E-posten tynar bort

”E-posten kommer att dö”. Senast i går kläckte jag ur mig det på en föreläsning och även om det är en överdrift, i vart fall för de närmaste åren, tror jag att jag har rätt. Riktigt när och vad den kommer att ersättas av låter jag vara osagt. Men det är uppenbart att e-postens brister blir allt mer tydliga.

Alla som har barn/ungdomar hemma har redan sett detta. De fattar helt enkelt inte vuxnas besatthet av mejl. Allihopa har hotmail-adresser men bara för att hitta varandra på Messenger. En undersökning som Beta Alfa 2.0 refererar stödjer denna iakttagelse klockrent.

Men e-postens problem är inte bara en generationsfråga. Stefen Engeseth berättar hur ett fullt legitimt mejl stoppades av de allt hårdare filter som företag använder. Rimligt, kan tyckas, med all den spam som susar runt. Men hur rimligt är det egentligen med en kommunikationskanal som i stora drag säger till kunder att ”du är skräp”?

Det ska bli intressant att se hur detta utvecklas. Att vi kommer att använda internet för att skicka elektroniska meddelanden till varandra också de kommande decennierna kan vi räkna med. Men är det nödvändigtvis e-post som vi känner den i dag? Är det ens snabbmeddelanden som vi känner dem?

23 procent av riksdagen bloggade

Jimmy på Attach Information har gjort en liten undersökning om hur pass mycket bloggar användes i kampanjerna inför riksdagsvalet. Resultatet förvånar mig: ”Av de 349 ordinarie ledamöterna (statsråden borträknade) så är det drygt 23 procent som bloggar eller har bloggat under mandatperioden”.

Är inte det ganska mycket?

Visst, det tycks ha varit ganska sporadiskt i vissa fall men ändå. Jimmy spådde högre siffror men jag har inte vågat gissa på mer än 10 procent. Jimmys slutsats:

Jag tycker att årets valrörelse visat att bloggen inte är kärnan av en personvalskampanj men definitivt starkt förknippad med den. Den som bloggar vill nåt. Får bloggen fortsätta att skapa rubriker och öka sin opinionsbildarkraft så är inte ett riktigt personval långt borta.

Väck presschefen – pressmeddelandet lever igen

Pressmeddelandets död har deklarerats ett otal gånger de senaste åren. Pratet har varit överdrivet men samtidigt en hälsosam påminnelse om att reflexen ”vi skickar en release” har väldigt lite med bra kommunikation att göra.

Nu är det kanske dags att skaka liv i pressmeddelandet igen. B2B Marketing Trends påpekar att med PR-tjänster på nätet som är tillgängliga för alla, inte bara journalister, och sajter som Google News och Yahoo News har det skett en förändring av releasens syfte.
Ett pressmeddelande ska ses som sökoptimering, menar de.

Unlike traditional media releases, newsworthiness standards are relaxed, and frequency is encouraged. The number of releases distributed via wire services is crucial to elevating a company’s Internet profile.

Huruvida detta är en – ur alla aspekter – bra utveckling vill jag låta vara osagt. Jag ser poängen med att sökoptimera releaser men det löser inte det gamla problemet som en störtflod pressmeddelanden innebär: Att man uppfattas som en organisation utan självinsikt och utan förmåga att avgöra vad som verkligen är viktigt. Det finns också andra former för att publicera och distribuera berättelser.

Din kundtidning måste inte läsas av kunden

I en dom från Hovrätten i Västra Sverige slås det fast att ett meddelande i Telias kundtidning Calling inte var nog för att informera en kund om en villkorsändring i abonnemanget.

Det är en flera år gammal historia som nu fått ett avgörande enligt Juridik Idag (artikeln tillgänglig endast för inloggade).

I korta drag handlar den om att Telia förändrade villkoren för en typ av mobilabonnemang men delar av förändringen meddelade de endast i kundtidningen. En kund som inte tyckte att det räckte stämde Telia och har nu fått rätt.

Juridik Idag skriver, och här blir det kanske intressant ur en kommunikatörs perspektiv:

Hovrätten anser inte att det normalt kan krävas av telefonabonnenter att de tar del av innehållet i kundtidningar. Med hänsyn till att Telia till exempel vid fakturering har kunnat underrätta abonnenterna om villkorsändringens innebörd på ett sätt som är bättre ägnat att fästa deras uppmärksamhet på villkorsändringen, finner hovrätten att Telias avtalsvillkor om villkorsändring är oskäligt enligt 36 § avtalslagen.

Mina juridiska kunskaper räcker inte för att säga om en kundtidnings juridiska status tidigare prövats rättsligt. Inte heller om detta är en fingervisning för kundtidningar i allmänhet. Men för alla informationsansvariga och kundtidningsredaktörer där ute kan utslaget vara värt att komma ihåg.

Äkthet grunden för affärsdrivande video

Jeremiah Owyang konstaterar att reklambyråer har förtvivlat svårt att närma sig den stil och den ton som människors egenproducerade videos har. Men saker förändras.

Product videos now are being done by product managers and engineers, you don’t need an actor to make it real and come to life.

Läs hans jämförelse av gamla och nya ”business videos”.

Old Business Videos:

  • Actors
  • Heavily Scripted
  • Heavily Polished
  • Top Down
  • Single Distribution points
  • Titled
  • Static

New Business Videos:

  • Product Teams
  • Behind the scenes
  • Raw and Authentic (but still good video and audio quality)
  • Bottom Up (by the people for the people)
  • Mass Distribution through community
  • Tagged
  • Interactive (audience leaves comments, blogs back, repurposes, or mashes)

15 tips för bättre stormöten

Stormöten eller ”all-employee meetings” där personalen får träffa de ledare de aldrig ser i vardagen finns i många stora organisationer. Och de är viktiga. Stora pengar satsas på att producera filmer, träna cheferna och bara arbetstiden är värd många sköna tusenlappar.

Men alla som varit på ett sådant möte vet att det är svårt att lyckas. Själva poängen är ju att det ska uppstå något slags utbyte mellan ledare och medarbetare. Vore syftet enbart enkelriktad kommunikation hade intranätet eller andra kanaler fungerat lika bra, och kostat mindre. Men dialog är svårt. Ju fler människor det är, desto svårare blir det.

PR-byrån Edelman har satt samman sina 15 bästa tips för vad de kallar ”town hall meetings”. Några av tipsen:

  • Skippa PowerPoint.
  • Våga släppa manuset. Improvisera.
  • Låta andra än högsta ledningen framträda på scen.
  • Aktivera medarbetarna (med frågor och handuppräckning, om inget annat) men inse att långtifrån alla är bekväma med att tala inför en jättegrupp kollegor.
  • Tvinga alla höga chefer till mötet. Det ska vara obligatoriskt.
  • Mät – se till att samla in vad medarbetarna tyckte direkt efter mötet.

VMs medieadvokater hotar bloggare

Infront Sports & Media har de digitala sändningsrättigheterna till stundande fotbolls-VM. De inser att det är relativt ihåliga ”rättigheter” tycks det. Deras advokater på Baker & McKenzie i London har nämligen börjat skicka ut förebyggande hotbrev till människor de tror kan få för sig att publicera rörliga bilder på webben från matcherna. Vi ”…are actively monitoring your website…” har Boing Boing fått veta.

Det här är fel på så många sätt att det är svårt att säga vad som är värst. Men man kan börja med konstaterandet att deras omvärldsbevakning är riktigt dålig. Boing Boing och fotboll…?

Oh brother. I don’t even know what the FIFA World Cup is. I’m guessing it’s soccer, which I hate just as much as any other pro sport. Every editor at Boing Boing detests professional sports, and we would sooner stream a video of a crumpled up paper napkin in the corner of a room than show some jackasses running after a ball.

En annan aspekt gör Drew B upp med. Tror advokaterna att någon bryr sig? De må ha rätt juridiskt men juridik har i denna tidsålder med en döende upphovsrätt ganska lite med verkligheten att göra.

Bear in mind that we’re looking at people who could post videos online whenever they want, cos they dont care. They aren’t bothered by law. They watch the whole series of Lost before it’s out, through BitTorrent. They get the new Kooks album off Limewire. And they blog and YouTube and MySpace about whatever they want, so you have to think a bit before assuming old school tactics will work just as well.

Oavsett vad man anser i sakfrågan är det Drews sista mening som är viktig. Detta sätt att bevaka sina rättigheter fungerar inte. De lämnar öppet mål, så att säga. Inte bara kommer människor att sprida vad de vill, de kommer att möta större förståelse för det.

1-0 i baken innan VM ens börjat.

Kriskommunikation utmanas av nya informationsflöden

I en genomgång av kriskommunikationens förutsättningar på och genom internet skriver Patricia Swann om de nya utmaningar som företag och organisationer måste ta hänsyn till.

Massmedias minskade genomslag
En kriskommunikationsplan innehåller alltid rutiner för att förse massmedier, inte minst lokala medier, med löpande information. Men kan vi lita till att människor verkligen vänder sig till lokaltidningen eller lokalradion? För allt fler är nätet den mest prioriterade nyhetskällan och aktörerna på nätet är mångfalt fler än på mediemarknaden.

Visst kommer massmedia att under en överskådlig framtid vara viktiga. Men om bara 10-20 procent får information och verklighetsbeskrivningar från annat håll är det en tillräckligt stor andel för att påverka den allmänna uppfattningen. Word-of-mouth är sällan mer aktivt än vid stora händelser.

Medborgarjournalistikens framväxt
Kriskommunikation var mycket enklare när en journalist hade presskort och jobbade på redaktion. I dag är mycket större skaror människor ”journalister” i betydelsen att de vidareförmedlar information och kommenterar händelser.

Krisinformation på fler sätt
Enkelt var det också när ett pressmeddelande – eller ett telefonsamtal – till TT räckte. Ljud, video, bilder… Möjligheterna och därmed människors förväntningar är mycket större än så i dag.

Snabbrörliga aktivister
Att skapa en rörelse är snabbt gjort. Ett par meddelanden på rätt forum är allt som krävs. Därefter kan denna rörelse också agera utan att behöva lämna datorn.

Lyssna trots att krisen stormar

Artikeln diskuterar flera olika potentiella slutsatser men den viktigaste tycker jag handlar om omvärldsbevakning. De flesta kriskommunikationsplaner innehåller ett sådant moment. Spela in TVs extrasändningar, bevaka lokaltidningens webbplats och så vidare.

Men det räcker inte.

En uppdaterad kriskommunikationsplan måste se bortom massmedierna. Omvärldsbevakningen måste inkludera diskussionsforum, communities, fildelarnätverk, bloggar, Wikipedia, YouTube och många andra platser där bilden av händelsen skapas. Inte för att du kan ingripa eller ringa redaktören. Utan för att ha en chans att förhålla dig till vad som sägs.

Det som inte har förändrats sedan kriskommunikations begynnelse är vikten av att vara förberedd. Om du inte vet var människor pratar och hur du ska kunna följa diskussionen har du ingen chans att hitta det när organisationen går på knä på grund av krisens följdverkningar.

Livet är en beta-version

I avdelningen ”filosofi som ger aha-upplevelser” vill jag peka på Hans Henriks påbörjade manifest för beta som idé. Att betrakta inte bara nya webbtjänster utan allt från innovationsprocesser till hela företag såsom ett konstant beta-tillstånd.

Livet är en beta, skulle man kunna säga. Kommentera och lägg till punkter för beta-manifestet hos Hans Henrik.

  1. being in beta is a natural state of life. Everything aroundus is either evolving or dying.
  2. beta is playing. Experimenting. Trying.
  3. beta is constant learning.
  4. beta is profiting in the true nature of the word “profit”. Making progress.
  5. beta is never perfect. Never completely without fault. Just like any human being. Everything can be made better. Allways. Achieving temporary perfection is better than aspiring for the ultimate perfection that is never reached.
  6. beta is release as soon as it is safe. But never sooner. Only daredevils flies planes in beta or takes unfinished medicine.
  7. beta is a natural state of things. Your body is in perpetual beta until you die (maybe..)
  8. beta is evolution. Many small gradual changes. Suddenly they may seem like giant leaps.
  9. beta is revolution. Not completely in control. Just like the real world.
  10. beta is open. Ready for dialogue. Open for change. Positive for co-creation.
  11. beta stands for things that changes. Change with consistancy.
  12. beta creates feedback loops for companies, individuals and products.
  13. beta is honest. Not superficial.

Tjejer använder tekniken mer än killar

Flickor mellan 12 och 15 år har mobiltelefon i större utsträckning än de jämnåriga pojkarna. Tjejerna använder också internet mer, lyssnare oftare på radio och läser tidningar mer. Bara för olika former av spel är killarna mer aktiva.

Detta skriver The Guardian i dag (liksom Aftonbladet).

I den brittiska undersökning som återges kände sig alla mellan 12 och 15 bekväma med internet och de surfade cirka 8 timmar per vecka. Åtminstone om de hade uppkoppling hemma. Men tjejerna använder nätet mycket mer till att kommunicera än killarna.

The Guardian drar en relevant slutsats:

The picture of a generation used to juggling a range of electronic devices will be heavily drawn upon by ageing media executives grappling with the rapidly changing landscape. The BBC director general, Mark Thompson, last week announced a radical reimagining of the corporation’s role in an on-demand age.

Relaterat: BBC blir socialt media – tar steget till webben 2.0