Medborgarjournalistik på svenska

Digital idag har kommit igång som ett av de första försöken till kollaborativ medborgarjournalistik i Sverige. Enskilda har ju förstås länge haft möjligheten, och använt den, att agera granskare men Digital idag vill bli mer än så.

Första projektet handlar om FRA-lagen. En snabb blick där antyder väl att det just nu handlar mer om enögd kampanj-journalistik än balanserade röster som möts men det ska bli spännande att följa utvecklingen. Inga kollaborativa tjänster kan bedömas förrän de fått mogna ett tag. Mångfalden kräver, naturligt nog, att tjänsten når en slags kritisk massa.

Fyra sätt att komma igång med wiki

Fick följande fråga från en läsare och tänkte börja besvara den. Missar jag något får du gärna fylla på.

Hej!
Det här med wiki verkar intressant. Har farit runt på nätet för att få det förklarat och illustrerat, har inte hittat något som gör att jag får en bild av hur man kommer igång. Mitt mål är att använda det i ett projekt. Hur gör jag?!?!

Det finns två aspekter att fundera på: Den redaktionella och den tekniska. Om vi börjar med den enkla, den tekniska, kan i varje fall jag se tre huvudalternativ.

Installera Open Source-wiki

Det dominerande publiceringsverktyget för wikis är MediaWiki. Detta är en ”traditionell” wiki med i huvudsak stöd för grundfunktionen — att enkelt lägga till och redigera sidor. Fördelen är att det är väldigt enkelt att komma igång. Nackdelen för dig som vill använda det som ett verktyg för projektsamarbete är att det inte finns inbyggda funktioner som går förbi själva wikin, exempelvis delad kalender eller utskickslistor.

Använd tjänst från nätet

Det finns en uppsjö wikitjänster på nätet. Dessa spänner från enkla, MediaWiki-liknande, till avancerade samarbetsverktyg där wikin bara är en del av paketet. Vill inte påstå att jag har detaljkoll på marknaden men titta på Wikispaces, PBWiki, JotSpot (som dock inte tar emot nya användare just nu) eller Basecamp.

Köp program med wiki

Det tredje alternativet är licensierade verktyg, det vill säga program som kostar pengar. Ofta är dessa tydligt inriktade på att stödja samarbete, inte minst för internt bruk. Först ut på marknaden var amerikanska Socialtext och den enda utmanare jag känner till är svenska Incentive. Jag har en del kontakt med företaget bakom Incentive och deras lösning är mycket intressant.

Det viktiga redaktionella arbetet

Konceptet med en wiki är fortfarande nytt. Faktum är ju att de allra flesta av oss är vana vid att vara passiva läsare. Engagerar vi oss gör vi det genom att säga till en redaktör att ”du har glömt X” eller ”Y är fel”.

Att bara installera en wiki och sen hoppas att tusen blommor ska blomma riskerar att bli en fåfäng förhoppning. Alla wikis — och det inkluderar Wikipedia — kräver en eller flera eldsjälar.

Om du vill ”använda” en wiki i ett projekt måste du vara beredd att ta täten. Vara den som börjar att skapa en informationsstruktur, som påbörjar sidor och specifikt bjuder in andra att fylla på. Kanske göra en sammanfattning via e-post en gång i veckan till att börja med så att projektdeltagarna hela tiden påminns om den resurs som börjar byggas upp.

Samtidigt behöver du hela tiden styra bort deltagarna från att arbeta vidare med innehållet via mejlen, som ju är den kanal många känner sig mest bekväma att producera innehåll i (trots alla nackdelar detta har). Mycket uppmuntran, kanske också ett eller annat litet förbud à la ”skicka inte minnesanteckningarna som pdf”.

Lycka till.

Äntligen vaknar biblioteken

Med tanke på att bibliotekarierna sedan webbens början legat i utvecklingens framkant är det faktiskt förvånande att bibliotekssajterna inte varit bättre, modigare, mer framsynta än de är. Men nu händer grejer. Snart kommer något som kan bli den svenska 2.0-webbens flaggskapp från Stockholms stadsbibliotek och Umeåregionen förekommer dem, om än med ett något mindre steg. Läs mer hos Internetbrus.

Twingly kopplar samman bloggar och media

TwinglyI dag har den nya tjänsten Twingly lanserats. Det finns ju många tjänster (Knuff, Bloggportalen, Bloggar, Technorati…) som på olika sätt följer och samlar vad bloggar skriver. Twinglys kännetecken är att den ska användas för att ge media en chans att visa vilka bloggar som länkar till artiklar hos dem.

Ett litet exempel finns hos DN och allt bygger på en tanke som Washington Post redan har använt ett tag. Det är rätt enkelt: En blogg länkar till en artikel i en webbtidning. Twingly upptäcker det och visar en länk till bloggposten bredvid artikeln på tidningens webbplats.

Du som har en blogg gör så här för att komma med.

Jag har länge använt Washington Post som ett exempel på hur svenska medier borde arbeta. Detta är alltså ett mycket bra steg — för tidningarnas relevans, öppenhet och aktualitet.

Sen får vi se hur detaljerna i Twingly kommer att arta sig och framförallt hur mycket tidningarna vill och vågar använda den. Washington Post kör det på alla artiklar, tror jag. Se där en utmaning för svenska redaktörer.

Uppdaterat: Internetbrus ställer relevanta frågor om den sortering av bloggar som Twingly gör. Någon form av filter behövs förstås så att inte rena spambloggar dyker upp. Samtidigt är ju poängen att nya röster ska komma till tals och en filtrering som gör detta svårt eller omöjligt har egentligen inte tagit bort det massmediala filtret i någon betydande utsträckning. Bara flyttat gränserna för det.

Webb-TV tar över tidningen

Vet inte om det är en tillfällighet eller om Aftonbladet valt att ytterligare betona sin satsning på webb-TV. Flera av dagens nyheter har åtminstone varit av karaktären nedan — så mycket TV att det faktiskt tagit en stund att hitta länken till texten. Bra eller dåligt? Bladet brukar ha koll så att jag faktiskt hellre läser än tittar på nyheter betyder nog inget i det stora sammanhanget.

ab.gif

Bra webbinnehåll: Taggar till praktisk nytta

”Bra exempel?”. Det är den vanligaste frågan jag får på kurser och konferenser. Bra exempel på gamla hederliga informationstexter eller de senaste trenderna. Och allt däremellan. Så jag kommer oregelbundet och utan någon särskild plan att samla på mig sådana exempel under rubriken Bra webbinnehåll.

Aktiespararna är en av få sajter utanför den utpräglade 2.0-världen som tagit tanken på etiketter eller taggar till sig. Deras nyheter — som för övrigt ger läsaren också sociala möjligheter — kategoriseras med etiketter som Fusioner eller Incitamentsprogram.

Den läsare som är intresserad av fusioner får därmed en genväg till de texter som publicerats i ämnet.

Något användargenererat innehåll handlar det inte om. Via Rasmus inser jag att det är redaktörerna som sätter etiketterna. Detta betyder förstås att en dimension går förlorad i förhållande till hur taggar används på Flickr eller Last.fm.

Men fortfarande finns det intressanta fördelar, där den tydligaste är att informationsstrukturen blir mer levande och aktuell. Den kan svara mot läsarnas intressen snabbare än den grundläggande navigationen som ju faktiskt inte ska ändras allt för ofta.

De fem första sökträffarna är de som räknas

Länge har ”sanningen” varit att så länge du kommer bland de tio första sökresultaten för de ord/begrepp som är viktiga för dig så har du bra förutsättningar att locka besökare. Men nu pekar forskningsresultat på att det är Topp-5 som gäller.

Jag är sen med detta, jag vet. Men för min egen del vill jag arkivera slutsatserna ur Microsofts undersökning av sökbeteende.

Resultatet är omdebatterat och man kan också fråga sig hur realistiskt det är är sikta på de första fem resultaten. Att åtminstone hamna på första resultatsidan (dvs bland de 10 främsta resultaten, vanligtvis) bör fortfarande vara ett delmål.

Internet lika långvarigt som kortvågsradio?

En intressant ”reality check” från Wired: Professor Zittrain vid Oxford menar att hoten mot ett öppet nätverk som internet är så stora att det egentligen bara krävs en riktigt rejäl händelse, cyber-terrorism helt enkelt, för att sänka hela idén.

När vi påverkats starkt negativt av en sådan händelse kommer vi att söka oss till slutna och betydligt säkrare system – dumma miljöer som Xbox eller Blackberry.

It’s entirely possible that the past 25 years will seem like an extended version of the infatuation we once had with CB radio, when we thought that it was the great new power to the people.

Jag tror inte att han har rätt. Hotbilden är korrekt men inte slutsatsen. Det är en ständigt pågående kamp mellan de som utnyttjar säkerhetsbrister och de som försöker täppa till dem. Ingen kommer att vinna kampen. Inte säkerhetsexperterna men å andra sidan inte heller hackare/terrorister.

Men, men… Jag vill att han ska ha fel så min bedömning färgas garanterat av det.

Poddradio kommer klara konkurrensen från video

Poddradio har knappt slagit igenom hos företag och organisationer – men det gör den under 2007! – och redan finns det de som tror att video kommer att vara mer intressant än ljud. Poddradion skulle då vara ett slags mellanting. En station längs södra stambanan där bara en ensam student kliver på, ungefär.

Jag tror inte en sekund på det. Ljud och video fyller olika behov och ger olika förutsättningar för konsumtion. Nu visar det sig dessutom att människor lyssnar längre på ljud online än de tittar på video på nätet. Detta enligt en undersökning som Shel Holtz refererar och han tipsar också om en katalog med poddradio från företag. Lite tunn än så länge men som en liten provkarta kanske den kan vara värdefull.