Det tog webben ett antal år innan den verkligen blev ett verktyg, en handelsplats, en social plattform… allt den är i dag. Och nu är det dags för mobilt internet att mogna. Det är i vart fall slutsatsen i Understanding Mobile 2.0, en gedigen genomgång av utvecklingen på området just nu.
Den centrala frågeställningen är att knyta samman mobilitet med webbens enkelhet, enligt artikeln.
Lotta Holmström tipsar om The Publisher’s How-To Guide Web 2.0.
Newspapers were late to the internet and most still use it like a library. Now the new web model is making services, interactivity and user content standard.
Don’t be late again.
En marginalanteckning, om jag får lov att bli tekniknördig? Guiden är publicerad som NXTbook Media vilket uppenbarligen är ett alternativ till PDF. Men ett alternativ borde väl vara bättre? Eller i vart fall inte mycket sämre? Långsamt, skumt gränssnitt… Hoppas att detta inte får spridning.
Ny Teknik ger sin syn på huruvida Sverige vaknat för den nya webbvågen, webb 2.0, och vad den innebär. Nivån i Sverige är en återkommande diskussion och jag tycker att tidningens slutsats är det mest intressanta. Är webb 2.0 bara ett buzzword, kanske en ny bubbla?
Det är snarare så att millennieskiftets visioner om internet faktiskt kan vara på väg att besannas.
Vi ska komma ihåg att den så kallade bubblan skapade bestående värden. Delar av det som i dag får riskkapitalisterna att tindra med ögonen skapades i kölvattnet av IT-kraschen.
Webben 2.0 förutsätter exempelvis bredband. Först när vi kan vara online utan att ha ett ekonomiskt motiv att koppla ner kan vi – vill vi – interagera och vara sociala. Utan en Birgersson som drev på hade vi kanske inte roat oss med YouTube i den utsträckning vi gör.
Jag antar att detta (som vanligt) handlar om USA – men i vilket fall som helst är det intressant att måndagen den 27 november handlades det mer än någonsin på nätet.
Online consumer spending on Cyber Monday this year reached $608 million, making it the highest single day in retail e-commerce history and the first day ever to break the $600 million threshold…
Det var väl egentligen rätt väntat. Efter Borats succé tog sig någon eller några för att ändra i Wikipedias uppgifter om Kazakstan så att uppgifterna mer liknade Borats bild av detta land. Nationalsången påstods exempelvis ha texten ”Kazakstan, världens största land. Alla andra länder styrs av småflickor.” Detta enligt Spiegel Online (via).
Wikipedias sida är nu spärrad:
Vid en första tanke visar detta Wikipedias – och andra kollaborativa projekts – svaghet. Vandalism som detta kan hända.
Å andra sidan visar det också styrkan i en wiki. Det upptäcktes och stoppades.
Man kan också notera att medan Wikipedia givetvis har en omfångsrik sida om just Borat, kommer Nationalencyklopedin inte närmare än att föreslå en förening mellan bor och syre… På tal om styrkor och svagheter, alltså.
Fast Company porträtterar Rob Curley, en nätentreprenör som skakar om traditionella dagstidningar genom sina medieprojekt på nätet. Det han insett kraften i – och förmår att genomföra – är hyperlokal, multimedial journalistik.
…his news and entertainment sites are sucking in audiences, advertisers, and revenue; they’re racking up national and international awards; and, most important, they’ve begun delivering profits.
Det han gör är vid en snabb anblick enkelt, nästan basalt. Han fokuserar på de ämnen som är mest intressanta i de samhällen hans sajter bevakar. Och bevakningen är väldigt djup.
”There’s no such thing as overkill.” On the bottomless Web, there’s always room for more detail, more depth. That, in essence, is the ”hyper” in hyper-local. With national and international news now practically a commodity online, the value of local and regional papers, he says, is in using the Web to cover not only ”big-J journalism” but also ”small-J journalism”–events that rarely make headlines but loom large in our everyday lives. ”We can’t out-CNN CNN. But we can make sure that no one out-Naples us.”
Det ironiska, som också artikeln noterar, är att detta egentligen är dagstidningarnas hemmaplan. Det var ju detta lokalbladet en gång tillförde. Redaktören som kände alla och visste allt.
I think newspapers lost their way and started focusing on big investigative stuff and forgot to cover the prom or 10-year-olds playing baseball.
Curley har nu börjat jobba på Washington Post, en tidning som med svenska mått mätt redan tidigare visat oväntat stor förståelse för webben. Antingen lovar det gott eller så har en föregångare slukats av traditionen.
RSS, prenumererat innehåll, fick sitt genombrott bland bloggar. Via massmediernas sajter har fler människor upptäckt fördelen med att snabbt och enkelt komponera sitt eget informationsflöde.
Text 100 Stockholm menar att användningsområdet borde vara större än nyheter och bloggar. Olle nämner bland annat handeln och tror att RSS kan bli ett inslag i marknadsföring och kundkommunikation.
Jag håller med. Många branscher kan skapa en värdefull kanal med RSS. För drygt ett år sedan uppmanade jag SMHI och Arbetsförmedlingen att tänka till. En snabb titt visar tyvärr att inget har hänt hos dem.
Vad skulle du helst få levererat till dig? Själv kan jag tänka mig detta innehåll:
…och säkert mycket mer. Poängen är att vi börjar se en målgrupp vars främsta informationskälla är den egna aggregatorn av information. Den som vill bli läst gör bäst i att finnas med där.
Klockan är nu t.ex. 15.49. Jag har kollat mina RSS-flöden tre gånger hittills i dag men fortfarande inte hämtat posten. Och de som försökt nå mig via mejl löper stor risk att förbli osynliga tills jag någon gång mot slutet av veckan rensar mappen för skräppost. Om jag inte bara väljer ”Töm”.
Lite pojkaktigt tycker jag att detta är spännande: De amerikanska underrättelsetjänsterna (16 stycken!) har en gemensam wiki där de delar information. Den bestod nyligen av 28 000 sidor och hade 3 600 användare. Självklart kan du läsa mer om Intellipedia, som den kallas, på Wikipedia.
Om man bortser från hemliga agentdrömmar instämmer jag i slutsatsen hos Portals and KM:
Past events have shown that the US intelligent community could use a lot of help coordinating its efforts. The same concept could work for any organization trying to get better coordination and collaboration.
Webbstatistik är kanske inte det roligaste att läsa men för en professionell webb krävs mycket grundkunskap. Tidigare i dag handlade det om antalet webbplatser. Nu kan vi notera att i åldrarna 12 till 16 år använder 95 procent internet. I den något yngre gruppen är internetanvändandet 28 procent, i princip en fördubbling på ett år.
Helt oproblematisk är givetvis inte utvecklingen. Men den är i huvudsak positiv och avigsidorna är det vi vuxna, i skolan och hemma, som måste lära barnen att hantera.
