drar nytta har en än större guldgruva att ösa ur.

Sommartips: Social sökmotor

Det börjar dyka upp allt fler sökmotorer som använder och presenterar resultat från den sociala webben. mnemomap kombinerar Yahoo, Flickr, YouTube och taggar för att vidga vyerna för oss sökare.

Under juli sitter jag hellre i skuggan och hypnotiseras av vågskvalp än framför skärmen. Därför blir det inga genomtänka råd eller heta nyheter – men oregelbundet bjuder jag på Sommartips06.

Överskatta inte sökfunktionen

I princip alla webb- och intranätsprojekt jag sett eller varit med i de senaste åren har haft en ”bättre” sökfunktion högt på kravlistan. Att det kravet i sig är omätbart och därför av begränsat värde har alltid varit min främsta invändning. Därför har jag försökt styra projekten i riktning mot att definiera krav på en ”bra” sökmotor. Och det går, förstås.

Men förtjänar sökmotorn verkligen den andel av uppmärksamheten den ofta får i webbprojekt? Jared Spool diskuterar och exemplifierar sökfunktionens betydelse. Hans slutsats är en viktig tankeställare för många projektansvariga: Det upplevt stora behovet av sökfunktionen beror ofta på att användarnas första val, länkar att klicka på, inte är tillräckligt väl utbyggt.

Sökoptimerarnas försäljningsknep

Det pågår en kul diskussion på SearchEngineWatchs forum om ”Top Ten Ways SEM Companies Bend The Truth To Win Business”. Känner du igen något från de samtal du fått av sökoptimerare? Ett påstående jag faktiskt hört på riktigt är detta:

Our engineers know what Google will do with their algorithm in the future.

Svaret från en deltagare i diskussionen är hårt men sant.

Their engineers wouldn’t know if a meteorite was about to hit them, let alone what Google is going to do.

1 kommentar på “Eniro förklarar sitt sökordsnätverk”

Eniro förklarar sitt sökordsnätverk

Eniros blogg får vi i dag veta lite kring tankarna bakom deras nya sökordsnätverk. De tycks satsa på personlig service och, påstår de, hög kvalitet i nätverket. Samt förstås att all administration sker på svenska vilket ju inte är fallet med Google Adwords som kraftigt dominerar marknaden.

Det är ett intressant alternativ även om jag tror att servicenivå och språk inte ska överskattas. Sökordsannonsörer vill vara där människor söker. Om det kräver att de eller deras ombud sköter allt själv, och dessutom på engelska, tror jag att de gör det. Det är måhända självklart men nyckeln till framgång för Eniro är givetvis inte att skapa det ”bästa” sökordsnätverket utan att kraftigt höja sin andel av de sökningar som görs i Sverige.

Placering i sökmotorn påverkar din trovärdighet

En ny undersökning om människors sökbeteenden har väckt mycket uppmärksamhet. iProspect visar (pdf) att cirka två tredjedelar aldrig klickar förbi de första tio träffarna. Bara 10 procent går till fjärde resultatsidan och vidare.

Men detta är inga nyheter. Många undersökningar tidigare har visat samma sak. Själv blir jag mer nyfiken på följande resultat ur undersökningen: 36 procent av sökanvändarna tror att företagen som rankas högst är de ledande i sin bransch. 39 procent har ingen uppfattning medan bara 25 procent menar att rankningen i sökmotorer är oviktig för att definiera vem som är ledande.

Detta är tankeväckande. För många människor fungerar alltså sökmotorn inte bara som ett sätt att hitta information, utan som en indirekt väg att skaffa sig en bild av vem som är bäst i branschen.

Visserligen är tanken ingen kioskvältare. Helt orimlig är ju inte slutsatsen. Men att känslan är så medveten och uttalad hos så många får konsekvenser.

Även företag och organisationer för vilka internet inte är en viktig marknads- eller försäljningskanal (och de finns faktiskt fortfarande) borde fundera på sin placering i sökmotorerna. Inte för att sälja, kanske inte ens för att skapa kontakter som kan leda vidare. Utan för att bygga sitt varumärke.

2 kommentarer på “Google ger oss tråkiga rubriker”

Google ger oss tråkiga rubriker

I takt med att sökmotorerna och särskilt Google blir allt viktigare påverkas vi som skribenter. New York Times skriver i This Boring Headline is Written for Google om utvecklingen.

…software bots are not your ordinary readers: They are blazingly fast yet numbingly literal-minded. There are no algorithms for wit, irony, humor or stylish writing. The software is a logical, sequential, left-brain reader, while humans are often right brain.

De har en poäng. Kanske blir det lite tråkigare – särskilt i den anglosaxiska tidningskulturen som har ett rubriksättande vi aldrig kommit i närheten av i Sverige. Men det finns väldigt få genvägar. Rubriken är en av de absolut viktigaste texterna på en sida för sökmotorns rankning. Vill du lyckas med en sida i Google måste de ord människor söker efter finns med i rubriken.

Samtidigt får inte jakten på sökmotorrankning bli kompromisslös. Det är trots allt bara halva jobbet gjort när någon hittar dig i en sökmotor. Väl hos dig ska de läsa och agera också. Vissa nyhetssajter har därför börjat arbeta med två olika rubriker för en artikel.

One headline, often on the first Web page, is clever, meant to attract human readers. Then, one click to a second Web page, a more quotidian, factual headline appears with the article itself. The popular BBC News Web site does this routinely on longer articles.

En lösning värd att testa också på andra typer av webbplatser, tycker jag.

1 kommentar på “De 10 viktigaste faktorerna för sökmotoroptimering”

De 10 viktigaste faktorerna för sökmotoroptimering

Exakt hur sökmotorerna avgör vilken ordning som sidor presenteras på i sökresultaten är en väl bevarad affärshemlighet. Just därför har det växt upp en hel bransch som livnär sig på att – ibland med tvivelaktiga metoder – hjälpa företag och organisationer att rankas högt.

Jag började arbeta med sökmotoroptimering 1999 och har förvånat betraktat utvecklingen. Man behöver nämligen inte känna till affärshemligheterna för att lyckas. Rätt innehåll på rätt plats har alltid fungerat som en bra tumregel. En genomgång som företaget SEOmoz i Seattle gjort bekräftar detta. De bad helt enkelt flera tongivande, seriösa experter att rangordna olika faktorers betydelse för sökmotorernas urval.

Resultatet är ett starkt stöd för en långsiktig strategi: Förstå hur dina målgrupper uttrycker sig och använd deras ord och fraser på rätt ställe. Fokusera på ditt kärninnehåll. Ha så bra innehåll att människor länkar till dig.

De 10 viktigaste faktorerna:

  1. Texten i sidans titel
  2. Texten i länkar
  3. Ordens användning i själva texten
  4. Dokumentens tillgänglighet (tekniskt)
  5. Interna länkar på webbplatsen
  6. Webbplatsens ämnefokus
  7. Utgående länkar
  8. Länkpopularitet inom webbplatsens ämne
  9. Generell länkpopularitet
  10. (Negativt resultat) Överdriven användning av nyckelord och -fraser

Relaterat: Flash är en teknik som utmanar sökmotorerna. Använder du mycket Flash ska du leta vidare här.