Reuters låter läsarna definiera ekonomiska termer

Ännu ett spännande exempel på hur massmedier testar kraften i de sociala medierna. Reuters har skapat en wiki med ekonomiska termer som läsarna – som i alla wikis – kan ändra och bygga på. Det ska bli spännande att följa. LA Times misslyckades med sin wiki, men Reuters har startat smartare. De har exempelvis lärt av Wikipedia, dels i grundläggande värderingar, dels i vikten av att bygga upp en grupp engagerade människor som tar ansvar för och bryr sig om wikins utveckling.

Fler dimensioner med sociala medier

Jag har precis lett en kurs för redaktörer om webbens utveckling, och naturligtvis är det omöjligt – förmodligen tjänstefel… – att då inte diskutera det som brukar kallas sociala medier: Wikis, podcasting, bloggar, tagging etc. Men vi är i ett skede där det inte alltid är uppenbart hur de kommer att användas. Vad blir effekten av dem?

Kanske brittiska Patient Opinion ger en antydan.

It uses patient weblogs, location-based services, RSS feeds and social tagging to create reliable patient-generated reputations for individual departments and services, sharing these with prospective patients at the point of choosing a hospital.

Det handlar alltså om en tjänst som uteslutande bygger på människors omdömen, levererade via sociala mediefunktioner. Syftet är att peka ut bra eller dåliga sjukhus och kliniker.

Man kanske tror att det mest är gnällspikar som tar sig tid att uttrycka sig. Och visst finns det klagomål. Att aldrig få träffa samma doktor är ett problem som många svenskar känner igen. Men det finns också nöjda och tacksamma patienter (som dessutom tipsar om parkeringsmöjligheter).

Om jag skulle välja sjukhus skulle jag vilja ha tillgång till sådan här information. Är den lika trovärdig som Socialstyrelsens? Nej, antagligen inte. Men det kvittar. Det är inte i stället för officiell information. Det är ett komplement till den. Det är en ny dimension. Det är diskussionen i vänkretsen som blivit massdistribuerad.

Detta är också den avgörande effekten av sociala medier. Vi kommer som individer, företag och organisationer att navigera i ett betydligt mer flerdimensionellt informationsflöde. Det är positivt. I varje fall för den kommunikatör som lyssnar och engagerar sig där människor skapar bilden av företaget/organisationen.

Amazon låter kunderna beskriva produkterna


När vi ändå är inne på företags användning av nya verktyg, läs mer om hur Amazon börjat använda produkt-wikis.

”Wiki” är är helt enkelt webbsidor som vem som helst – utan behörighet – kan ändra, lägga till och radera information på (mer info). Även BBC vill använda möjligheten men LA Times misslyckades när de försökte. Det är alltså inte enkelt. Men Amazon har ju länge varit på väg i denna riktning med bland annat recensioner skrivna av kunder. Så om någon har erfarenheten och förmågan att publicistiskt hantera en produkt-wiki är det nog Amazon. Kanske de kan visa vägen när det gäller kundmedverkan på samma sätt som de gjort för e-handel?

Podcasting underlättar intern kommunikation

Säg att du jobbar på ett jätteföretag. Varje vecka behöver du nå upp till 7 000 medarbetare i ett konferenssamtal. Telefonräkningen tickar och alla dessa människor måste arrangera sina kalendrar för att samtidigt sitta och lyssna. Korkat? Kanske, men om det inte finns alternativ så… Nu finns det alternativ. IBM har löst det hela med en intern podcast. Människor lyssnar när de kan och vill – gratis.

Exemplet ovan är inte det enda. IBM fortsätter att vara en föregångare i att prova de nya publiceringssätten internt. Du behöver aldrig ha hört ordet ”podcast”, de flesta har nog inte det, men fundera på om du kan ha nytta av ljud i din kommunikation. Kan du använda den mänskliga rösten med de nyanser det ger och den personlighet som kommer fram? I så fall är det läge att undersöka om podcasting – ljudfiler/program som människor prenumererar på – är värt en enkel test.

Länkar: Journalism in Digital Media

Idag håller jag en föreläsning – och diskussion, förhoppningsvis – på K3, Malmö högskola. Rubriken är ”Outlook on Journalistic Practices Online” och föreläsningen är en del av c-kursen ”Journalism in Digital Media”. Här följer länkarna som resonemanget bygger på, framförallt för studenterna naturligtvis men det är ofta intressanta webbplatser så ta gärna en titt.

Questions – not necessarily with answers…

  • Is this the final proof that objectivity is outdated? Was there ever such a thing as objectivity?
  • The Editor: A filter or a conversation manager?
  • What is an editorial publication?
  • Where’s the editorial future – in many peoples’ shallow interest or in a few peoples’ deep commitment? Look for the Long Tail.

E-posten ersätts av andra samarbetsformer

E-posten är på väg att döda sig själv. Principen/tekniken är så enkel att (miss)bruka och svår att kontrollera att e-posten helt enkelt svämmar över. En beräkning säger att andelen ”riktiga” brev, sådana som inte är spam, kommer att sjunka från 12 procent till 8 procent i år. Du känner säkert igen det från din egen inbox.

Nu har visserligen e-posten varit hotad förr. Men denna gång finns det alternativ. BusinessWeek berättar hur företag som Walt Disney, Eastman Kodak, Yahoo, Dresdner Kleinwort Wasserstein och även den amerikanska militären kastar ut mejlen som samarbetsverktyg.

Bloggar finns givetvis med i den nya arsenalen men underskatta inte wikis eller snabbmeddelanden. Kombinationen av dessa, inte minst, kan vara verkligt kraftfull.

Och den som tror att kommande generationer på arbetsplatserna ska vara så ”elektroniska” att e-post är det enda som gäller kan tänka om.

In the long run, perhaps the biggest death knell for e-mail is the anthropological shift occurring among tomorrow’s captains of industry, the text-messaging Netgens (16-to-24-year-olds), for whom e-mail is so ”ovr,” ”dn,” ”w/e (over, done, whatever).”

”Corporate tagging” – låt medarbetarna skapa webbstruktur

Dags att lägga ett nytt begrepp på minnet: Corporate tagging, eller företagsintern social etikettering av webbinnehåll (suck, engelska är ett bättre språk ibland…)

Det handlar om den typ av funktion som till exempel Del.icio.us erbjuder. Vem som helst kan ge en sida en etikett. Du kan bestämma att för dig handlar denna text om ”struktur”, ”web 2.0” eller ”skitsnack”. Alla de sidor du vill kunna hitta igen har du sedan kategoriserade på precis det sätt – med de etiketter – du vill. Det är den individuella poängen. Den kollektiva uppstår dels när någon annan kan kolla vad du sparat under ”struktur”, dels när man på en webbplats eller ett intranät kan säga att detta är de 10 sidor som flest människor tycker handlar om ”struktur”.

Sociala etiketter är ett helt annat perspektiv än traditionella webb- och intranätstrukturer, förstås. Har du inte tänkt tanken förr är sannolikt ordet KAOS det som snurrar i huvudet.

Men slå inte bort tanken helt. Det finns många företag och organisationer som undersöker vilka möjligheter etiketterna ger. IBM har redan en prototyp på intranätet och utbildningssektorn vill testa.

Det skulle vara spännande att föra in etiketter på ett annars helt vanligt intranät i en stor organisation. Det finns system som erbjuder ”Mina länkar” eller motsvarande där medarbetarna sparar det mest intressanta för just dem. Steget är inte långt från det till etiketter – och dessa skulle sedan kunna användas som en extra valmöjlighet i exempelvis sökmotorns sökresultat.

Webben omdefinierar relationer

En intressant reflektion från BusinessWeek – webben ger inte längre företag och organisationer nya möjligheter, utan den förändrar i grunden hur de arbetar. Beslutsfattare i många branscher borde läsa, och förstå, vad BusinessWeek talar om:

”Sure, the technology is zippy. But … the bigger story, in many cases, is how it redefines age-old relationships. Suppliers are becoming partners, developers are suddenly knee-deep in customer relations, and employees who used to be the last to find out news are publishing it themselves.”

Microsoft inser kraften i nya webben

Säga vad man vill om Microsoft men när de satsar brukar det hända grejer. Det som lär hända nu är att nästa generations webbanvändning får en skjuts framåt. Det som diffust kallats ”Web 2.0” tycks Microsoft föra in under begreppet ”Live”. Deras beskrivning av Microsoft Office Live ger en liten aning om vad det kan innebära:

A secure online workspace for organizing and managing customer and business information.

A complete set of tools for managing time, tasks, projects, and company data that integrates with your existing Microsoft Office programs.

Denna novemberlovsvecka har jag fullt upp med att försöka vara ledig så jag tänker inte analysera detta i detalj. Är inte ens säker på att det går att dra särskilt definitiva slutsatser än. Man kan fråga sig om detta innebär att Microsofts negativa dominans blir ännu större. Man kan också säga att utvecklingen behöver marknadens båda giganter (Google ligger redan långt fram med många av sina tjänster). Vi får väl se.

Mer läsning: