”Låt honom berätta för världen hur dåliga vi är”

På en middag i förra veckan där en brittisk PR-konsult var med sa konsulten ungefär så här: Detta med diskussion, öppenhet och kommentarer är olämpligt. Tänk om jag tillåter sådant och därmed öppnar en ”can of worms” för min kund.
Mitt svar? 1) Du har allt mindre möjligheter att välja bort det. 2) Din kund kanske förtjänar en maskattack.

Kom att tänka på diskussionen när jag återigen läste om det amerikanska flygbolaget Spirit Airlines. De har gjort bort sig och historien har susat runt ett tag. Kände att jag nu behöver sammanfatta den för att få in den i mitt arkiv (dvs här). I korta drag:

  1. Par bokar biljetter med flygbolag, flighten blir försenad.
  2. Paret missar konserten som var enda anledningen till resan.
  3. De erbjuds en mindre summa som plåster på såren, men är inte nöjda.
  4. Skriver därför till företaget, inklusive VDn, och klagar.
  5. VDn ska meddela en medarbetare vad den ska svara fast klickar på ”Svara alla”.
  6. Paret får brevet där det står bland annat ”…we owe him nothing as far as I’m concerned. Let him tell the world how bad we are.”
  7. Sagt och gjort. Mannen hittar en blogg som redan är igång med en liten kampanj mot Spirit Airlines och brevet återpubliceras där.
  8. ”We wouldn’t respond to a blog post” säger senare flygbolagets talesperson i all sin visdom.
  9. Andra bloggar plockar upp det och snart också massmedier.
  10. Nu är en bloggpost med titeln ”Do Not Fly Spirit Airlines” resultat 2-3 i Google när någon söker efter bolaget.

Dags att lära sig läxan, tror jag. Livet har blivit svårare för den som inte är bra nog.

I detta fallet gjorde flygbolaget självklart fel som inte tog diskussionen. Det är nämligen inte helt orimligt att bolaget skulle fått sympatier. Paret hade bokat väldigt tajt och får kanske skylla sig själva.

Men visst ser vi en maktförskjutning — den maktförskjutning som min konsultkollega oroades av. För fakta är ju att tidigare har vi kunnat hålla locket kvar för maskarna. Inte alltid men chansen att lyckas var större för fem år sedan. Då var det ”bara” massmedier som försökte skruva av det.

Nu avslöjas dåliga affärsmetoder och -relationer av dem som är med om dem. Det är en maktförskjutning. Och när allt kommer omkring är det en maktförskjutning som kommer att gynna dem som gör affärer på ett bra sätt.

Konsultkollegans ansiktsuttryck var skeptiskt på gränsen till ilsket.

GM i Europa skapar socialt pressmeddelande

General Motors i Europa har lanserat en press-sajt för ”online reporters”. Deras Social Media Newsroom nyttjar många av de möjligheter till delning och kommunikation som den sociala webben erbjuder.

banner_social_media.gifPressrum på nätet är inte något vi förknippar med bloggrullar, ämnesmoln, Flickr– och YouTube-kanaler, Creative Commons, kommentarer, Digg, Del.icio.us

Men allt detta och mer är integrerat i GM Europas sociala pressrum. Ordentligt framhävt på startsidan dessutom.

Om du inte är uppdaterad kring nätets alla parallella utvecklingsspår finns det säkert ett, eller flera, inslag som är obegripliga. Men det sociala pressrummet ersätter inte ett mer traditionellt pressrum. Ingen tvingas in där.

Det är också så att allt fler av dessa tjänster blir mer kända. Vi kan exempelvis notera att 4 av 10 svenska använder sociala medier.

Så varför inte betrakta GM Europas sociala pressrum som en palett av möjligheter? De tar ett långt steg. Det behöver inte du göra. Men du kan börja gå i samma riktning.

Tack Neville för tipset. 

Sociala medier kräver samarbete mellan reklam och PR

Eftersom marknadskommunikation via sociala medier innebär att kontrollen över budskapet minskar, skulle alla vinna på ett bättre samarbete mellan reklam och PR för sociala medier. PR är ju en sida av branschen som lärt sig leva med att budskapet förändras på väg till mottagarna.

Intressant tanke som jag snappade upp hos Slumpnavigator. Martin har en poäng som borde bli en sista liten urholkande droppe mot den sten som fortfarande står i korridoren mellan marknad och PR.

Lysande PR när Ryanair tar strejkchansen

Jag kan inte låta bli att gilla detta. SAS personal ska strejka, Electrolux chef Stråberg är oroad, skriver ett ”Broder”-brev till SAS chef och antyder att de kan komma att se sig om efter nytt flygbolag. Självklart ett tomt hot eftersom inget annat flygbolag kan hantera resor till, från och inom Sverige som SAS. Men Ryanair griper tillfället och skriver till Stråberg:

”Broder, Jag har förstått att du är oroad över SAS strejkhot och ser dig om efter ett nytt flygbolag så jag vill bara passa på att berätta lite om Ryanair.”

Lysande PR, som sagt, eftersom brevet förstås också gick till media.

Två reflektioner:

  1. Jag har bara en gång fått ett brev som inleddes med ”Broder”. Det kom från högste chefen på stället där jag jobbade. Har fortfarande inte förstått vad det indikerar. Är man tvångsansluten till Rotary-klubben efter det?
  2. Hur lysande PR Ryanair än gör kommer jag aldrig mer att flyga med dem. Sämre service, snålare attityd och surare personal kan helt enkelt inte finnas. Jag är ledsen — jag gillar rent ideologiskt uppstickare — men Ryanair är inte värt pengarna. Inte ens om biljettpriset är 1 krona.

Massmedias makt minskar – kräver nya medierelationer

Richard Edelman funderar kring statistik över massmediernas minskade genomslag. I USA har antalet som ser på TV-nätverkens kvällsnyheter minskat från 60 miljoner människor till 30 miljoner på två decennier. Medelåldern är 60 år.

Detta tillsammans med andra, samverkande tendenser måste leda till en omstrukturering av traditonellt medie- och PR-arbete menar han.

…the corporate sector must have other ways to communicate. The new axis of information is horizontal, the continuous dialogue in peer to peer media. But companies should not assume that the entire horizontal conversation is premised on humor and short form visual content. Substance that had been available solely in mainstream media may no longer be accessed. A company must participate in conversation on very niche sites such as Dogster for dog owners or Vox for the older generation. And a company must make the content available in easily accessible fashion on its own web site. It’s all about adding value to the conversation.

Kriskommunikation utmanas av nya informationsflöden

I en genomgång av kriskommunikationens förutsättningar på och genom internet skriver Patricia Swann om de nya utmaningar som företag och organisationer måste ta hänsyn till.

Massmedias minskade genomslag
En kriskommunikationsplan innehåller alltid rutiner för att förse massmedier, inte minst lokala medier, med löpande information. Men kan vi lita till att människor verkligen vänder sig till lokaltidningen eller lokalradion? För allt fler är nätet den mest prioriterade nyhetskällan och aktörerna på nätet är mångfalt fler än på mediemarknaden.

Visst kommer massmedia att under en överskådlig framtid vara viktiga. Men om bara 10-20 procent får information och verklighetsbeskrivningar från annat håll är det en tillräckligt stor andel för att påverka den allmänna uppfattningen. Word-of-mouth är sällan mer aktivt än vid stora händelser.

Medborgarjournalistikens framväxt
Kriskommunikation var mycket enklare när en journalist hade presskort och jobbade på redaktion. I dag är mycket större skaror människor ”journalister” i betydelsen att de vidareförmedlar information och kommenterar händelser.

Krisinformation på fler sätt
Enkelt var det också när ett pressmeddelande – eller ett telefonsamtal – till TT räckte. Ljud, video, bilder… Möjligheterna och därmed människors förväntningar är mycket större än så i dag.

Snabbrörliga aktivister
Att skapa en rörelse är snabbt gjort. Ett par meddelanden på rätt forum är allt som krävs. Därefter kan denna rörelse också agera utan att behöva lämna datorn.

Lyssna trots att krisen stormar

Artikeln diskuterar flera olika potentiella slutsatser men den viktigaste tycker jag handlar om omvärldsbevakning. De flesta kriskommunikationsplaner innehåller ett sådant moment. Spela in TVs extrasändningar, bevaka lokaltidningens webbplats och så vidare.

Men det räcker inte.

En uppdaterad kriskommunikationsplan måste se bortom massmedierna. Omvärldsbevakningen måste inkludera diskussionsforum, communities, fildelarnätverk, bloggar, Wikipedia, YouTube och många andra platser där bilden av händelsen skapas. Inte för att du kan ingripa eller ringa redaktören. Utan för att ha en chans att förhålla dig till vad som sägs.

Det som inte har förändrats sedan kriskommunikations begynnelse är vikten av att vara förberedd. Om du inte vet var människor pratar och hur du ska kunna följa diskussionen har du ingen chans att hitta det när organisationen går på knä på grund av krisens följdverkningar.

Nya tidens medierelationer: Påverkarrelationer

Världens tredje största IT-företag SAP bjöd nyligen in en grupp bloggare för att, med samma förutsättningar som media, bevaka en konferens som SAP arrangerade. De skriver om SAPs bransch i vanliga fall men de är alla oberoende i relation till SAP.

På den officiella presskonferensen, berättar Neil Robertson

…the announcer officially welcomed us bloggers to the conference in front of the whole press corps and the industry analysts. […] I think for all of us, it was pretty unusual to hear an introduction at a the press conference of a 70 billion market cap company that went something like this, ”Hello, my name is Niel Robertson, Newmerix Corp, and I am a blogger.”

Jeff Nolan på SAP drar några snabba slutsatser om initiativet.

The bloggers earned respect quickly with our executives coming out of the one-on-one meetings we had scheduled saying “damn, these guys really know what they are talking about”.

The bloggers collaborate rather than compete.

The respect that the bloggers earned on the first day reverberated throughout the company, with some of our most senior executives saying that bringing bloggers to sapphire was the most innovative thing we have done at this event in years.

Nolan konstaterar också att man inte ska förvänta sig att det omedelbart skrivs en massa bloggposter. Däremot krävs det möjligheter för mer spontana möten. SAPs ledningsgrupp började snabbt möblera om i almanackorna för att få en chans att träffa bloggarna.

Vad kan vi lära oss av detta? För det första att högt specialiserade bloggare har en naturlig plats bland journalister och analytiker. Till skillnad från dessa grupper jobbar bloggaren ofta själv med det de skriver om. De kan minst lika mycket och är seriösa aktörer – om inbjudan går till rätt människor, naturligtvis.

För det andra att ”medierelationer” är ett allt för snävt synsätt. Medierelationer har aldrig varit ett självändamål utan handlat om att via medier nå ut till viktiga människor. I dag finns det fler vägar. Vi bör tänka mer i termer av ”påverkarrelationer” än medierelationer, utan att därför utesluta medier.

PR betyder ju faktiskt Publika Relationer.

För det tredje noterar jag att SAP är ett hyfsat traditionellt företag. De må vara ett IT-företag men de rör sig (som leverantörer av affärssystem) på absolut högsta ledningsnivå hos sina kunder. Det är alltså inga kodknackande 22-åringar som fortfarande helst spelar spel, för att dra en fördomsfull bild till sin spets.

Kan de, kan du.

Ge din produkt en ”inneboende personlighet”

Shortcut slår ett slag för företagsbloggar:

Egentligen är företagsbloggandet inte konstigare än traditionellt pr-arbete och varumärkesbyggande – din produkt behöver ha en inneboende personlighet för att slå igenom. Och det bästa sättet att få dina kunder att ta din produkt till sig är att få målgruppen att känna sig delaktig.

PR-branschens strategier för sociala medier

Den alltid välgenomtänkte betraktaren Mike Manuel konstaterar att de bästa kommunikationssatsningarna i dag är de som

  • blandar traditionella och sociala medier
  • inser att det krävs specialkunskaper kring just sociala medier.

Så hur gör då de etablerade kommunikations- och PR-byråerna för att leverera bra resultat till sina kunder? För det mesta blundar de och kör på samma sätt som alltid. Andra delar uppdragen med människor som kan. Men många bara låtsas.

Sadly, the promise of new business and/or the threat of client attrition is putting some firms in a place where they’re promising and marketing social media services and expertise that they just don’t have. For obvious reasons this is, um, really bad, but it’s the scary side of business survival, and I have to think short-term gains will come with long-term costs to the fakers.